Både i näringsliv och i skola använder man sig av analysverktyg av olika slag när man drar igång olika projekt. Tyvärr är vi alla helt skadade när det gäller att starta i fel ända. Jag tror vi lär oss det där i skolan faktiskt, inte av enskilda lärare utan av ett systemfel i tänkandet. De flesta börjar nämligen trots att man varje talar om resultat och mål hit och dit med att starta processen med: "Ja men vad har jag för budget?"....alltså inte som vi faktiskt fått lära oss (i alla fall de flesta av oss), nämligen att först stipulera VAD jag vill uppnå med projektet, (målformuleringen) utifrån visionen (drömmen om vart hela verksamheten är på väg). Därefter väljer man sedan att fundera över bästa möjliga metod för att optimera måluppfyllnad. Först därefter ser man till sina resurser. Räcker inte resurserna så får man justera någonstans och smartast är då att backa för att justera i metoden. Eller eska mer med goda argument. Skulle inte mer resurser fås fram får man med ledningen formulera en annan målbild och börja om.
Problemet med den omvända, korkade och tyvärr mest vanliga ordningen RESURS - METOD - MÅL är ju att man anpssar målen efter gamla arbetsmetoder och resurser som styrmedel. Synnerligen idiotiskt om man vill prestera bättre resultat eller hur ?
Vi pratar om mål men börjar i praktiken bygga efter resurser. Hur många på din arbetsplats känner du som startar med att säga: "Ok jag förstår vad vi borde göra kring detta, vad har jag för budget" ?
No comments:
Post a Comment