Rosengårdskolan

Jag besökte idag Rosengårdsskolan i Malmö. Denna bespottade skola i upptagningsområdet Herrgården. I Herrgården har 13% av invånarna sysselsättning och det är klart att det påverkar skolans möjligheter och inte minst elevernas. Jag träffade bland annat skolans rektor Birgersson som var riktigt riktigt spännande. Man märkte att han hade en tät kontakt med eleverna som är så viktigt. Eleverna hejade glatt på honom när vi rörde oss i korridorerna. Som slutkläm dök också Ali Ibrahim upp. Ali är skolans Iman och mycket viktig för skolans relationer till föräldrarna i området. För på Rosengårdsskolan är föräldrar ett problem, eller snarare att avsaknaden av föräldrar. Man berättade att lärarer ibland talade om att en poäng med att jobba på Rosengårdsskolan är att man inte behöver bekymra sig för "för engagerade" föräldrar. Jag har hört det från Botkyrkalärare också, så det är inget unikt. Men det som slog mig var att det fanns en varm stämning på skolan och inte alls kall och hård som man ofta hör i media. Vist fanns lite klotter och så men inte som man förväntar sig....vi har ju alla våra fördomar. Åk dit och kasta bort dina du också :-)

Social rollsökning & Samhällsbetyg

Det blir alltmer tydligt att skolan måste hitta nya vägar för att få bukt med kränkande behandlingar. En skola har nu bestämt att Nazistsympatisörer skall få underkänt i Samhällskunskap. För min del är det att blanda ihop äpplen och päron även om det verkligen är att tänka nytt.

Skolverket skriver bland annat enligt SR:s hemsida:

"Skolverket är kritiskt. Om en elev har faktiska kunskaper i demokratins principer men ändå har en annan åsikt ska det beaktas, heter det bl.a."

När det gäller högstadieelever så är det svårt att veta vad som är vad faktiskt. 14 åringar är inte färdiga och dessutom inne aktiv rollsökningsfas där omvärlden värderas genom att prova olika roller åsikter och tankar. Dessutom påverkar gruppsykologin genom grupptryck extremt starkt, starkare än det gör någonstans i samhället. Att låta detta bli en belastning för livet känns inte rätt.

Skolan måste arbeta mer aktivt med att diskutera med eleverna, och bjuda in föräldrar. Samarbeta med det lokala näringslivet så att eleverna möter flera rollmodeller från flera delar av samhället. På så sätt kan vi påverka ungdomarna att utvecklas i en positiv riktning där exempelvis nazistiska åsikter trängs undan till fördel för demokratiska värderingar.

Minervaskolan får pris :-)

Grattis Minervaskolan som får priset för "bästa arbetsplats". det är Great Place To Work Institute som delar ut priset och det är väl så att Minervaskolan likt många andra skolor är bra arbetsplatser trots att det blåser kring huvudbonadfrågan.

Jag brukar ju säga att det där med huvudbonader är den röda tråden som binder samman skolor från treriksröset till ystad som det enskilt viktigaste hindret för lärande. I alla fall att döma av all den tid det diskuteras. Jag har nu räknat ut att om varje lärare grälar om keps eller slöja eller turban eller pannband eller ring i örat eller vad det nu kan handla om 10 minuter med sina elever varje vecka så blir det enorma mängder tid. Tid som läggs på en aktivitet som direkt motverkar möjligheterna för eleverna att nå målen, i alla under just den tiden. Det blir mellan 80-100 miljoner minuter per år som skulle kunna läggas på aktiviteter som ökade möjligheterna att nå kunskapsmål istället.

Men grattis till Minervaskolans rektor med personal i alla fall.

:-)

Knappt några stannade hemma :-)

Det visade sig att knappt några elever alls stannade hemma. Skolan har ett starkare fäste i elever än att kedjebrev kan ställa till kaos. Glädjande i sig !

– Nej, det är inte fler borta än normalt, säger Stora Sätraskolan i Gävles rektor Kurt Hjalmarsson till Arbetarbladet.

Hur många stannar hemma i morgon?

Ett för vuxenvärlden hemligt mail och sitemeddelande har florerat på ungdomssiter och MSN under en tid som uppmanar elever och studenter över världen att stanna hemma i morgon oavsett vilken skola de går i. Syftet är att visa på att elever finns och att det spelar roll att de kommer till skolan, ett annat syfte är att se om det hela kommer med på nyheterna.

Alla sånna här kedjebrev är så klart lättspridna men frågan är hur många som verkligen stannar hemma när det kommer till kritan. Gissningsvis ganska få skulle jag tro.

Men det vore ju ganska coolt om alla stannade hemma, som en liten demonstration bara. Inte för att jag uppmanar elever att skolka, inte för ett ögonblick. Men det skulle bli en maffig kraft för oss vuxna att faktiskt fundera över. För tänk om man kunde vända en sådan enorm kraft åt ett positivt håll i lärandets riktning...snacka om kraft...

Åtgärder för ökat lärande

Hur kan det komma sig att förslagen på åtgärder för att få fler elever att lära mer är ökad frånvarorapportering till föräldrar? Egendomligt va? Vist måste eleverna vara på plats, men frågan är om det räcker?

Min erfarenhet är att vi människor, inklusive barn, lär bäst om vi har roligt och om lärsituationen är engagerande och stimulerande. Någon sa härom månaden att "ja men allt kan inte vara roligt". Det är säkert sant att allt i livet inte ger upphov till skrattanfall men hur roligt är det egentligen i skolan när eleverna skolkar så mycket att man bedömer det som det enskilt viktigaste problemet för elevers måluppfyllnad? Det är i alla fall inte FÖR roligt kan man konstatera. En del tycker till och med att det inte skall vara roligt att lära, utan att det handlar mer om att lärandet är ett hårt och tufft och många gånger tråkigt arbete som kräver flitighet. det är inte konstigt att vi gärna vill diskutera livslångt lärande när det präntas in i oss att lärande är betungande.

Naturligtvis är det så att om undervisningsmetoderna blir mer anpassad efter elevernas kulturidentitet och inte, som nu, utifrån de sätt som vi vuxna fått för oss vara de bästa sätten att lära så får vi ett högre lärande.

Ett exempel: Hur många urtrista jobbkonferenser och jobbmöten har du varit på genom åren där du drömt dig bort under flera timmar? Varför gör vi inte dessa lite roligare?

:-)

Saknade betyg

Igår meddelade skolverket statistik över mängden elever som saknar betyg i alla ämnen. Den delen elever har fördubblats under åren och ökningen sker mest bland flickor. Det totala antalet elever med helt saknade betyg är för tillfället 1 500 stycken elever i åk 9. Förmodligen handlar det till största del om elever som fallit utanför det sociala skyddsnätet av olika skäl.

Till det lägger vi då 25% som saknar betyg i ett eller fler ämnen.

Det känns som att vi måste göra något dramatiskt nu och att vi alla måste hjälpas åt med detta gigantiska problem. Det är uppenbart att skolan självt inte kan lösa detta utan att vi faktiskt måste hjälpas åt precis så som det anges i läroplanen.

Elevstyrelse i De Geergymnasiet

En lokal skolstyrelse med elevmajoritet ska det bli på De Geergymnasiet till hösten. I stort sett alla är med på noterna, och inte minst då de styrande politikerna.
22/3 Folkbladet (Norrköping)

Ett experiment som skall bli intressant att följa resultaten av. 10 av de 19 ledaöterna är elever, vilket skulle kunna innebära att vuxna röstas ned i olika frågor. Det blir naturligtvis rektor som driver verksamheten operativt och styrelsen kan inte ta på sig uppdrag som omöjliggör detta. Däremot sätter de ramar för undervisningstiden, lovdagar, studiedagar, idrottsdagar, lokalt valbara kurser, kompetensutveckling av personal och arbetsmiljöfrågor. Även de preventiva mobbingarbetet blir en styrelsefråga och viss del av budget hamnar också det på elevstyrelsens bord.

Intressant.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 Del 14

2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall:

- samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Läraren skall:

- samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Julkort av sopor i Nepal ?

Låter det udda? Det är det också.

Björn Söderberg heter en kille som är entreprenör ut i fingerspetsarna och han förklarar det hela med att han hade en fasansfull skolgång. Förmodligen hade han haft underkänt i ordning och uppförande. Han säger att om han skulle dragit sin affärsidé för nyföretagarcentrum eller annan företagarorganisation i hopp om att få stöd så skulle de skratta åt honom. Sopor till vykort i nepal....

Det han gör är att han återvinner papper i nepal och stöttar landet genom att utveckla sina anställda på plats. Han föreläser också om entreprenörskap och etik. Jag träffade honom på Kompetensgalan där han nominerades till priset "Ung Chef". Björn är 24 år gammal och startade sitt första företag under sin gymnasietid.

Från hemsidan:

Fair Enterprise Network arbetar med att bygga upp och utveckla ansvarsfulla företag i fattiga länder. Företagen kombinerar vinstdrivande affärsverksamhet med etiska, demokratiska och miljövänliga värderingar och bidrar på detta sätt till en hållbar utveckling.

http://www.fairenterprise.net/

Nya lagen kring mobbing

Den 1 april träder den nya lag i kraft som förbjuder diskriminering, kränkande behandling och mobbning i skolan. Denna nya lag är det engeläget för alla skolledare och lärare att sätta sig in i. Den omfattar nämligen inte bara barns mobbing mot barn eller barns kränkningar mot vuxna utan även vuxnas förhållningssätt till eleverna. det kommer säkert att komma uppmärksammade fall kring detta framöver och diskussionerna kommer att bli höga från många olika håll kring just vilket förhållningssätt som skall gälla och vad som skall anses vara diskriminerande eller kränkande.

Läs in er, är mitt tips :-) Saker som tidigare varit självklara för lärare, elever och föräldrar kanske inte längre är det från 1 mars.

Minervaskolan del II

Klippt ur Sveriges Radios hemsida:

Slöjförbudet på Minerva står fast
På Minervaskolan i Umeå står rektorn fast vid förbudet att bära slöja inomhus.
- Jag ställer inte upp på att man som kvinna blir förtryckt, säger han till VK.
I det kontrakt som skolan har står att mössa och keps ska tas av under lektionstid. Nu ska slöjan också skrivas in, allt som man kan ha på huvudet blir förbjudet.
Att slöjan är en viktig muslimsk symbol spelar ingen roll.
- Byt kultur då.
- Man ska ta kulturen dit man kommer, säger rektor Hans Jansson till Västerbottens-Kuriren.

En gissning från min sida är att det inte rör sig om rasism eller en vilja att kränka flickor i sjal eller slöja. Det handlar uppenbarligen om den där vanliga missuppfattningen att huvudbonader minskar möjligheter att nå kunskapsmål, eller enkelt uttryckt att man lär sämre med något på skallen. "Björn Borg-pannband" på idrotten? Går det?

Snälla Minervaskolan, ändra er i denna fråga. Jag vet att ni kan mycket bättre än så här på andra områden.

40-talistpensioneringen

Jaha då har folk vaknat till en smula i alla fall då. 1998 drev jag och några andra en tes om att det blir kaos när 40-talisterna går i pension. De är ju så fantastiskt många nämligen.

Nu såg jag ett inslag på TV om att 4 av 10 gymnasielärare pensioneras inom 10 år, välkommen in i verkligheten. Även i grundskolan är det förståss problem med att finna lärare att anställa. Och det blir alltså värre framöver, vi talar om extremt många lärare som snart går hem.

Till detta skall läggas att skolan som arbetsplats inte är särskilt statusfylld och det räcker knappast med att höja lönen några tusenlappar för att putsa till fasaden. Faktum är ju att de som söker till lärarhögskolan och kommer in idag söker i 2a och 3e hand vilket betyder att det inte är de som verkligen brinner för yrket som kommer in.

Vi behöver alla göra vad vi kan för att locka till oss duktigt folk från alla möjliga branscher. En totalrenovering av lärarhögskolan är nog också på sin plats. Och sen ser vi till att göra bättre ifrån oss med elevernas måluppfyllnad så att alla utanför skolan beundrar oss och belönar oss med ökad status. Först då kan vi locka till förstahandsval och framförallt tillräckligt många som kompenserar "the big retirement" .

Ännu mer...ännu mer...ännu mer...

Det slutar aldrig det där med att ropa på hårdare tag för att komma åt ordningsproblemen i skolan. Bra tycker jag. MEN ökade befogenheter att flytta de mest otrevliga och kriminella elementen löser inte problemen.

Jag är orolig för det att man inte ser problemen ur rätt perspektiv och straffar unga människor som uppenbarligen inte fått de guidelines från vuxna alla behöver.

Jag råkar veta att de elever som man åberopar vara skälet till att att tex tvångsflytta är så grovt socialt handikappade att det inte spelar någon som helst roll, man flyttar bara beteendet från en plats till en annan.

En bättre åtgärd vore att ta specialutbildade kompetenser och punktmarkera dem under undervisningssituationer och raster. Att ge dem trygghet. Parallellt med det är det nödvändigt att ge samtliga anställda en ledarskapsutbildning värd namnet.

Det de flesta glömmer är alltså att dessa "värstingar" är ett resultat av vårt samhällssystem och avsaknad av vuxna. Nu ropas på åtgärder för att de skall straffas. Jag tillhör inte någon flumfallang om det nu florerar sådana tankar i läsarens huvud. Däremot vet jag att de allra flesta av dessa "värstingar" kan hållas genom relationsbyggande åtgärder och de som inte kan nås behöver som jag ser det vård, hjälp och stöd. Astma, diabetes, autism och fysiska handikapp är det självklart att vi ger stöd men de socialt handikappade då? De bör också få det stöd de behöver. Inte kastas fram och tillbaka i systemet eller mellan skolor.

Kravet på ordning och reda är helt rätt, men det måste skapas på rätt sätt från grunden. I ledarskapet och förståelsen för var problemen uppstår och genom stödåtgärder tidigt.

Att vara konsekvent

I Västerbottenkuriren kan man läsa:

En sjuårig muslimsk flicka fick inte bära sjal i klassrummet - då anmälde mamman Minervaskolan till Skolverket. - Mamman upplever det diskriminerande, säger ombudet Gunda Sandström. - Mössa, keps, sjal - vi gör inga undantag i klassrummet, säger Minervaskolans rektor Hans Jansson.

Diskriminerande eller inte kan man förståss diskutera men man måste nog först prata om grundproblematiken. Varför har man på skolan gjort ett kontrakt där föräldrarna skriver under att barnen inte får ha keps, mössa eller sjal? Varför får man inte bära saker på huvudet under lektionstid? Har verkligen skolan och eleverna kommit överens om detta, det står ju i styrdokumeneten att skolans regler skall tas fram tillsammans med eleverna? Är skolans personal så oerhört störda av huvudbonader att de helt enkelt inte klarar av att undervisa om någon bär sjal? Nej naturligtvis inte.

Det måste bero på att barnen minskar sina möjligheter att nå målen om de har tex sjal på sig. Eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har huvudbonad inomhus för att det inte "passar" en del grupper av vuxna i samhället eller att det inte följer "god sed". God sed för vem? Vad är god sed? Vem bestämmer det?

Jag råkar veta att keps inomhus är den mest vanligt förekommande pedagogiska samtalsämnet, i alla fall om man utgår ifrån all den tid som skolor lägger ned på det från treriksröset till Ystad. Det är naturligtvis lättare att diskutera kepsen än pedagogisk utveckling.

En kille jag känner har föreläst om inlärning på svenska skolor i 10 år där han i sina föredrag bland annat talar om hinder för lärande. Ett exempel han tar upp är att blodsockerhalten på eftermiddagen sjunker och att det därför kan vara inlärningsmässigt lönsamt att ge barnen en banan när de börjar bli apatiskt stirrande. Hans föredrag går genom en hel flora av bevisade tekniker kring hur man ökar lärandet. han brukar hålla på i 3-4 timmar för lärare och rektorer. Mot slutet får alla ställa frågor i vanlig ordning och då brukar följande typ av fråga alltid dyka upp:

- Det där med bananen förstår jag poängen med, men hur gör jag med de som vägrar ta av sig kepsen?

Min poäng och förmodligen de flestas egentliga överstygelse är att vi borde lägga ned kepsen och andra liknande skendiskussioner. Och om vi istället lägger all den tiden på att diskutera hur vi skall hitta tekniker/metoder för öka lärandet och sen verkligen genomföra dessa så skulle svensk skola bli en av världens bästa skolor resultatmässigt.

Klas Hallberg - Hångla Mer

Hänge dig åt det du känner för att väga upp sådant du fått för dig utan att egentligen förstått. I tre timmar föreläser Klas på Playhouse i Stockholm och det är en upplevelse som manar till eftertanke och framförallt mycket skratt.

det fina med Klas dragningar är att de precis som bröderna Häréns är träffsäkra och mycket entuseasmerande. Det finns många bra kopplingar till skolan som förklarar en del av vår självuppfattning. Han inleder med att säga att han vid 6-7 årsålder i dörren till ett föräldramöte hörde sina föräldrar ursäkta sig innan mötet med att "ja han är ju inget läshövve precis", och det satte spår på klas som gärna ville vara något annat "hövve". Klas uppfinner inte något nytt men sätter fingret på en av de viktigaste frågorna när det gäller ordning och reda i skolan, nämligen den att om man inte får positiv bekräftelse så skaffar man sig annan bekräftelse. Under min tid som rektor såg jag elever som formades av skola, kompisar och föräldrar till att tänlka: "Ja är jag inte bra på att vara bra så kan jag ju alltid bli bra på att vara riktigt jävla dålig".

Gå och se "Hångla Mer" på Playhouse. Dessutom kan ni äta Gubbröra i pausen. Har ni inte tid så köp hans bok med samma namn.

Teo Härén

På ett evenemang idag på China Teatern i Stockholm på temat arbetsglädje träffade jag Klas Hallberg och Teo Härén som också talade. Teo Härén är tvillingbrodern till Fredrik Härén och båda brinner för att få människor att bejaka sina ideer och faktiskt ta vara på dem. Teo gjorde ett fantastiskt framförande och ni som inte läst deras böcker borde ta chansen att höra dem tala. Otroligt pricksäkra !

Göteborg

I dag måndag hade vi nätverksträff för Göteborgsregionens skolledare och näringslivsledare. Det kom hela 120 rektorer till Park Aveny för att lyssna på några spännande föredragningar om ledarskap, mentorskap och alkoholkonsumtion. De som talade var från Mats Wedin (vd Liseberg), Håkan Edman (Botkyrka), Angelica Hedin (bitr rektor Norra Real), Lasse Gatenbeck (VD GZ Group) och Therese Enarsson (VD IQ).

Lite tankar kring skolmöbler och skolinredning...

Inredning hemma syftar ofta till att vi skall trivas och kunna må bra. Ofta speglar inredningen vad vi sätter prioritet i i livet, vilka vi är osv. Vi klär oss också utifrån någon tanke av att känna sig bekväm, funktionellt och/eller signalmässigt. Allt det där är olika självklart på olika arbetsplatser. I kreativa branscher präglas ofta inredning av att ge medarbetarna en miljö som underlättar möten, skapar relationer och medvetet bidrar till att tänka i andra banor. I utpräglade industriella brascher är också inredningen anpassad utifrån vad som är viktigt för effektiv produktion, funktionen är där ofta överordnad estetik och trivsel.

Ok ! So far so good....

In en skola som byggts på 70-talet har i de flesta fall en arkitektur som formats av tidigare läroplaner och de skolor som byggs idag ofta också de av tidigare läroplaner. Eva och Åke Westh är skolutvecklare och har varit med och byggt många skolor i Sverige. De brukar säga att det tyvärr är så att när ett skolbygge står klart så är de i de flesta fall färdiga för att byggas om. Gamla traditioner påverkar kommunernas byggprocess och ofta blir det alltför många kompromisser med motiv hämtade från de sätt medarbetarna defakto jobbar ju, eller har för vana att jobba och därför byggs så att säga i många fall Svenska spel-skolor, "same same but different" istället för som var syftet "different".

Härom månaden pratade jag med en skolchef som nu snart har en helt ny fräsch skola uppbyggd och klar. Fina färger, nya trappräcken, ny datasal etc. Men skolchefen är inte riktigt nöjd ändå och påstår att de misslyckats eftersom ambitionen var att bygga en skola som skulle uppmuntra inträde i Lpo94, den "nya" läroplanen. Men lärare, fack och andra intressenter styrde bygget till att anpassas efter "invanda pedagogiska metoder" och därför blev det en halvmesyr som nu tyvärr begränsar mer än den tillför. Som att kissa på sig liksom, varmt och skönt i början men rätt fort kallt igen.

I fredags var vi på några spännande studiebesök för att diskutera detta med hur miljön påverkar mötena och lärandet i skolan. Vi besökte Offecct och Kinnarps i Västergötland och såg på deras nya tankar kring just inredning. Och det var verkligen intressant. Visste ni att doft spelar roll för upplevelsen och att undersökningar visar att kanelbulledoft faktiskt skapar den absolut starkaste trygghetskänslan? Att ljudmiljöer kan dämpa den allmänna mänskliga ljudnivån och att färger sätter oss i olika sinnesstämningar? Att stolar kan ge intressanta signaler och effekter på engagemangsnivån? Ja det är klart ni vet, det är ju därför ni lägger så stor energi på IKEA och andra inredningsbutiker då ni flyttar eller skall göra om ett rum hemma.

Men i skolans värld (och andra arbetsplatser) är tyvärr miljön i mångas sätt att tänka underordnad annat. Annars hade vi haft mängder av skolledare och lärare som verkligen satte sig ned med arbetet med att skapa inlärningsmiljöer som stöds av vetenskaplighet kopplad till dagens läroplan. Jag är helt säker på att vi då på sikt skulle öka måluppfyllnaden i skolan, och därmed ge eleverna bättre möjligheter till att nå fler uppnåendemål och strävansmål.

Vi har inte råd, brukar vara den vanligaste argumentationen. Men har vi verkligen råd att att inte utnyttja också inredningens möjligheter för ökad inlärning? Har vi verkligen råd att inte utnyttja pedagogernas fulla kraft och professionalism pga av undermålig arbetsmiljö? Hur mäter vi lönsamheten i en investering i miljön? Vad påverkar miljön förutom lärandet? Hur mäter vi i så fall det? Påverkas välbefinnandet hos medarbetare och elever av en vetekskapligt och estetisk underbyggd arbetsmiljö? Frågor av detta slag kan och bör ställas många gånger...

Skolpolitiken saknar visioner

Skolan behöver en tydlig vision och en tydlig vision är inte:

"Vi är bekymrade över att vi är på 17 plats i PISA undersökningen"

En vision skulle kunna vara:

"År 2015 skall Sverige vara världledande i lärande och svenska skola och svenska lärare skall vara förebilder för andra länder".

Tyvärr grottar vi bara runt utan att titta framåt ordentligt.

Höj blicken och sätt ut en tydlig vision och låt den driva alla instanser framåt istället för att diskutera betyg i ordning och uppförande eller lärares befogenheter att beslagta prylar. Det är deffensivt och inproduktivt sett ur elevernas och lärandets perspektiv. De som nu tänker "jaha återigen dessa flummiga drömidér" bekräftar snarare att vi tappat fokus och vilja att förändra svensk skola till den fantastiska verksamhet den skulle kunna vara.

Ny rektorsutbildning

Den nya rektorsutbildningen liknar den idag men siktar på att bli obligatorisk för alla som framöver får jobb som rektor. Även nuvarande rektorer erbjuds utbildningen.

Svenska chefer känner sig otydliga

Enligt en undersökning gjord av kompetensgalan där över 1000 ansvariga chefer i Sverige mellan 40-50 med 250 anställda och fler tillfågades framkommer att cheferna anser att:

- de är konflikträdda
- förhalar obekväma beslut
- de är otydliga
- personalen inte tar sitt ansvar
- de är rädda för att uppfattas oempatiska

Konsekvensen av detta är till exempel att mellanchefer känner av detta och har svårt att fatta beslut själva. Jag brukar kalla det förankringsnarkomani, dvs att ingen vågar fatta beslut och har känslan av att man måste förankra saker till höger , vänster uppåt och nedåt.

Problemet är att också de enklaste beslutetn går i långbänk och vi tappar tempo.

Det skulle vara inytressant att se vad rektorer och skolledare svarar på samma undersökning.