Först ut: Miljöpartiet

Innan valet 2006 gjorde jag ett antal radiointervjuer med de politiska partiernas talespersoner. Jag ringde upp dem och så diskuterade vi skola tillsammans. Alltihop lades sedan ut som PodCast och lyssnades förvånande nog av väldigt många. Under våren kommer jag nu istället att "bloggintervjua" skoltalespersonerna för Sveriges riksdagspartier och eventuellt andra partier som gör anspråk på att påverka svensk skola på något sätt.

I mina intervjuer ska jag försöka ge politikerna fritt utrymme att besvara mina frågor i stort och smått. Tanken är att ge läsarna en lite annorlunda bild av de personer som är satta att driva svensk skola framåt i samhällsutvecklingen.

Frågorna kommer delas upp under en vecka, som en liten följetong. Så återkom med jämna mellanrum och se efter vad just din favoritpolitiker tycker i olika frågor som skola, lärande, IT, bearnaisås, mobbing och mycket mer. I det fall svaren behöver nyanseras eller utvecklas så kommer jag i efterhand be dem komplettera. Allt för att få ut så mycket som möjligt av deras idéer och kreativa tankar runt skola och lärande.

Först ut är Mats Pertoft, skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet (mp).

Mats Pertoft, född 1954, är en svensk miljöpartistisk politiker och riksdagsledamot sedan 2006. Har tidigare varit kommunalråd i Södertälje och ledamot miljöpartiets partistyrelse. Waldorflärare till yrket.
Wikipedia 2010-04-20

Fredrik: Hur var du som elev i skolan? Prestationsprinsessa eller glidarkille?

Pertoft: Varken eller, snarare killen som kände sig överkörd och missförstådd av skolan. Fick inga bra betyg heller.

Fredrik: Hur tycker du pedagogiken bör formas för det 21:a århundradet? Vilka talanger och förmågor vid sidan av grundkunskaper vill vi ge de unga på väg ut i samhället? (För full poäng, resonera kring vikten av mer eller mindre katederundervisning).

Pertoft: Det viktigaste är att vi ger ungdomarna förmågan och kunskaperna att bygga vidare på sina kunskaper i framtiden. Bredd och kreativitet samt initiativförmåga är de viktigaste egenskaperna i en maximalt flexibel framtiden. Detta innebär naturligtvis också att skolan måste bli mera flexibel och kreativ för att eleverna skall kunna lära sig dessa egenskaper. Detta innebär att grundkunskaper är superviktiga, men inte detaljkunskaper. Och flexibilitet istället för kateder.

Fredrik: Hur kan det komma sig att det inte självklart att skolans personal och elever har personlig tillgång/möjlighet till internet hela tiden som en viktig del i lärandet på 2000-talet? Borde inte samhället ställa kravet att skolorna använder internet på ett självklart sätt, precis som övriga samhällsdelar?

Pertoft: Internet är idag lika viktigt som papper och penna, inget annat. Så enkelt och basalt är det. Här har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i att ge de elever som trots allt inte har tillgång till internet hemma denna kunskap och färdighet. Sedan är det nog det viktigaste i detta sammanhang att undervisa i omdömesförmåga. På internet finns oändligt mycket kunskap. Därför är det väldigt viktigt att lära sig hur vi värderar och sovrar i detta informationsflöde.

Fredrik: Finns det en risk att vi är på väg in i ett kunskapsklassamhälle? Dvs ett samhälle där en del har mer förmåga att lära nytt snabbt och en del till och med saknar den förmågan helt? Vad skulle det i så fall hypotetiskt kunna betyda ur ett samhällsperspektiv?

Pertoft: Jag tror inte att vi än är på väg in i ett sådant klassamhälle, men kan bli om regeringens kunskapsfientliga skolpolitik med, för barnen, tidiga och definitiva val fortsätter.

Fredrik: Är det önskvärt att dina barn eller barnbarn skall gå i en skola baserad på och som ständigt utvecklar modern pedagogik? Varför är det i så fall viktigt/inte viktigt? Hur tänker du se till att det blir som du vill? (Frågan kan kanske verka självklar, men varför är det då inte så i skolan idag?)

Pertoft: Naturligtvis är det oerhört viktigt att våra barn undervisas enligt de senaste pedagogiska rönen. Att inte göra på det sättet är ett svek mot barnen/ungdomarna som annars riskerar att missa en massa chanser i sin utveckling. Pedagogik är liksom allt annat en vetenskap i rörelse, och vi vill ju inte heller utsättas för en urgammal teknik. Och det som skulle kunna utveckla denna punkt vore en utveckling av lärarlyftet, fortbildnigssatsningen för lärare, som borde utvecklas till att speciellt riktas till de lärare som inte har gått på fortbildning under de senaste tio åren.

Fredrik: Spelar du något instrument? Vilket i så fall och hur mycket övade du när du övade som allra mest?

Pertoft: Nej, tyvärr. Hade inte tålamod nog som barn. Däremot är jag utbildad dansare.

I morgon fortsätter intervjun, bland annat om Pertofts syn på ledarskap, hur man gör en riktig bearnaisesås och mobbingfrågan....