Blir läraryrket mer attraktivt....

...om man rumstrerar om i strukturen runt Lärarutbildningen och fördjupar fokus på ämneskunskaper? Ja GöteborgsPosten tycker det i alla fall det är julafton nu när man delar upp utbildningen i stadier igen. Men borde man inte intressera sig lite mer för KRING VAD och HUR lärandet sker på själva lärarutbildningarna och OM man uppmuntrar och stöttar studenterna till att utveckla svensk skola? Jo det hade varit önskvärt men istället återgår regeringen till gamla rastplatser. Se Så! Plats i korgen nu alla förändringsbejakare, nu gör vi som förr.

Idag vet vi att var fjärde lärarstuderande slutar och att antalet sökande sjunker. Läraryrket håller på att bli riktigt oattraktivt tyvärr. I ett pressmeddelande påstår skolministern och utbildningsministern att det har med 2001 års reform om en enhetlig utbildning att göra så därför blir såklart slutsatsen enkel och snabbt serverad:

- "Jag vet...vi återgår till som det var förut. Då måste ju ungdomarna älska att bli lärare. Ja vist det gör vi, yay !"

Ungefär så har det väl antagligen låtit på departementet sedan i höstas kan man tänka. Om läraryrket skall bli attraktivt måste man göra som i Finland, för det finns saker finnarna är bättre på än vi. En sak är att de tex alltid talar om skolan och lärare i positiva termer och medierna skriver om hur duktiga man är i skolan. Alla vill bli sedda. Även lärare.

Så här säger en lite sommaravspänd Leijonborg i pressmeddelandet idag:

"Och för att klara globaliseringens utmaningar behöver vi lärare som fokuserar på inlärning och tidigt väcker våra barns intresse för kunskap."
Regeringen 27 juni 2007

Ok ministern, nu snurrar ni till det igen. Så här är det faktiskt: Efter att ha umgåtts med en hel del personer de senaste åren som verkar nere i Kina inom diverse olika områden så börjar vi se en ganska klar bild växa upp framför oss. Kunskap är ingen konkurrensfördel längre och särskilt inte i den form Leijonborg talar om, dvs ämneskunskaper. Vist det är viktigt i någon mening men för att klara konkurrensen i en alltmer globaliserande värld kan vi inte fortsätta att göra ännu mer av det som Kina och Indien nu gör lika bra och bättre. De har åkt om oss. Vad måste man göra om konkurrenten kopierat allt man själv kan och gör det både bättre och billigare? Jo många tänker tyvärr att "jaha då måste vi väl se till att göra det ändå bättre då och ännu mer". So wrong! Leijonborg visar med tydlighet hur lite han förstått när han säger att det viktigaste är att väcka elevernas intresse för kunskap. Det kan tyckas vara småaktigt men det finns en nyansskillnad här som utgör viktiga vägval och framtida flaskhalsar. Det viktiga är att väcka elevernas intresse för lärande, kreativitet och nytänkande. Just nu hjälper vi chefer i Kina med detta och inte våra egna barn. Läs här till exempel om vad Fredrik och Teo Härén gör med cheferna på världens största mobiloperatör med 480 milj abonnenter.

Kommer ni ihåg höjdhpparen Dick Fosbury som införde hoppstilen flopp? Innan OS 1968 saxade alla med benen över ribban men Fosbery chockade en hel värld genom att istället hoppa med ryggen före och vinna överlägset. Han tänkte bakvänt och nytt och förändrade en hel värld. Efter det började alla hoppa flopp. Hade han inte brutit mönstret så finns en stor chans att du hade sett saxande fiidrottare fortfarande.

Istället för att träna mer på saxandet och fördjupa lärarnas ämneskunskaper ännu mer så borde vi redan nu förvänta oss tillräckliga ämneskunskaper i utbildningen och istället fokusera utvecklingskraften på det som Leijonborg och 2,9:an Björklund och andra vägrar tala om. Nämligen utveckling av lärmetoder (förhållningssätt till elever och lärande) och inte minst införa, utveckla förmågan till kreativitet. Om läraryrket förnippades med kreativitet, förändring och anpassning till omvärlden så skulle yrket bli fantastiskt attraktivt. Regeringen och andra säljer helt enkelt in yrket för dåligt och blir sen förvånade när ingen vill längre. Hallå!

Därför oroar det att se hur regeringen nedprioriterar allt som har med detta att göra och låter göra sken av att framtidens problem kan lösas med gamla metoder.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

"Den dolda läroplanens återtåg", eller? :-)

Dagens läroplansavsnitt kommer inte att handla om något officiellt styrdokument för skola utan istället den s.k "Den dolda Läroplanen". Ett intressant forskningsområde som tarvar sin inläsning för att förstå helheten. Det är ett känsligt ämne för en del pedagoger och skolledare, vilka hävdar att detta är rent nonsens. Jag redovisar här några guidelines och en slutkläm att fundera över.

Med den dolda läroplanen menar man att eleverna i skolan inte i första hand lär sig de ämneskunskaper som finns på schemat utan snarare att vänta in andra, visa uthållighet och självkontroll samt att underordna sig en tydlig maktstruktur m.m. Några menar att pedagogiken som är bärande i de flesta skolorna i Sverige fortfarande är Herbarts uppfostringsdoktrin där pedagogikens uppgift för proletariatet handlade om tuktning, att få eleverna visa underkastelse och att ta bort det som man kallade för de ”råa begären”. De råa begären störde ju det mönster som utgjorde samhällets grund, dvs "sitt ner, håll klaffen och gör som jag säger".

Philip Jacksson genomförde från 60-talet och framåt studier kring vilka effekter olika strukturer och processer fick i klassrummet. Han kom bland annat fram till liknande saker som andra (bl.a professor Donald Broady Uppsala Universitet & KTH) beskriver som :

• Att ständigt bli avbruten i arbetet
• Att göra saker man inte är intresserad av eller ser någon mening med. själva lektionssystemet, fyrtiominutersterrorn, gör att man börjar innan man vet riktigt varför och slutar innan man är färdig
• Att strunta i kamraterna runt omkring, inbördes hjälp är fusk
• Att underkasta sig makt

Mette Bauer och Karin Borg studerade Dansk skola under 70-talet och kom fram till att den "Den skjulte læreplan" bland annat omfattar:

• Kravet att arbeta individuellt
• Kravet att vara uppmärksam
• Kravet att kunna vänta
• Kravet att kontrollera sig motoriskt och verbalt
• Kravet att undertrycka sina egna erfarenheter
• Kravet att underordna sig lärarens osynliga auktoritet

Det finns också rätt mycket mer forskat kring detta. Innan 60 talet var detta inte alls en dold läroplan utan högst reell och något som ingick i lärarens uttalade uppdrag.

Men på snart insåg man att många av dessa formella krav på eleven hämmade dess kritiska och kreativa tänkande och därför utvecklades läroplaner från 60-talet för att motverka dessa strukturers effekter.

Men strukturerna bestod trotts försöken att få bort dem och begreppet blev den "dolda läroplanen". Den dolda läroplanen finns i kulturarvet (i "väggarna") och är alltså inget medvetet formulerat i Lpo94 m.fl. På vissa skolor existerar den mer och i andra mindre. Men att den finns råder det inga tvivel om. Och att den nu börjar få helt ett oönskat lärande på många skolor råder det väl heller inga oeniga meningar om tror jag. En del elever lär sig att på ett helt nytt sätt undvika skolan eftersom idealen krockar med det moderna samhällets förändrade norm, värdesystem och sätt att leva. Konsekvensen av den dolda läroplanen blir att vi rikerar tappa alltfler unga människor ur systemet.
Skolan har inte längre monopol på lärandet, lika lite som tidningspressen numera har monopol på textinformation och nyhetsförmedlande. Internet har tex för överskådlig framtid förändrat maktstrukturen kring lärandet, och det går inte att vrida klockan tillbaka. Vi måste alla anpassa oss till verkligheten istället för att vända den ryggen och längtande blicka bakåt.

Frågan vi ändå måste ställa sig nu är om inte den "dolda läroplanen" trots detta långsamt försöker göra anspråk på att bli en del av det uttalade uppdraget i skolan igen? I jakten på att skapa ordning och reda skärps tonen i den "dolda läroplanen" som debatten är en del av och ja kanske ser vi ett återtåg. Sett utifrån lärandeperspektivet blir detta djupt oroande för mig och dessutom komplicerat eftersom de kvaliteter som den dolda läroplanen utvecklar och vill ha inte stämmer överens med vad arbetslivet i globaliseringen eftersöker. Framtiden söker kreativa, kritiskt tänkande och socialt trygga och kollaborerade världsmedborgare.

Inte sånna som är likadana som vi själva ;-)

Den Mer om den Dolda Läroplanen

Bergs kulturanalys

C-Uppsats Edward Enecker (se sid 12)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Ännu en rökridå och pseudodebatt

Då och då, eller allt som oftast, pågår diskussioner om skolan som när man tittar lite djupare visar sig vara flera årtionden ifrån vad forskningen säger om lärandet i förhållande till skolan. Det är närmast magi det hela handlar om, ett medietrolleri där budskapen inte granskas särskilt mycket alls från professionellt håll och där alltfler beslut tenderar stå långt från proffessionen. Senaste tiden har skolplikt vid 6 års ålder diskuterats runt om här och var. Argumenten för är lika många som emot. Här är några för.

Per Schlingman (m):
– Vi vill förstärka det pedagogiska inslaget i förskolan, och erfarenheten säger att barn kan börja skolan redan vid sex års ålder. Man kan ta vara på den nyfikenhet som finns då, säger partisekreterare Per Schlingmann till SvD.
Aftonbladet 16 juni 2007

Jaha? På vilket sätt stärks det pedagogiska inslaget i förskolan genom att att barnen börjar skolan ett år tidigare? Och vad är det som säger att skolan kan ta hand om barns nyfikenhet bättre än förskolan? Och var försvann er övertygelse om att föräldrar och pedagoger avgör genom egna beslut?

Sofias Larsen (c):
– Det här är ingen dramatisk förändring, men det är ett sätt att förtydliga skolans kunskapsuppdrag. Förskoleklassen är en lite konstig halvmesyr, säger Sofia Larsen.
Aftonbladet 16 juni 2007

Ok...mindre lek och mera utlärande i klassrummet Sofia? Så att det inte är så mycket halvmesyr eller? Där gav du en hel del pedagoger på skallen Sofia....

Metta Fjelkner (Lärarnas Riksförbund)
–Vi tror att det gynnar alla att gå i skolan några timmar om dagen, under ledning av välutbildade lärare, som lär barnen läsa, skriva och räkna, säger ordförande Metta Fjelkner.
SVD 17 juni 2007

Snacka om snäv syn på frågan...hur skall de lära Metta? Säg nått om det istället, eller är det för jobbigt? Kanske riskerar du uppröra några av dina medlemmar om du avslöjar var du står i fråga om arbetsmetoder för lärande?

Jan Björklund (fp):
– I Sverige börjar vi ju sist i världen i skolan, och det finns ingen rimlig anledning att tro att just svenska skolbarn skulle mogna senare än andra, säger han till SvD.
Aftonbladet 16 juni 2007

Så du menar att det för att vi i Sverige börjar vid 7 års ålder finns anledning att tro att alla våra svenska barn mognar tidigare? Varför vill ni inte fokusera på lärandet snarare än organisation och indelning Jan? Och Finland förresten, de börjar vid 7 år....

Argumenten mot brukar vara av karaktären "varför börja stressa barnen ännu tidigare" och "det är dumt att göra detta innan vi har en 100%-igt fungerande skola". Men här är ett mer obegripligt argument än vanligt:

Rossana Dinamarca (v)
–Det finns många farhågor, jag är rädd för att det här trubbar bort barnen.
SVD 17 juni 2007

Problemet är att ni inte vill diskutera de individuella perspektivet med utgångspunkt i lärandet utan att alla skall ses som en enda stor klump med exakt samma förutsättningar bara för att de råkar vara födda samma år.

All forskning kring utveckling visar ju snarare att "klassindelning efter födelseår" är ett rejält felslut utifrån lärandeperspektivet.

I en åk 7 klass spänner mognadsnivån från fysisk ålder 9år - 18år. Verkar det rimligt? Är det inte rimligare att vi indelar efter förutsättningar för lärande, där personlig mognad faktiskt spelar stor roll bland flera andra förutsättningar. Det skulle få flera fördelar för pedagogerna, men framförallt för barnens lärandet.

Återigen blir diskussionen om skolan präglad av politisk ideologi, om än rätt rörig, och kunskapen om själva lärandets metoder och förutsättningar får stryka på foten.

Tragiskt.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Sommartips: Eddie Izzard

Här kommer ett sommartips för regniga dagar som kan vara både underhållande och lärorikt för oss som jobbar i eller kring skolan och som ju faktiskt arbetar för att vår målgrupp (ofta elever) på olika sätt tar in det vi har att säga/göra. Så därför kan det vara klokt att lära av andra, kanske till och med även av en skojig transvestit.

Jag såg alldeles nyss DVDn "Sexie Live" med "ståpparen" Eddie Izzard. Det roliga med Eddie är att han verkligen har den där förmågan att fängsla åhörarna med sin person och utan särskilda hjälpmedel. Det är teknik i framförande av rang så fort han kliver ut på scenen och jag kan verkligen rekommendera dem som inte sett honom någon gång att köpa en DVD och låta sig inspireras av denna otroliga "performer".

Här nedan finns ett äldre klipp angående skapelseberättelsen som är grymt roligt:

Efter att ha sett några av de DVDs Eddie gjort så ser man hur bleka kopiorna är som äntrar podiet på "Släng dig i brunnen" på TV från Norra Brunn.

Köp dem på REA på BuyLando

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Nytänkande och driven pedagog sökes...

Vi startar nu i höst ett nytt projekt där vi behöver en nytänkande, driven pedagog med goda kunskap & förståelse samt insikter kring Lpo94. Personen skall dessutom ha ett genuint intresse för internet och kommunikation.

I projektet ingår en av landets i särklass vassaste mediepedagoger Åsa Sundelin. Även jag själv kommer finnas med i en liten roll. Projektets inriktning och detaljfokus är ännu så länge hemligt, men mycket spännande. Det handlar om skola och elever som inte riktigt vill....vi ska bygga en alternativ skola för dem som tappat förtroendet för ordinarie skolform helt enkelt.

Känner ni någon så be hon/honom att höra av sig till mig.

Sommaravsnittet av CheckPoint Skola :-)

Sommaravsnittet av "Checkpoint Skola" som granskar skolan ur ett "lättsamt men seriöst perspektiv" ligger nu ute tillgängligt för lyssnande i hängmattan, i bilen eller varför inte under vattnet pm ni har vattentät mp3-spelare. Hur som helst så innehåller sommar specialavsvittet flera spännande och utmanande ämnen som våra deltagare tar upp i sina "checks". Vad sägs tex om:

Angelica Hedin: "Till den som har skall det vara givet..."
Helena Gullberg: "Vad elever önskar att skolan blev bättre på..."
Marianne Wieslander: "Bedömning av lärare och fotbollsspelare..."
Johan Nyström: "Det är aldrig försent Janne, välkommen till Malmsjö...".
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på sommar avsnittet av Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Spel, Social gemenskap & Pekpinnar

Något som blivit väldigt tydligt efter två dagar på Dreamhack (se tidigare inlägg) är att huvuddelen av de som vi talat med lyfter fram den sociala biten när de beskriver varför det är så attraherande med online-spel. Det har i alla fall givit mig en förstärkt insikt om att kommunikation är väldigt viktigt för oss, vi är sociala varelser. Hur kan spel vara socialt undrar du kanske, åk till något av de många LAN-partyn som finns och gå runt en stund så ser du vad det handlar om.

Parallell finns ju också till musikfestivaler där man lyssnar på live-band flera dagar i sträck. Musiklyssnande är ju idag accepterat som socialt beteende. Värre var det kanske när pop-musiken föddes och då den "äldre generationen" förfasades över denna passiviserande och skadliga trend i samhället. Den gängse uppfattningen hos många var att musiken dessutom satte griller i huvet på ungdomen. Griller som givetvis gjorde att de inte kunde uppföra sig eller ens knappt gick att prata med.

Vist finns avigsidor och direkt ohälsosamma konsekvenser av överkonsumtion av spel precis som det är dumt att överkonsumera det mesta. Jag hörde att nån för ett tag sen drack 8 liter vatten och natuirligtvis dog personen av det. För mycket och för lite skämmer allt sa mina föräldrar, och nånstans är det väl så med det mesta.

Men detta med risker med spel är ändå något som ungdomarna här på Dreamhack tar upp och som de är väldigt medvetna om. Och därför finns det all anledning att lära oss mer om hur vi proaktivt i samhället kan förhindra negativa konsekvenser utan att riskera att uppfattas som pekpinnar. Pekpinnar har ingen generation uppskattat särskilt mycket.

Tex så kan vi kanske lära oss att bli bättre på att i tid uppfatta signaler hos ungdomar där det hela håller på att gå snett och hjälpa upp igen. Inte bara när det gäller spel utan i också när det gäller det verkliga livet. Men kanske får spel och andra ungdomakulturfrågor alltför ofta utgöra alibi för vår i verkligeheten ökande distansiering mellan vuxna och ungdomar.

Det tycks vara enklare att säga "Usch" än "Ok vad intressant, hur fungerar det?"

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Dreamhack 2007, ungdomar och Medierådet

Elever som filmar och dokumenterar tusentals andra spelande ungdomar, kan det vara något? Vi befinner oss just nu på Dreamhack i Jönköping och vi är inte helt ensamma kan man säga. Runt om oss nu finns runt 10 000 "gamers". Med mig från Stockholm reste idag också mediepedagogen Åsa Sundelin och hennes urcoola dokumentärfilmande högstadieelever Amanda, Matilda, Alicia, Erik och Anton från Broängsskolan i Tumba (the one and only of cource).

Eleverna är alltså här tillsammans med drygt 10 000 dedikerade LAN-spelare (?!). Hmmm...detta kräver kanske sin förklaring... Jo 2 ggr om året arrangerar "Dreamhack" ett av eurtopas största LAN-partyn här i Jönköping. Ordet LAN betecknar det man gör när man träffas, umgås och kopplar ihop sina datorer i ett nätverk, för att till exempel spela spel, programmera, eller något annat med datorn i centrum. Evenemanget är drogfritt och alla åldergrupper finns representerade även om det mest rör sig om tonåringar.

Uppdraget att spela in filmen kommer från Medierådet som vill att vi gör en film om "dom som spelar World of Warcraft" (WoW) sett ur ungdomars perspektiv. Som ett komplement till alla vuxenbeskrivningar av spelfenomenet. Amanda, Matilda, Alicia, Erik och Anton har alltså utrustats med videokameror och syftet är just nu att samla in intervjumaterial och klippbilder på WoW-spelande Dreamhackbesökare för att sedan klippa ihop en film om alltihop.

Alldeles nyss fick Dreamhack eventet i samband med invigningen celebert besök av Stormtrupperna från Stjärnornas Krig (Star Wars).

Och just nu väntar vi på att få kliva upp scenen och berätta om vilka vi är och varför vi är här i hopp om att vi skall bli positivt mottagna när vi (de) fortsätter filmandet sen.


Intressant kring detta med spelkulturen kopplat till ledarskap är tex Google tar hänsyn till kompetensen man får av att leda team i online-spel när man anställer chefer eftersom mycket av ledarskapet idag handlar mer och mer om att leda människor i nätverk istället för som bara tidigare på kontor. Intressant!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Vänersborg och Entreprenörer

Sitter just nu på en flygplats inte långt från Vänersborg och väntar på ett flyg tillbaka till Stockholm. Jag har hållit ett föredrag arrangerat av Ung Företagssamhet på temat "Lärande i globaliseringens kölvatten". Målgruppen var lärare i UFs programinsatser. Det gick bra och efteråt uppstod det en riktigt spännande diskussion.

"Ung Företagsamhet är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Genom Ung Företagsamhets utbildningar ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Sedan starten 1980 har verksamheten utvecklats och efterfrågan från utbildningssystemet ökat varje år.
Ung Företagsamhet

Det är alltid roligt att träffa på riktiga entreprenörer, som vågar tänka stort och drömma. De är ju trots allt bland dessa entreprenörer och bland dess vilda drömmar som det till slut stordåd kommer till. De där speciella personerna som liksom inte kan hålla sig särskilt länge utan att de bara måste berätta hur mycket idéer de har och vad de vill göra. De är smittbärare av positiva tankar och jag blir alltid friskt glad av att möta dem. Regionchefen i Fyrbodal Susanna Wallin är precis en sån smittande person. Efter föredraget i bilen på vägen tillbaka till flygplatsen, en väg som helt klart inte var särskilt lång, hinner hon entusiastiskt berätta att hon älskar att jobba i UF men att hon samtidigt vill starta eget företag, gärna med sin lika idérike lillebror. Han pluggar på högskola och brukar typ ringa flera gånger om dagen för att berätta om nya idéer han fått på lektioner och föreläsningar. Ingen av dem vet ännu riktigt vad företaget ska göra, verkar det som, men de lider sannerligen inte någon brist på idéer. Det mesta poppar fram under samtalet, allt från att starta restaurang med nischad bisyssla i Madrid till en helt ny tjänst på nätet inom bostadssektorn. Hon vill också utveckla näringslivskontor i sin hemkommun. Allt detta helst utan att behöva sluta på UF, för det är ju så kul. Någon ringer henne i "nallen" under vårt samtal och denna någon undrar hur man tar sig till ett av UFs evenemang framöver och när Susanna lägger på skrattar hon och säger att


"tänk att vinnarna av entreprenörsstipendier inte själva kan ta reda på hur de tar sig från A till B."

Hon och hennes bror kommer att ha att göra framöver, var så säkra.

Susanna kastar av mig på flygplatsen och slänger sig åter i all hast in i bilen igen och vinkar glatt medan hon gasar iväg tillbaka till konferensanläggningen. WROOOOOM!

Det är spännande med riktiga entreprenörer.

:-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Barn & Ungdomar får inte adekvat hjälp...

I en debattartikel i DN skriver generalsekreteraren för BRIS Bris Göran Harnesk samt utredaren Karin Johansson att mot bakgrund av den undersökning de gjort finns all anledning att titta djupare i vårt lands Barn och Ungdomspsykiatri (BUP). Man har tittat igenom en hel del mail och samtal till BRIS och kan konstatera att det finns en grupp barn och ungdomar som har det så jävligt att det hindrar dem från att få hjälp.

"Detta är en grupp barn som i sin hemmiljö befinner sig i den allra största utsatthet. De lever i familjer där föräldrarna av olika skäl inte orkar eller klarar av sin föräldraroll på ett för barnen tillfredsställande sätt. Ungdomarna beskriver att de är utsatta för fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp, föräldrars missbruk, bråk och konflikter eller föräldrars psykiska sjukdom."
Dagens Nyheter 4 juni 2007

Det är bra att detta lyfts fram men det vore ännu bättre om det även lyftes fram i skolsammanhang. Alla dessa barn och ungdomar går ju i skolan också som bekant. Utom kanske de som råkat riktigt illa ut, och i skolan är vi sannerligen inte så duktiga på att se dessa elevers utsatthet. Inte sällan lägger vi istället helt omedvetet skuld på dem för att de i sin förvirrade världsbild inte möter kraven vi ställer på "uppförande" och "normalbeteende".

Som lärare anser jag att man måste få en adekvat utbildning i att upptäcka signaler runt dessa ungdomar så att skolan verkligen kan bidra med hjälp, inte bara slussa vidare. Och som lärare borde man få det NU eftersom man som lärare då skulle bli ännu effektivare i sitt arbete.

Hmmm...nu tänker en del av er:

"Så han menar att läraren skall bli psykolog på riktigt nu också vid sidan av alla kopieringsapparater, provrättningar och individuella utvecklingsplaner"

Nej inte alls! Jag menar bara att lärare måste ha kunskaper som man tyvärr idag inte har. Trots det får ju lärare idag ändå vara lite av en "hobbypsykolog" med kunskaper man lärt av kollegor eller egna erfarenheter och som kanske inte alla gånger är gångbara eller sunda. Men med utbildning inom detta område av utsatta barn och familjer kommer naturligtvis förhållningssättet och kompetensen att ändras och göra stor nytta, också för lärandet.

Alla skolor skulle naturligtvis ha en alldeles egen psykolog och socialtjänsten skulle självklart finnas ute på skolorna som en del av vardagen. Annars riskerar vi slussa runt barnen i ett system där det inte riktigt byggs relationer. Och sådant skadar de allra flesta ännu mer....

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Du är någonting, tänk nytt och bloggtips....

Rann omkring på alla skolbloggar en stund här på morgonen och fann något på Klurigt, lurigt och roligt i skolan av Erica på Norrbyskolan i Hortlax (Pite). En lärare som bloggar om det mesta som rör skola och själva livet. Hon hade avslutning häromdagen och i en av sångerna, oklart vilken, fanns en strof med orden:

Du är någonting
Du kan någonting
Jag älskar dig just som du är
Från bloggen "Klurigt, lurigt och roligt i skolan"

Tre rader som beskriver förhållningssättet som är så viktigt för oss alla för att känna att vi finns.

"Att bli sedd, trodd på och älskad borgar för lyckosam utveckling och inte minst intresse för lärande."

Om inte annat så tar detta förhållningssätt sakta men säkert livet av Hr Jante som annars tycker tvärt om och som tyvärr ibland får vissa av oss i skolan att tänka:

Du är ingenting
Du kan ingenting
Jag accepterar dig bara om du är som jag vill

Längre ned på Ericas blogg hittar jag ytterligare coola inlägg, vad sägs om hennes tips om hur man bryter invanda mönster och låter sig se andra saker. I meningen att "tänka nytt" och pröva nya mönster:

OMständighet
tillfällighet
Byt väg
byt sida
stanna till
vänd om
byt om
gör om
ta om
se dig om
omkring
ombyte
om du vill.

Läs mer på hennes blogg! Lär och inspireras....läs allt...från feb och fram till nu...så ni inte missar något som är "Klurigt, lurigt och roligt i skolan"

:-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Hem & Skola vill ha kortare sommarlov...Ehhh...ok?

Den som jag tidigare bloggat om ganska tvivelaktiga organisationen "Hem och Skola" som har ihop det ordentligt med det ännu mer tvivelkatiga företaget "Pool Media" tycker att skolan skall omorganiseras. Man anar genast ugglor i den berömda mossen. En del föräldrar tycker nämligen, enligt Hem och Skola, att det är lite bökigt med ett 10 v långt sommarlov. Man tycker helt enkelt att den energi som finns till att förändra i skolan skall läggas på att förändra terminerna från 2 till 3 och syftet är att få ett kortare sommarlov. Men bakom ligger nog helt andra syften.....

Tänk så här: Det närmar sig nu sommarlov, föräldrar skall planera sin sommar och Pool Media vill utnyttja denna tid till att få in fler betalande medlemmar i Hem och Skola. Dessutom får Pool Media lite extra medieutrymme så att telefonförsäljarna som ringer runt till företag och förvaltningar för att dra in stora summor i "bidrag" får lite lättare när de ställer frågan:

"Hej känner du till hem och Skola?".

Bidrag som går nästan nästan rakt ned i ägarnas fickor.

Pool Media ägnar sig åt telemarketing och telefonförsäljning och bolaget ägs av en familjen Falk i Örebro som inte drar sig för att skinna sina uppdragsgivare på pengar. Företagarföreningen lät dem bland annat 2004 att sköta deras medlemsraggning och av 400 kr i medlemsavgift tog Pool Media 300 och Företagarföreningen fick ynka 100 kr enligt det tvivelaktiga avtalet.

- Jag trodde att det var från förbundet de ringde. "Vill ni fortsätta att stödja oss?" sa de. Det tog lång tid innan jag förstod att det var ett helt annat företag, säger en av de uppringda företagarna, som hört av sig till DN.
Dagens Nyheter april 2004

Nej det här känns inte så spännande alls, när det nu rör skola, ungdomar och andra sjukt viktiga samhällsfrågor. Ni som vill veta mer om detta bluffande som bland annat involverar Hem & Skola, ENS 2000 och andra projekt kan läsa mer om det hela på hemsidan www.bluffen.se

Och här lite mer kritik från Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) angående Pool Medias kampanj mot droger som de kallar ENS2000 där det mesta av de insamlade pengarna hamnar hos Pool Medias familj och inte alls drogpreventiva aktiviteter. Andra projekt på samma tema är "Noll tolerans mot mobbing" och "Rökfri ungdom" som Hem och Skola också arbetar flitigt med. Problemet är att företagens givmildhet av goda hjärtan inte kommer till de seriösa organisationerna och därmed till det rätta syftet.

Bättre och helt seriösa alternativ att skänka pengar till är RNS, Friends och Non Smoking generation.

Stöd dem istället :-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

How Cool Are Your Schools?

Det amerikanska skolsystemet kan man ha många åsikter om men en sak är de i alla fall överlägsna oss i och det är att bygga sammanhållning runt och i sin skola.

Till och med medierna är med på detta och det tycks vara en nationell engelägenhet att försöka skapa så bra förutsättningar i samhällsklimatet för skolan som möjligt. Något vi borde ta efter här i Sverige. Ingen vinner på att enbart driva negativistiska idéer omkring skolan.

TV kanalens ABCs News 10 har tex ett tema där man uppmanat skolor att skicka in videoklipp på vad de anser är bra med deras skola och vilka frågor som håller samman skolan. Mycket handlar om sport eftersom sportkulturen är väldigt stark i amerikansk skola men samtidigt något de tycks vara mycket stolta över och som skapar ett sammanhållande "kit". Men det finns en hel del annat också.

Här är en några av filmerna:

What's Cool at Franklin High School(Shakespeare & Sport)

What's Cool at Center High School(Om att aldrig ge upp)

What's Cool At Andrew Carnegie Middle School (Rökning)

What's Cool at Foothill Farms Middle School (Mobbing)

What's Cool at Franklin High School (Mobbing 2)

Den stora poängen är här att samhället är betydligt mer integrerat i skolkulturen än i Sverige och vi kanske borde lära oss lite av deras sätt att förhålla sig. I alla fall inom just detta område. Deras syn på kunskap och hur lärande går till på många ställen i det amerikanska systemet är inget vi behöver ta efter. De saknar ju tex nationell läroplan och målstyrning utan är kvar i det gamla. Och utbildningens kvalitet skiljer sig väldigt mellan olika stater och ofta är det en relativt gammalmodig skola.

"Vi brukar här i debatten tala om att vi inte har en likvärdig skola, men ta då en titt globalt så får du se vad ordet "olikvärdig" har för betydelse"

Men de amerikanska skolornas förmåga att skapa sammanhållning är trots allt något att lära av.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

BO, Metta och betygskriterier...och lite stöveltramp :-)

Barnombudsmannen Lena Nyberg kräver av regeringen att man i skollagen skärper ansvaret hos kommuner och skolor gällande betygskriterier och i praktiken att betygen ska kunna omprövas om man anser sig blivit felbedömd.

"Det är dags att ge elever i grundskolan och gymnasiet möjlighet att kunna ompröva sina betyg. Det är en allvarlig brist i rättssäkerheten att den möjligheten inte finns i dag. Elever riskerar att inte våga uttrycka sig fritt i skolan om de tror att följden kan bli sänkta eller låga betyg. Kriterierna för betygssättning behöver bli mer kända bland eleverna."
DN 8 juni 2007

Naturligtvis skall man kunna ompröva sitt betyg man fått, i den meningen att betygssättande lärare måste kunna styrka sin bedömning på ett trovärdigt sätt.

Vidare anser BO att elevernas inflytande måste säkerställas och ökas i kommande skollag. Det kan jag också hålla med om.

Metta Fjelkner, ordförande på LR, låter sig inte vänta många timmar innan hon på sin hemsida försöker använda BOs argument som språngbräda för egna idéer om omprövning och "obehöriga" lärare. Detta vedervärdiga begrepp som hon tidigare lovat byta till "outbildade" vilket närmast sätter upp ännu starkare murar mot all annan kompetens än den som hennes medlemmar skall ha. Hon menar att det endast genom lärarauktorisation (dvs stänga ute all annan kunskap och erfarenhet än den godkänd av henne) för att kunna ompröva betyg och att bara de auktoriserade bör få sätta betyg eftersom övriga inte kan bryta ner betygskriterier utifrån målen.

Hmmm...De flesta av oss med insyn i verkligheten vet att den lätt snedvridna och tjatiga Fjelknerretoriken knappast håller då det är allmänt känt att det även bland lärare som genomgått lärarutbildning saknas betydande kompetens i att betygsbedöma.

Det saknas hos dem som genomgått lärarutbildning i tider av äldre läroplaner där målstyrning ej var rådande, och där en helt annan kunskapssyn var rådande. Men även hos dagens eftersom betygsbedömning knappt inte finns på schemat. Därefter går hon ett steg ytterligare mot förstatligande av skolan genom att föreslå nationella enhetliga betygskriterier i stöveltrampsanda. Nationella detaljbetygskriterier låter mycket märkligt i mina öron och man får hoppas att detta inte minskar lärarnas möjligheter att själva välja både stoff och pedagogiska metoder.

Men Metta kanske vill införa en enhetlig pedagogisk metod också så att alla elever får exakt samma undervisning från norr till söder oavsett förkunskaper och individuella behov?

Glad Sommar Helg :-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Två (2) nya avsnitt av radioprogrammet CheckPoint Skola

Nu har vi lagt ut det femte och sjätte (5,6) avsnittet av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och i dessa avsnitt behandlades flera spännande områden, vad sägs om tex:

Avsnitt 5
Helena Gullberg: "Universiteten som får underkänt"
Johan Nyström: "En historisk tillbakablick på skolan"
Marianne Wieslander: "bland slungbollar och svartförsäljning".
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Avsnitt 6
Helena Gullberg: "Omänskliga krav på föräldrar?"
Johan Nyström: "Den svarta bilden av skolan"
Marianne Wieslander: "svaga ledare och vikten av förebilder".
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på femte avsnittet av Checkpoint Skola

Lyssna på sjätte avsnittet av Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

En tankeväckande film för alla :-)

Här nedan finns en reklamfilm som faktiskt kan symbolisera mer än just företagets syn på sina produkter. Det är en film med ett viktigt budskap, som jag tycker alla borde se, låta sjunka in och inspireras av. Filmen handlar om dem som inte passar in i systemet. De som bryter regler och utmanar befintliga strukturer. Om dom som är så galna att det tror att de kan påverka inom sina egna områden och som kanske just därför faktiskt också klarat av det...Historien är full av dem, i smått och stort. Einstein är ju tex en sådan person. Jimmi Hendrix, Nelson Mandela, Madonna, Frank Zappa, John Lennon, Martin Luther King, Marie Antoinette, Ingemar Stenmark, Olof Palme, Ingvar Kamprad, ABBA, Laleh, Bill Clinton, Neil Armstrong, Thomas Alva Edison är ju några andra.

Också framtiden kommer att vara full av dem, för vi behöver dem så gränslöst mycket. Frågan är bara vilka det blir och om dessa kommande förändrare kommer ägna sig åt att förändra till det bättre eller till det sämre? Det är det ingen som vet. Vi måste därför guida dem rätt. Ni vet de där som vägrar acceptera att det inte går att göra sim man själv vill, de där som bryter regler bara för det höga nöjet att se vad som händer, de där som ifrågasätter och stör planeringen av nyfikenhet, de där som hellre går sin egen väg än följer alla andras. Rebellerna. Se filmen och känn efter om du gör precis allt vad du kan för att guida dem på rätt spår :-)

>

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Intolerans, skola och fd politiker...

Nya Integrationsbarometern: Tre av tio svenskar vill systematiskt diskriminera invandrare när det gäller tillgång till jobb, bostäder och bidrag....
...Rasism och främlingsfientlighet är en av de stora utmaningarna som Sverige och EU möter i sin strävan att utveckla moderna och pluralistiska samhällen.
DN 31 maj 2007

Hmmm...jag tror att den stora utmaningen är att undvika det "helt och hållet icke toleranta samhället". Och här har skolan och dess ledarskap en nyckelroll...

Intoleransen tycks ständigt breda ut sig i olika former, diskriminering, rena hat-aktiviteter, kränkningar, mobbing etc. Vi tycks helt enkelt ha svårt att acceptera andras olikheter jämfört med oss själva. Det är nästan som ett genomgående tema i samhället.

Senaste signalen är ju detta med Thorbjörn Fälldin, Alf Svensson, Ingegerd Troedsson med fleras inlägg på DN-debatt kring homoäktenskap där man anser att homosexualla inte skall få laglig rätt att gifta sig "på riktigt" eftersom en fransk utredning hävdar att det är ett biologiskt fel. Man menar att äktenskapet är instiftat för reproduktion i första hand...killar kan inte få barn med killar och inte tjejer med varandra heller tycks man mena. Monika Ringborg bloggar om detta här och Peter Karlberg här.

Det riktigt tråkiga i detta är att en samling fd höga politiker och riksdagsmän går i täten för en konservativ inriktning som berövar människor rätten att känna att de är lika viktiga som alla andra och har samma rättigheter. Det ger signaler ut i samhället. Låt folk vara som de är.

Intoleransen smyger sig in i skolpolitiken också, vilket är märkligt eftersom tolerans är ett ord som tydligt och frekvent ingår i styrdokumenten.

Tolerans borgar för mångfald och mångfald borgar för fler kreativa idéer, vilket vi tydligen kan behöva i det här landet.

I grunden ligger intoleransen i vår samhälle och infekterar sakta men säkert. Metodiskt och målinriktat rinner den igenom vår medvetenhets brandväggar med kirurgens precision och smittar barnen genom våra egna uppfattningar och ageranden. Det är vi alla en del av på ett eller annat sätt, du och jag och alla andra. Sen blir vi "förvånade" när elever skriker okvädningsord och mobbar i pluggen och istället för att fundera på varför det blivit så så skyller vi istället på skolans personal. Är inte det märkligt...?

Hmmm...jag tror att den stora utmaningen är att undvika det "helt och hållet icke toleranta samhället" Och här har skolan och dess ledarskap en nyckelroll...

Elevitera mera!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Lärarförbundet, Skolministern och svartmålning av skolan

Plötsligt har det hänt, i alla fall så har det uppstått en diskussion om den svartmålande bilden av skolan. Lärarförbundet går i täten för skarp kritik mot skolministern och menar att det hela kan gå illa:

- Vi tvingas säga att skolministern skadar regeringens skolpolitik och skolans utveckling. Hans svartmålning, hans felaktiga bild av skolan, http://www.blogger.com/img/gl.link.giflärare och elever samt de felriktade politiska förslagen riskerar att leda till att skolan hamnar på fel kurs, säger Eva-Lis Preisz.
DN 2007-06-01


Givetvis finns det en hel del sanning i hennes kritik som också verifieras av en undersökning där man frågat 192 lokalavdelningar om vad de anser.

65% av den anser att bilden av skolan till 65% är "mycket orättvisande" eller "orättvisande".

Denna fråga har jag och många med mig drivit under många år utifrån perspektivet "barnens perspektiv" och "lärandets perspektiv" och nu ställer sig tydligen facken också frågan om vart bilden av skolan är på väg. Det finns naturligtvis mycket i skolan som kan förbättras och som med all rätt måste upp till ytan, tex skolans lärande resultat, mobbing och så vidare. Detta får inte försvinna i denna möjliga fortsatta debatt om mediernas bild. Vi vill ju ha en bild av skolan som är nyanserad.

Men man skall komma ihåg att de båda lärarfacken och till viss del också skolledarfacket på samma sätt som skolministern bidragit till denna negativistiska bild, och de har ju naturligtvis sina skäl till det. Och de är ju naturligtvis också väldigt skickliga på att utnyttja medierna för sina egna agendor. De företräder ett antal medlemmars särintressen i frågor om relationen arbetstagare och arbetsgivare och det är i detta viktigt att synas. Men nu tycks de även plocka upp frågan om bilden av skolan de bidragit till att måla. Insiktsfullt och klokt. Det behövs en mer rättvisande bild.

75% av alla artiklar om skolan är negativ och under valrörelsen var samtliga 40 inlägg på DN debatt helt hållet negativ.

Detta skadar givetvis svensk skolas rykte och statusen för såväl lärare, skolledare och annan skolpersonal och i förlängningen framförallt elevernas möjligheter lärande. Givetvis vill ingen ung människa satsa på något som beskrivs som så eländigt. Skola blir helt enkelt inte kul, lärande blir tråkigt och ointressant. "Det står ju överallt" i tidningarna.

Samtidigt skall man komma ihåg att detta är en del av politiken mina vänner, och ytterst ett sätt att vinna sympatier hos väljarkåren. Och här hjälper somliga medier okritiskt till alldeles för mycket istället för att tex granska politiken självt. Fackets kritik av skolministerns politik här ovan är naturligtvis också politik. Se här, för längre ned i samma artikel dyker plötsligt syftet upp:

Och hans skolpolitiska förslag som att exempelvis skriva in skolk i betyg, införa nationella prov i årskurs 3, flytta mobbare, ha fler betygssteg, skriva ordningsomdömen sågs som bisaker av de tillfrågade. De lyfte i stället fram åtgärder som kostar pengar som extra resurser för elever, ökning av andelen utbildade lärare, möjlighet att skapa mindre klasser/grupper och en lika bra skola över hela landet.
DN 2007-06-01

Ok allt det där skriver jag under på, dvs att de där förslagen som nyss klubbades i riksdagen inte är alls är en bra utveckling. Men Eva-Liz poäng är givetvis som vanligt att fler lärare snarare än något annat vore den gyllene enkla vägen för skolan. Och jag är den första att erkänna att det naturligtvis inte är negativt för skolan med fler lärare. Och det är ju också fackets huvudsakliga uppgift att företräda sina föreningsmedlemmar i frågor som rör arbetsförhållanden i relationen till arbetsgivaren. Och där har "fler lärare" under alla tider nästan varit huvudfrågan, dvs ju fler ju starkare. Fokus på kvantitet snarare än vidareutveckla kvalitet. Svår balansgång detta :-)

Man bör ISTÄLLET/OCKSÅ fokusera MER på VAD man gör i vissa skolor om dagarna? Jag vill hävda att fler lärare mycket riktigt underlättar för skolan, men om vi verkligen vill ha en klockren spjutspetsskola "för alla" så måste fler och mycket viktigare saker förändras. Saker som skolkulturen sällan vill lyfta upp på första plats i debatten men som nog alla inser är viktiga.

Några av dessa är naturligtvis att:
modernisera skolans ledarkultur och organisationskultur, lägg ned timplanen så att ämnena kan integreras mer mot ett helhetslärande, utveckla synen på kunskap och lärande mot en som stämmer med målstyrningen och perspektivet att "alla kan lära på sina vilkor". Utveckla pedagogiska arbetsmetoder i skolan för lärande utifrån det framtida samhällets behov/krav på kunskap, kompetens och egenskaper. Investera på bred front i digital kommunikation för alla i skolan (lärare och elever), satsa på att förändra förhållningssättet så vi kan minimera mobbingen, utbilda alla lärare i betygsbedömning. Sätt en kompetensutvecklingspeng på 10 000 kr om året för alla pedagoger. Utveckla elevinflytandet meximalt. Det finns mycket mycket mer att ta tag i om man nu verkligen vill utveckla kvaliteten i skolan än att bara fokusera på "fler lärare" (vilket som sagt i sig inte obetydligt).

Elevitera mera!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap