Nu ska jag berätta något som varenda lärare och rektor redan vet det mesta om. Men kan hända finns det någon som inte lagt märke till det. Vad vet jag? Jag har genom åren haft förmånen att föreläsa ganska mycket. Jag älskar verkligen att föreläsa. (Det verkar vara en kompetensering för drömmen om att spela i ett riktigt rockband som aldrig slog in....än....)
Mest har det blivit föreläsningar för vuxna, men inte sällan ställs jag också framför unga människor, riktigt unga. Idag har jag föreläst 40 min om drömmar och idéskapande för 200 st 10-11 åringar.
Att föreläsa för hundratals 10-åringar är något väsensskilt jämfört med att hålla föredrag för vuxna. Det blir tydligt att vi är präglade på helt olika sätt. Medan det är hyfsat bekvämt och relativt enkelt att föreläsa för vuxna så kräver de unga en helt annan approach för att fångas av budskapen. Man märker tydligt att om man pratar om något som inte är superrelevant så stänger de av eller tappar koncentrationen.
Men om de bjuds in i samtalet och får vara delaktiga och blir lyssnade på så blir de omedelbart intresserade. Man måste vara på tårna från första sekund och beredd att hantera oväntade situationer när som helst.
Jag lär, alltså lever jag....
Att föreläsa för hundratals 10-åringar är något väsensskilt jämfört med att hålla föredrag för vuxna. Det blir tydligt att vi är präglade på helt olika sätt. Medan det är hyfsat bekvämt och relativt enkelt att föreläsa för vuxna så kräver de unga en helt annan approach för att fångas av budskapen. Man märker tydligt att om man pratar om något som inte är superrelevant så stänger de av eller tappar koncentrationen.
Men om de bjuds in i samtalet och får vara delaktiga och blir lyssnade på så blir de omedelbart intresserade. Man måste vara på tårna från första sekund och beredd att hantera oväntade situationer när som helst.
Learning by doing i sin renaste form....
Man måste vara beredd på att byta riktning vilket ögonblick som helst. Det är den absolut bästa skolan för föreläsare att just prova på att föreläsa för några hundra 10-åringar. Säkert blir det ett uppvaknande för de som mest kör på rutin, denna farliga frestelse att vaggas in i och som en del märkligt nog strävar efter. Detta trots att vi vet att rutin idag är något annat än för 50 år sedan.
Föreläs på 10-åringar säger jag bara, först då vet ni om ni står pall för en föränderlig värld.
Detta vet som sagt varenda lärare och rektor, men för varje gång jag möter dessa situationer så lär jag mig mer och mer om lusten som driver oss till att lära och hur man skapar nyfikenhet. Och det är väl i alla fall det allra viktigaste i en värld som kräver allt mer av oss.
Jag lär, alltså lever jag....
No comments:
Post a Comment