Repliker

(Med reservation för språkliga skavanker och stavning). Ungefär så här gick det till....

Tomas Strand: Skolan behöver långsiktighet och lugn och ro. Något (s) velat ha sedan länge. Oppositionen accepterar en ny lärarutbildning men är kritisk till vissa punkter. Till exempel pratar alliansen bara om tidigare insatser men att den nya lärarutbildningen inte lever upp till det utan att den snarare sänker ambitionsnivån. Varför vill inte alliansen ha specialister i grundskolan lägre åldrar?

Sofia: Vi förstärker pedagogiken i de lägre åldrarna. Tidigare insatser och bättre uppföljning. det finns i dagens lärarutbildning en stor lucka i kompetensen kring vissa ämnen, särskilt i de lägre åldrarna. det är tråkigt att vänstersidan inte ser verkligheten. Vi sätter eleven i centrum och oppositionen organisationen och utbildningen.

Tomas: Vi ser vist verkligheten. Det är djupa kunskaper i arbetslagen som möter verkligheten. Varför kan jag inte få bli ämnesexpert i matte för 1,2.3an? (Han menar varför ska man bli generalist som "klasslärarbegreppet" står för). Varför säger Björklund nej till ämnesfördjupning för grundlärare?

Sofia: Helt fel. Det finns i förslaget både ämnesdjup och bredd. Dessutom måste vi ha en lärarutbildning som möter arbetsmarknadens krav. Vi ger möjligheterna och ni stänger dem.

Rosanna Dinamarca: Jag ifrågasätter varför man tycker Fritidspedagoger sitter på för mycket kunskap och därför förkortar den? På vilket sätt stärker det fritidsverksamheten? (Hon menar som en del av lärandet). Även Rosanna ifrågasätter varför inte fördjupande mattekunskaper är viktigt i grundskolans lägre år. (Hon menar ämneslärare).

Sofia: Nu får vi utbildade mattelärare i förskoleklass och 1an 2an 3an och 4an. Gällande fritidsverksamheten så förstärker, fördjupar och breddar alliansen nu fritidspedagogerna.

Rosanna: Hur förstärker man genom att förkorta utbildningen?

Sofia: Fritidsledarutbilningen förkortas inte eftersom den är påbyggnadsbar. (Hon menar nog att det är frivilligt att bygga på med egen utbildning). Hon trycker på breddningen som den stora styrkan.

Mats Pertoft: Varför saknas perspektivet kreativitet och ledarskap som en grundläggande bit i förslaget.

Sofia: Utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen är viktigt och fokuserad på den åldersgrupp som inriktningen strävar mot. Ledarskapet för lärare har enorm betydelse. Det är upp till lärosätena att lägga in exempelvis kreativitet om de vill. Det tycker vi är bra.

Pertoft: Bra att lärosätena får lägga in egna saker i innehållet. Men grundläggande bitar som kreativitet och ledarskap borde vara inskrivet i förslaget. (Han menar att det då blir obligatoriskt).

Sofia: Det är tråkigt att vänstersidan skall vara så klåfingriga, exempelvis kring vad som ska finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är upp till lärosätena att själva välja vad de vill lägga in förutom det som ligger nu i förslaget.

Fredrik Schulte (m): Påpekar att det inte bara är Jan Björklund som är borta från debatter. Drömyrket för unga människor är enligt Manpower är ett jobb som är spännande, utvecklande fritt, och som hjälper andra människor. Lärare borde vara som handen i handsken. Men läraryrket finns inte ens med i listan. Läraryrket har dåligt rykte pga att skolan misslyckats, 25% når inte målen, 1/3 har inte högskolebehörighet. En åttandeklass kan mindre än för 10 år sedan. Vi behöver en ny lärarutbildning. Nya lärarutbildningen är ett sätt att göra upp med Östrosiska skolan. En otydlig lärarutbildning som är flummig. Många lärare undervisar i sådant de inte kan. Så det måste vi göra upp med. Vi skapar en kunskapsrevolution. Vi stärker lärarnas utbildning med en termin och ämnesdjup. Vi tar bort inslag av flum från den gamla, bland annat minskar vi det som innehållsmässigt i vårt förslag är den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det blir en tydligare och mer strukturerad utbildning. Det kanske är en chockerande nyhet för socialdemokrater att det är skillnad på att lära 7 åringar läsa och räkna och gymnasister differentialekvationer. Därför delar vi upp dagens lärarutbildning i 4 delar, inriktade mot olika åldergrupper. Oppositionens syn på skolan går inte ihop. Ska vi ha specialister eller generalister?
Vi behöver en lärarutbildning som återigen gör lärare till ett drömyrke, vilket innebär denna propositionen.

Tomas Strand: Fredrik Schulte skall lyssna noga. Vi bifaller klasslärarbegreppet, men med reservationer. Jag beklagar Schultes negativa syn på skolan. Odlar man en dyster bild så får vi vi en dyster bild. man skall vara rädd om de bilder man målar. Varför skall man detaljstyra ämneslärarens utbildning men inte i de lägre åldrarnas lärarutbildning.

Schulte:Man ska inte svartmåla. Man skall heller inte blunda för problemen. Med er vid makten har skolan blivit en skola i moras. Jag är inte för detaljstyrningar, men det har tillåtits för mycket utbildningskombinationer. Man ska inte ha hemkunskapslärare med ryskläraruppdrag i samma person.

Tomas Strand: En skola i moras? Det behöver man inte kommentera. Den reform ni lägger är ingen revolution. Jag säger blev det inte mer än så? den borde vara mycket bättre. Lärosätena är oroliga över resursutnyttjandet. Samma tid för 3 ämnen istället för två. Lärosätena tycker det är katastrof. Är det en bra detaljstyrning?

Schulte: Jag vill inte svartmåla, men jag tycker det ser dystert ut. Det är svensk skolas oförmåga som bär skulden för den stora ungdomsarbetslösheten. Den gamla lärarutbildningen gav en otydlighet på arbetsmarknaden, vi återgår nu till ordningen.

Mats Pertoft: Det tycks handla mer om det förflutna, skulle vi inte prata framtid. Schults idéer om sunk och moras är väldigt överdriven. När det gäller klasslärare så är det bra men vi behöver också djupa ämneskunskaper i den kategorin.

Schults: Ni försöker ge skenet av att vi sänker nivån i de lägre åldrarna. Det är inte sant. Man behöver inga djupa kunskaper i matematik för att kunna lära små barn räkna. Jag har gått KTH och kan inte lära en sjuåring räkna, däremot kan min mormor det? Man behöver inte kunna mängdkontraktion för att utbilda 7 åringar räkna. Vi har missat bredden. Det är ödesdigert.

Pertoft: Schults pratar hellre om dåtiden och sin mormor. Men det handlar inte om KTH och mormödrar. Det handlar specialistkunskap för att lära små barn. Det handlar inte om KTH matte.

Schults: Klasslärarna skall bli specialister, men vi ska undvika inte spjutspetskunskaper för de som skall lära små barn. Djuplodande kunskaper behövs inte i de lägre åldrarna.

Tina Acketoft (fp): Skolan och lärare har alla åsikter om. Min klassföreståndare i mellanstadiet hade koll, han var personlig och han var ämnesexpert. Resultatet hänger på välutbildade lärare. Opositionen tycks vilja ha det kvar som det är och har varit. Vi har alldeles för grunda ämneskunskaper i skolan. Vi behöver både djup ämneskunskap, pedagogik och struktur på lärarutbildningen. För få söker till lärarutbildningen. Vi vill inte ha en utbildning för alla lärare utan experter inom olika områden. Barnen har rätt till de skarpaste hjärnorna. det ska vara samma akademiska krav på lärarutbildningen som vilken annan akademisk examen som helst. Det går att vända den negativa trenden i skolan. Vi behöver 50 000 nya lärare men endast 3 av 10 unga vill bli lärare. Vi måste ha en bra lärarutbildningen.

Tomas Strand: Vi vill inte låta det vara som det är. Vi säger att det är bra med en ny reform, men att vi vill göra den ännu bättre. Jag har en fråga runt fritidspedagogerna som ni vill förkorta utbildningen för. Utredaren sa 4 års utbildning för fritidspedagoger men ni väljer att sänka till 3. Varför?

Tina Acketoft: Vad är det för märkligt som säger att längden på utbildning är lika med kvalitet? Om man fokuserar på det som fritidsledare ska göra så kan man sänka tiden för utbildning. Tempot måste ökas:

Tomas Strand: Vi röstar inte nej till propositionen, men vi vill ha förändringar på vissa centrala punkter. Skolverket konstaterar att vi har problem i fritidshemmen. Därför blir det märkligt att vi därför ska sänka kraven. Om fritidsledarna skall intgereras mer i skolan, som ni skriver, så måste väl kraven på deras utbildning snarare stärkas. Handlar det kanske om att sänka kostnaderna för deras utbildning?

Tina Ackertoft: Bra att Strand tänker ge bifall till propositionen. Tror Strand att vi kommer kunna öka antalet fritidspedagoger genom att bara fokusera på tiden istället för innehållet?

Rosanna: Verkligheten är att fritidsverksamheten är urholkad och alldeles för stora barngrupper. Det behövs förändringar av förslaget till nya lärarutbildning. Schults tankar om att man inte behöver så djupa kunskaper för att lära små barn har ingen forskningsförankring.

Tina Ackertoft: Man måste ha djupa ämneskunskaper i högre åldrar och tidigt lära barn läsa räkna och skriva.

Rosanna: Vi vill ha djupa ämneskunskaper, men det vill ni sätta hinder för. Ni vill ha plåttrighet, lite om allt, för lärare i de yngre åldrarna. Det går inte ihop.
Jag vill veta hur attraktiviteten för fritidspedagoger genom att sänka utbildningskraven.

Tina Ackertoft: Det handlar inte om mindre utbildning utan mer och djupare kunskaper för fritidspedagoger. En annan bit för attraktiviteten är löneutvecklingen för skola generellt och kommunens oförmåga. En ny lärarexamen innehållande god utbildning, med auktoritet i klassrummen och sedan mer i lön har stor inverkan på statusen.

Mats Pertoft: Jag beklagar att vi diskuterar förbi varandra. Mycket i propositionen är bra men vi har förbättringsförslag. Jag tror vi hade kunnat komma överens om innehållet om alliansen velat. Blocköverskridande överenskommelser stärker trovärdigheten i en kommande lärarutbildning. Det har funnits en chans men ni har inte varit intresserade.

Tina Ackertoft: Jag kan inte svara på varför vi inte bjudit in till samtal. Men vi kan ju enas om innehållet nu.

Pertoft: Vi kan naturligtvis tänka oss att bifalla förslaget men vi behöver ju snickra ihop en majoritet i frågor som denna. Det har ni inte varit intresserade av. jag tycker det är synd. Det har blivit för mycket blockpolitik, helt onödigt. Men det är ni som har ansvaret. Ni sänker helt enkelt svensk skolas lärares status.

Tina Ackertoft: Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vi har lyft problemen och konsekvent satsas på att ungarna och lärarna ska få en skola de förtjänar. Vi vill ha de skarpaste hjärnorna i skolan. Jag skulle bli väldigt glad om Mats Pertoft och oppositionen biföll propositionen.

Yvonne Andersson (kd): Jag bifaller propositionen. Jag har varit med om arbetet med fyra nya lärarutbildningar. Vi har en lärargrupp som är duktig på många håll. Men vi har en gammal seminarietradition som tyvärr präglar skolan. Nya förslaget bygger på tre utredningar runt lärarutbildning. En rad utgångspunkter har tagits som ingen från oppositionen egentligen haft synpunkter på. Den här lärarutbildningen är ett ordentligt golvsving mot framtiden. Kvalitetsresursfördelningen kommer kicka upp lärarutbildningen väsentligt. Mer akademiserad och lärosätena kan i större utsträckning lägga in egna moment. Gör inte lärarutbildningen till något annat än en akademisk utbildning som alla andra. Vi har inte tappat fokus på forskning, det kan ni inte säga. Nu ligger den där den skall ligga. Vad är en bra lärare? En lärare med ett varmt hjärta, som ger engagemanget, med fast hand som vågar arbeta med normer och värden. Som har en vass hjärna, som är kreativ, som kanske vill ta ett break och forska vidare. Det är dem vi ska satsa stenhårt på. Det är framtiden vi talar om, vårt ansvar inför kommande generationer i ett framtida samhälle. Vi kan nu gå till beslut i eftermiddag som kommer gynna framtiden skola, lärare och forskning. Tack för ordet.

Tomas Strand: Det är bra att Yvonne konstaterar att vi inte står så hemskt långt ifrån varandra men att vi vill förbättra den. Problemet med golf är att när man slår en sving så är risken stor att bollen far iväg åt oönskat håll. Nu har vi en proposition som går mot mer regleringar och mer detaljstyrningar.

Yvonne: Att ge lärosätena eget ansvar att styra delar i utbildningsveteskapliga kärna är inte att detaljstyra eller reglera mer. Jag håller inte med dig om det.

Tomas Strand: På sidan 8 står det att lärarutbildningarna skall "regleras tydligare". Vidare på andra platser "bör regleras tydligare". Även Lärarförbundet pekar på risken för förmycket detaljstyrning. Skolministern älskar att peka med hela handen. Ge mig ett bra skäl till detaljstyrning?

Yvonne: 1988 fick den "utbildningsvetenskapliga kärnan" bli lite upp till arbetslagen att diskutera fram. det blev inte bra. Nu finns denna kärna stipulerad tydligare. Det kommer underlätta.

Rosanna: Digital kompetens finns det brister kring i lärarkåren. HBT, genus, sex & samlevnad finns det också brister runt. Vi kan inte lämna dessa viktiga perspektiv öppet. Det är viktiga delar som alla lärare måste ha kunskaper om.

Yvonne: det stör att det bör finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är bara att läsa innantill. Låt oss inte låtsas som att vi inte tycker dessa frågor är viktiga. Lita på remissinstanser och arbetet som ligger bakom förslaget. Låt oss prata om vad som står. Däremot kan många av dessa områden beforskas ytterligare och att vi utvecklar värdegrunden mer.

Rosanna: I utredningsrabetet har frågor som dessa inte tydliggjorts utan lämnats lite öppet för lärosätens själva att ta tag i. (Hon menar att "det bör" finnas med är inte tillräckligt starkt).

Yvonne: Det är en styrka att öppna upp för lärosätena att själva att ta ställning till dessa delar. det är synd att ni inte ser det.

Klart slut


(forts följer strax)