Debatten om lärarutbildningen är nu avslutad. Här nedan ligger först "replikerna", dvs den egentliga debatten. En del anföranden i kronologisk ordning ligger längre ned separat och en del partiers anförande ligger inbäddade i replikavsnittet. Det är ju lite så upplägget är i kammaren i sådana här sammanhang.
Jag skall ge mina kommentarer här i ett inlägg lite senare när det hela sjunkit in lite.
:-)
Wednesday, April 28, 2010
Repliker
(Med reservation för språkliga skavanker och stavning). Ungefär så här gick det till....
Tomas Strand: Skolan behöver långsiktighet och lugn och ro. Något (s) velat ha sedan länge. Oppositionen accepterar en ny lärarutbildning men är kritisk till vissa punkter. Till exempel pratar alliansen bara om tidigare insatser men att den nya lärarutbildningen inte lever upp till det utan att den snarare sänker ambitionsnivån. Varför vill inte alliansen ha specialister i grundskolan lägre åldrar?
Sofia: Vi förstärker pedagogiken i de lägre åldrarna. Tidigare insatser och bättre uppföljning. det finns i dagens lärarutbildning en stor lucka i kompetensen kring vissa ämnen, särskilt i de lägre åldrarna. det är tråkigt att vänstersidan inte ser verkligheten. Vi sätter eleven i centrum och oppositionen organisationen och utbildningen.
Tomas: Vi ser vist verkligheten. Det är djupa kunskaper i arbetslagen som möter verkligheten. Varför kan jag inte få bli ämnesexpert i matte för 1,2.3an? (Han menar varför ska man bli generalist som "klasslärarbegreppet" står för). Varför säger Björklund nej till ämnesfördjupning för grundlärare?
Sofia: Helt fel. Det finns i förslaget både ämnesdjup och bredd. Dessutom måste vi ha en lärarutbildning som möter arbetsmarknadens krav. Vi ger möjligheterna och ni stänger dem.
Rosanna Dinamarca: Jag ifrågasätter varför man tycker Fritidspedagoger sitter på för mycket kunskap och därför förkortar den? På vilket sätt stärker det fritidsverksamheten? (Hon menar som en del av lärandet). Även Rosanna ifrågasätter varför inte fördjupande mattekunskaper är viktigt i grundskolans lägre år. (Hon menar ämneslärare).
Sofia: Nu får vi utbildade mattelärare i förskoleklass och 1an 2an 3an och 4an. Gällande fritidsverksamheten så förstärker, fördjupar och breddar alliansen nu fritidspedagogerna.
Rosanna: Hur förstärker man genom att förkorta utbildningen?
Sofia: Fritidsledarutbilningen förkortas inte eftersom den är påbyggnadsbar. (Hon menar nog att det är frivilligt att bygga på med egen utbildning). Hon trycker på breddningen som den stora styrkan.
Mats Pertoft: Varför saknas perspektivet kreativitet och ledarskap som en grundläggande bit i förslaget.
Sofia: Utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen är viktigt och fokuserad på den åldersgrupp som inriktningen strävar mot. Ledarskapet för lärare har enorm betydelse. Det är upp till lärosätena att lägga in exempelvis kreativitet om de vill. Det tycker vi är bra.
Pertoft: Bra att lärosätena får lägga in egna saker i innehållet. Men grundläggande bitar som kreativitet och ledarskap borde vara inskrivet i förslaget. (Han menar att det då blir obligatoriskt).
Sofia: Det är tråkigt att vänstersidan skall vara så klåfingriga, exempelvis kring vad som ska finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är upp till lärosätena att själva välja vad de vill lägga in förutom det som ligger nu i förslaget.
Fredrik Schulte (m): Påpekar att det inte bara är Jan Björklund som är borta från debatter. Drömyrket för unga människor är enligt Manpower är ett jobb som är spännande, utvecklande fritt, och som hjälper andra människor. Lärare borde vara som handen i handsken. Men läraryrket finns inte ens med i listan. Läraryrket har dåligt rykte pga att skolan misslyckats, 25% når inte målen, 1/3 har inte högskolebehörighet. En åttandeklass kan mindre än för 10 år sedan. Vi behöver en ny lärarutbildning. Nya lärarutbildningen är ett sätt att göra upp med Östrosiska skolan. En otydlig lärarutbildning som är flummig. Många lärare undervisar i sådant de inte kan. Så det måste vi göra upp med. Vi skapar en kunskapsrevolution. Vi stärker lärarnas utbildning med en termin och ämnesdjup. Vi tar bort inslag av flum från den gamla, bland annat minskar vi det som innehållsmässigt i vårt förslag är den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det blir en tydligare och mer strukturerad utbildning. Det kanske är en chockerande nyhet för socialdemokrater att det är skillnad på att lära 7 åringar läsa och räkna och gymnasister differentialekvationer. Därför delar vi upp dagens lärarutbildning i 4 delar, inriktade mot olika åldergrupper. Oppositionens syn på skolan går inte ihop. Ska vi ha specialister eller generalister?
Vi behöver en lärarutbildning som återigen gör lärare till ett drömyrke, vilket innebär denna propositionen.
Tomas Strand: Fredrik Schulte skall lyssna noga. Vi bifaller klasslärarbegreppet, men med reservationer. Jag beklagar Schultes negativa syn på skolan. Odlar man en dyster bild så får vi vi en dyster bild. man skall vara rädd om de bilder man målar. Varför skall man detaljstyra ämneslärarens utbildning men inte i de lägre åldrarnas lärarutbildning.
Schulte:Man ska inte svartmåla. Man skall heller inte blunda för problemen. Med er vid makten har skolan blivit en skola i moras. Jag är inte för detaljstyrningar, men det har tillåtits för mycket utbildningskombinationer. Man ska inte ha hemkunskapslärare med ryskläraruppdrag i samma person.
Tomas Strand: En skola i moras? Det behöver man inte kommentera. Den reform ni lägger är ingen revolution. Jag säger blev det inte mer än så? den borde vara mycket bättre. Lärosätena är oroliga över resursutnyttjandet. Samma tid för 3 ämnen istället för två. Lärosätena tycker det är katastrof. Är det en bra detaljstyrning?
Schulte: Jag vill inte svartmåla, men jag tycker det ser dystert ut. Det är svensk skolas oförmåga som bär skulden för den stora ungdomsarbetslösheten. Den gamla lärarutbildningen gav en otydlighet på arbetsmarknaden, vi återgår nu till ordningen.
Mats Pertoft: Det tycks handla mer om det förflutna, skulle vi inte prata framtid. Schults idéer om sunk och moras är väldigt överdriven. När det gäller klasslärare så är det bra men vi behöver också djupa ämneskunskaper i den kategorin.
Schults: Ni försöker ge skenet av att vi sänker nivån i de lägre åldrarna. Det är inte sant. Man behöver inga djupa kunskaper i matematik för att kunna lära små barn räkna. Jag har gått KTH och kan inte lära en sjuåring räkna, däremot kan min mormor det? Man behöver inte kunna mängdkontraktion för att utbilda 7 åringar räkna. Vi har missat bredden. Det är ödesdigert.
Pertoft: Schults pratar hellre om dåtiden och sin mormor. Men det handlar inte om KTH och mormödrar. Det handlar specialistkunskap för att lära små barn. Det handlar inte om KTH matte.
Schults: Klasslärarna skall bli specialister, men vi ska undvika inte spjutspetskunskaper för de som skall lära små barn. Djuplodande kunskaper behövs inte i de lägre åldrarna.
Tina Acketoft (fp): Skolan och lärare har alla åsikter om. Min klassföreståndare i mellanstadiet hade koll, han var personlig och han var ämnesexpert. Resultatet hänger på välutbildade lärare. Opositionen tycks vilja ha det kvar som det är och har varit. Vi har alldeles för grunda ämneskunskaper i skolan. Vi behöver både djup ämneskunskap, pedagogik och struktur på lärarutbildningen. För få söker till lärarutbildningen. Vi vill inte ha en utbildning för alla lärare utan experter inom olika områden. Barnen har rätt till de skarpaste hjärnorna. det ska vara samma akademiska krav på lärarutbildningen som vilken annan akademisk examen som helst. Det går att vända den negativa trenden i skolan. Vi behöver 50 000 nya lärare men endast 3 av 10 unga vill bli lärare. Vi måste ha en bra lärarutbildningen.
Tomas Strand: Vi vill inte låta det vara som det är. Vi säger att det är bra med en ny reform, men att vi vill göra den ännu bättre. Jag har en fråga runt fritidspedagogerna som ni vill förkorta utbildningen för. Utredaren sa 4 års utbildning för fritidspedagoger men ni väljer att sänka till 3. Varför?
Tina Acketoft: Vad är det för märkligt som säger att längden på utbildning är lika med kvalitet? Om man fokuserar på det som fritidsledare ska göra så kan man sänka tiden för utbildning. Tempot måste ökas:
Tomas Strand: Vi röstar inte nej till propositionen, men vi vill ha förändringar på vissa centrala punkter. Skolverket konstaterar att vi har problem i fritidshemmen. Därför blir det märkligt att vi därför ska sänka kraven. Om fritidsledarna skall intgereras mer i skolan, som ni skriver, så måste väl kraven på deras utbildning snarare stärkas. Handlar det kanske om att sänka kostnaderna för deras utbildning?
Tina Ackertoft: Bra att Strand tänker ge bifall till propositionen. Tror Strand att vi kommer kunna öka antalet fritidspedagoger genom att bara fokusera på tiden istället för innehållet?
Rosanna: Verkligheten är att fritidsverksamheten är urholkad och alldeles för stora barngrupper. Det behövs förändringar av förslaget till nya lärarutbildning. Schults tankar om att man inte behöver så djupa kunskaper för att lära små barn har ingen forskningsförankring.
Tina Ackertoft: Man måste ha djupa ämneskunskaper i högre åldrar och tidigt lära barn läsa räkna och skriva.
Rosanna: Vi vill ha djupa ämneskunskaper, men det vill ni sätta hinder för. Ni vill ha plåttrighet, lite om allt, för lärare i de yngre åldrarna. Det går inte ihop.
Jag vill veta hur attraktiviteten för fritidspedagoger genom att sänka utbildningskraven.
Tina Ackertoft: Det handlar inte om mindre utbildning utan mer och djupare kunskaper för fritidspedagoger. En annan bit för attraktiviteten är löneutvecklingen för skola generellt och kommunens oförmåga. En ny lärarexamen innehållande god utbildning, med auktoritet i klassrummen och sedan mer i lön har stor inverkan på statusen.
Mats Pertoft: Jag beklagar att vi diskuterar förbi varandra. Mycket i propositionen är bra men vi har förbättringsförslag. Jag tror vi hade kunnat komma överens om innehållet om alliansen velat. Blocköverskridande överenskommelser stärker trovärdigheten i en kommande lärarutbildning. Det har funnits en chans men ni har inte varit intresserade.
Tina Ackertoft: Jag kan inte svara på varför vi inte bjudit in till samtal. Men vi kan ju enas om innehållet nu.
Pertoft: Vi kan naturligtvis tänka oss att bifalla förslaget men vi behöver ju snickra ihop en majoritet i frågor som denna. Det har ni inte varit intresserade av. jag tycker det är synd. Det har blivit för mycket blockpolitik, helt onödigt. Men det är ni som har ansvaret. Ni sänker helt enkelt svensk skolas lärares status.
Tina Ackertoft: Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vi har lyft problemen och konsekvent satsas på att ungarna och lärarna ska få en skola de förtjänar. Vi vill ha de skarpaste hjärnorna i skolan. Jag skulle bli väldigt glad om Mats Pertoft och oppositionen biföll propositionen.
Yvonne Andersson (kd): Jag bifaller propositionen. Jag har varit med om arbetet med fyra nya lärarutbildningar. Vi har en lärargrupp som är duktig på många håll. Men vi har en gammal seminarietradition som tyvärr präglar skolan. Nya förslaget bygger på tre utredningar runt lärarutbildning. En rad utgångspunkter har tagits som ingen från oppositionen egentligen haft synpunkter på. Den här lärarutbildningen är ett ordentligt golvsving mot framtiden. Kvalitetsresursfördelningen kommer kicka upp lärarutbildningen väsentligt. Mer akademiserad och lärosätena kan i större utsträckning lägga in egna moment. Gör inte lärarutbildningen till något annat än en akademisk utbildning som alla andra. Vi har inte tappat fokus på forskning, det kan ni inte säga. Nu ligger den där den skall ligga. Vad är en bra lärare? En lärare med ett varmt hjärta, som ger engagemanget, med fast hand som vågar arbeta med normer och värden. Som har en vass hjärna, som är kreativ, som kanske vill ta ett break och forska vidare. Det är dem vi ska satsa stenhårt på. Det är framtiden vi talar om, vårt ansvar inför kommande generationer i ett framtida samhälle. Vi kan nu gå till beslut i eftermiddag som kommer gynna framtiden skola, lärare och forskning. Tack för ordet.
Tomas Strand: Det är bra att Yvonne konstaterar att vi inte står så hemskt långt ifrån varandra men att vi vill förbättra den. Problemet med golf är att när man slår en sving så är risken stor att bollen far iväg åt oönskat håll. Nu har vi en proposition som går mot mer regleringar och mer detaljstyrningar.
Yvonne: Att ge lärosätena eget ansvar att styra delar i utbildningsveteskapliga kärna är inte att detaljstyra eller reglera mer. Jag håller inte med dig om det.
Tomas Strand: På sidan 8 står det att lärarutbildningarna skall "regleras tydligare". Vidare på andra platser "bör regleras tydligare". Även Lärarförbundet pekar på risken för förmycket detaljstyrning. Skolministern älskar att peka med hela handen. Ge mig ett bra skäl till detaljstyrning?
Yvonne: 1988 fick den "utbildningsvetenskapliga kärnan" bli lite upp till arbetslagen att diskutera fram. det blev inte bra. Nu finns denna kärna stipulerad tydligare. Det kommer underlätta.
Rosanna: Digital kompetens finns det brister kring i lärarkåren. HBT, genus, sex & samlevnad finns det också brister runt. Vi kan inte lämna dessa viktiga perspektiv öppet. Det är viktiga delar som alla lärare måste ha kunskaper om.
Yvonne: det stör att det bör finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är bara att läsa innantill. Låt oss inte låtsas som att vi inte tycker dessa frågor är viktiga. Lita på remissinstanser och arbetet som ligger bakom förslaget. Låt oss prata om vad som står. Däremot kan många av dessa områden beforskas ytterligare och att vi utvecklar värdegrunden mer.
Rosanna: I utredningsrabetet har frågor som dessa inte tydliggjorts utan lämnats lite öppet för lärosätens själva att ta tag i. (Hon menar att "det bör" finnas med är inte tillräckligt starkt).
Yvonne: Det är en styrka att öppna upp för lärosätena att själva att ta ställning till dessa delar. det är synd att ni inte ser det.
Klart slut
(forts följer strax)
Tomas Strand: Skolan behöver långsiktighet och lugn och ro. Något (s) velat ha sedan länge. Oppositionen accepterar en ny lärarutbildning men är kritisk till vissa punkter. Till exempel pratar alliansen bara om tidigare insatser men att den nya lärarutbildningen inte lever upp till det utan att den snarare sänker ambitionsnivån. Varför vill inte alliansen ha specialister i grundskolan lägre åldrar?
Sofia: Vi förstärker pedagogiken i de lägre åldrarna. Tidigare insatser och bättre uppföljning. det finns i dagens lärarutbildning en stor lucka i kompetensen kring vissa ämnen, särskilt i de lägre åldrarna. det är tråkigt att vänstersidan inte ser verkligheten. Vi sätter eleven i centrum och oppositionen organisationen och utbildningen.
Tomas: Vi ser vist verkligheten. Det är djupa kunskaper i arbetslagen som möter verkligheten. Varför kan jag inte få bli ämnesexpert i matte för 1,2.3an? (Han menar varför ska man bli generalist som "klasslärarbegreppet" står för). Varför säger Björklund nej till ämnesfördjupning för grundlärare?
Sofia: Helt fel. Det finns i förslaget både ämnesdjup och bredd. Dessutom måste vi ha en lärarutbildning som möter arbetsmarknadens krav. Vi ger möjligheterna och ni stänger dem.
Rosanna Dinamarca: Jag ifrågasätter varför man tycker Fritidspedagoger sitter på för mycket kunskap och därför förkortar den? På vilket sätt stärker det fritidsverksamheten? (Hon menar som en del av lärandet). Även Rosanna ifrågasätter varför inte fördjupande mattekunskaper är viktigt i grundskolans lägre år. (Hon menar ämneslärare).
Sofia: Nu får vi utbildade mattelärare i förskoleklass och 1an 2an 3an och 4an. Gällande fritidsverksamheten så förstärker, fördjupar och breddar alliansen nu fritidspedagogerna.
Rosanna: Hur förstärker man genom att förkorta utbildningen?
Sofia: Fritidsledarutbilningen förkortas inte eftersom den är påbyggnadsbar. (Hon menar nog att det är frivilligt att bygga på med egen utbildning). Hon trycker på breddningen som den stora styrkan.
Mats Pertoft: Varför saknas perspektivet kreativitet och ledarskap som en grundläggande bit i förslaget.
Sofia: Utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen är viktigt och fokuserad på den åldersgrupp som inriktningen strävar mot. Ledarskapet för lärare har enorm betydelse. Det är upp till lärosätena att lägga in exempelvis kreativitet om de vill. Det tycker vi är bra.
Pertoft: Bra att lärosätena får lägga in egna saker i innehållet. Men grundläggande bitar som kreativitet och ledarskap borde vara inskrivet i förslaget. (Han menar att det då blir obligatoriskt).
Sofia: Det är tråkigt att vänstersidan skall vara så klåfingriga, exempelvis kring vad som ska finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är upp till lärosätena att själva välja vad de vill lägga in förutom det som ligger nu i förslaget.
Fredrik Schulte (m): Påpekar att det inte bara är Jan Björklund som är borta från debatter. Drömyrket för unga människor är enligt Manpower är ett jobb som är spännande, utvecklande fritt, och som hjälper andra människor. Lärare borde vara som handen i handsken. Men läraryrket finns inte ens med i listan. Läraryrket har dåligt rykte pga att skolan misslyckats, 25% når inte målen, 1/3 har inte högskolebehörighet. En åttandeklass kan mindre än för 10 år sedan. Vi behöver en ny lärarutbildning. Nya lärarutbildningen är ett sätt att göra upp med Östrosiska skolan. En otydlig lärarutbildning som är flummig. Många lärare undervisar i sådant de inte kan. Så det måste vi göra upp med. Vi skapar en kunskapsrevolution. Vi stärker lärarnas utbildning med en termin och ämnesdjup. Vi tar bort inslag av flum från den gamla, bland annat minskar vi det som innehållsmässigt i vårt förslag är den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det blir en tydligare och mer strukturerad utbildning. Det kanske är en chockerande nyhet för socialdemokrater att det är skillnad på att lära 7 åringar läsa och räkna och gymnasister differentialekvationer. Därför delar vi upp dagens lärarutbildning i 4 delar, inriktade mot olika åldergrupper. Oppositionens syn på skolan går inte ihop. Ska vi ha specialister eller generalister?
Vi behöver en lärarutbildning som återigen gör lärare till ett drömyrke, vilket innebär denna propositionen.
Tomas Strand: Fredrik Schulte skall lyssna noga. Vi bifaller klasslärarbegreppet, men med reservationer. Jag beklagar Schultes negativa syn på skolan. Odlar man en dyster bild så får vi vi en dyster bild. man skall vara rädd om de bilder man målar. Varför skall man detaljstyra ämneslärarens utbildning men inte i de lägre åldrarnas lärarutbildning.
Schulte:Man ska inte svartmåla. Man skall heller inte blunda för problemen. Med er vid makten har skolan blivit en skola i moras. Jag är inte för detaljstyrningar, men det har tillåtits för mycket utbildningskombinationer. Man ska inte ha hemkunskapslärare med ryskläraruppdrag i samma person.
Tomas Strand: En skola i moras? Det behöver man inte kommentera. Den reform ni lägger är ingen revolution. Jag säger blev det inte mer än så? den borde vara mycket bättre. Lärosätena är oroliga över resursutnyttjandet. Samma tid för 3 ämnen istället för två. Lärosätena tycker det är katastrof. Är det en bra detaljstyrning?
Schulte: Jag vill inte svartmåla, men jag tycker det ser dystert ut. Det är svensk skolas oförmåga som bär skulden för den stora ungdomsarbetslösheten. Den gamla lärarutbildningen gav en otydlighet på arbetsmarknaden, vi återgår nu till ordningen.
Mats Pertoft: Det tycks handla mer om det förflutna, skulle vi inte prata framtid. Schults idéer om sunk och moras är väldigt överdriven. När det gäller klasslärare så är det bra men vi behöver också djupa ämneskunskaper i den kategorin.
Schults: Ni försöker ge skenet av att vi sänker nivån i de lägre åldrarna. Det är inte sant. Man behöver inga djupa kunskaper i matematik för att kunna lära små barn räkna. Jag har gått KTH och kan inte lära en sjuåring räkna, däremot kan min mormor det? Man behöver inte kunna mängdkontraktion för att utbilda 7 åringar räkna. Vi har missat bredden. Det är ödesdigert.
Pertoft: Schults pratar hellre om dåtiden och sin mormor. Men det handlar inte om KTH och mormödrar. Det handlar specialistkunskap för att lära små barn. Det handlar inte om KTH matte.
Schults: Klasslärarna skall bli specialister, men vi ska undvika inte spjutspetskunskaper för de som skall lära små barn. Djuplodande kunskaper behövs inte i de lägre åldrarna.
Tina Acketoft (fp): Skolan och lärare har alla åsikter om. Min klassföreståndare i mellanstadiet hade koll, han var personlig och han var ämnesexpert. Resultatet hänger på välutbildade lärare. Opositionen tycks vilja ha det kvar som det är och har varit. Vi har alldeles för grunda ämneskunskaper i skolan. Vi behöver både djup ämneskunskap, pedagogik och struktur på lärarutbildningen. För få söker till lärarutbildningen. Vi vill inte ha en utbildning för alla lärare utan experter inom olika områden. Barnen har rätt till de skarpaste hjärnorna. det ska vara samma akademiska krav på lärarutbildningen som vilken annan akademisk examen som helst. Det går att vända den negativa trenden i skolan. Vi behöver 50 000 nya lärare men endast 3 av 10 unga vill bli lärare. Vi måste ha en bra lärarutbildningen.
Tomas Strand: Vi vill inte låta det vara som det är. Vi säger att det är bra med en ny reform, men att vi vill göra den ännu bättre. Jag har en fråga runt fritidspedagogerna som ni vill förkorta utbildningen för. Utredaren sa 4 års utbildning för fritidspedagoger men ni väljer att sänka till 3. Varför?
Tina Acketoft: Vad är det för märkligt som säger att längden på utbildning är lika med kvalitet? Om man fokuserar på det som fritidsledare ska göra så kan man sänka tiden för utbildning. Tempot måste ökas:
Tomas Strand: Vi röstar inte nej till propositionen, men vi vill ha förändringar på vissa centrala punkter. Skolverket konstaterar att vi har problem i fritidshemmen. Därför blir det märkligt att vi därför ska sänka kraven. Om fritidsledarna skall intgereras mer i skolan, som ni skriver, så måste väl kraven på deras utbildning snarare stärkas. Handlar det kanske om att sänka kostnaderna för deras utbildning?
Tina Ackertoft: Bra att Strand tänker ge bifall till propositionen. Tror Strand att vi kommer kunna öka antalet fritidspedagoger genom att bara fokusera på tiden istället för innehållet?
Rosanna: Verkligheten är att fritidsverksamheten är urholkad och alldeles för stora barngrupper. Det behövs förändringar av förslaget till nya lärarutbildning. Schults tankar om att man inte behöver så djupa kunskaper för att lära små barn har ingen forskningsförankring.
Tina Ackertoft: Man måste ha djupa ämneskunskaper i högre åldrar och tidigt lära barn läsa räkna och skriva.
Rosanna: Vi vill ha djupa ämneskunskaper, men det vill ni sätta hinder för. Ni vill ha plåttrighet, lite om allt, för lärare i de yngre åldrarna. Det går inte ihop.
Jag vill veta hur attraktiviteten för fritidspedagoger genom att sänka utbildningskraven.
Tina Ackertoft: Det handlar inte om mindre utbildning utan mer och djupare kunskaper för fritidspedagoger. En annan bit för attraktiviteten är löneutvecklingen för skola generellt och kommunens oförmåga. En ny lärarexamen innehållande god utbildning, med auktoritet i klassrummen och sedan mer i lön har stor inverkan på statusen.
Mats Pertoft: Jag beklagar att vi diskuterar förbi varandra. Mycket i propositionen är bra men vi har förbättringsförslag. Jag tror vi hade kunnat komma överens om innehållet om alliansen velat. Blocköverskridande överenskommelser stärker trovärdigheten i en kommande lärarutbildning. Det har funnits en chans men ni har inte varit intresserade.
Tina Ackertoft: Jag kan inte svara på varför vi inte bjudit in till samtal. Men vi kan ju enas om innehållet nu.
Pertoft: Vi kan naturligtvis tänka oss att bifalla förslaget men vi behöver ju snickra ihop en majoritet i frågor som denna. Det har ni inte varit intresserade av. jag tycker det är synd. Det har blivit för mycket blockpolitik, helt onödigt. Men det är ni som har ansvaret. Ni sänker helt enkelt svensk skolas lärares status.
Tina Ackertoft: Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vi har lyft problemen och konsekvent satsas på att ungarna och lärarna ska få en skola de förtjänar. Vi vill ha de skarpaste hjärnorna i skolan. Jag skulle bli väldigt glad om Mats Pertoft och oppositionen biföll propositionen.
Yvonne Andersson (kd): Jag bifaller propositionen. Jag har varit med om arbetet med fyra nya lärarutbildningar. Vi har en lärargrupp som är duktig på många håll. Men vi har en gammal seminarietradition som tyvärr präglar skolan. Nya förslaget bygger på tre utredningar runt lärarutbildning. En rad utgångspunkter har tagits som ingen från oppositionen egentligen haft synpunkter på. Den här lärarutbildningen är ett ordentligt golvsving mot framtiden. Kvalitetsresursfördelningen kommer kicka upp lärarutbildningen väsentligt. Mer akademiserad och lärosätena kan i större utsträckning lägga in egna moment. Gör inte lärarutbildningen till något annat än en akademisk utbildning som alla andra. Vi har inte tappat fokus på forskning, det kan ni inte säga. Nu ligger den där den skall ligga. Vad är en bra lärare? En lärare med ett varmt hjärta, som ger engagemanget, med fast hand som vågar arbeta med normer och värden. Som har en vass hjärna, som är kreativ, som kanske vill ta ett break och forska vidare. Det är dem vi ska satsa stenhårt på. Det är framtiden vi talar om, vårt ansvar inför kommande generationer i ett framtida samhälle. Vi kan nu gå till beslut i eftermiddag som kommer gynna framtiden skola, lärare och forskning. Tack för ordet.
Tomas Strand: Det är bra att Yvonne konstaterar att vi inte står så hemskt långt ifrån varandra men att vi vill förbättra den. Problemet med golf är att när man slår en sving så är risken stor att bollen far iväg åt oönskat håll. Nu har vi en proposition som går mot mer regleringar och mer detaljstyrningar.
Yvonne: Att ge lärosätena eget ansvar att styra delar i utbildningsveteskapliga kärna är inte att detaljstyra eller reglera mer. Jag håller inte med dig om det.
Tomas Strand: På sidan 8 står det att lärarutbildningarna skall "regleras tydligare". Vidare på andra platser "bör regleras tydligare". Även Lärarförbundet pekar på risken för förmycket detaljstyrning. Skolministern älskar att peka med hela handen. Ge mig ett bra skäl till detaljstyrning?
Yvonne: 1988 fick den "utbildningsvetenskapliga kärnan" bli lite upp till arbetslagen att diskutera fram. det blev inte bra. Nu finns denna kärna stipulerad tydligare. Det kommer underlätta.
Rosanna: Digital kompetens finns det brister kring i lärarkåren. HBT, genus, sex & samlevnad finns det också brister runt. Vi kan inte lämna dessa viktiga perspektiv öppet. Det är viktiga delar som alla lärare måste ha kunskaper om.
Yvonne: det stör att det bör finnas med i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är bara att läsa innantill. Låt oss inte låtsas som att vi inte tycker dessa frågor är viktiga. Lita på remissinstanser och arbetet som ligger bakom förslaget. Låt oss prata om vad som står. Däremot kan många av dessa områden beforskas ytterligare och att vi utvecklar värdegrunden mer.
Rosanna: I utredningsrabetet har frågor som dessa inte tydliggjorts utan lämnats lite öppet för lärosätens själva att ta tag i. (Hon menar att "det bör" finnas med är inte tillräckligt starkt).
Yvonne: Det är en styrka att öppna upp för lärosätena att själva att ta ställning till dessa delar. det är synd att ni inte ser det.
Klart slut
(forts följer strax)
Sofia Larsen (c)
Sofia trycker på att kvaliteten i skolan är beroende av kompetenta ledare och kompetenta lärare.
Det är viktigt att man hittar de mest lämpliga lärarna.
Det behövs en ny lärarutbildning. Både studenter, högskoleverket har eftersökt en ny utbildning.
Den nya utbildningen ger tydligare inriktning mot sin examen.
För få söker lärarutbildning. Lärarförbundet visar i en studie att få unga är intresserade av lärarjobbet.
Det blir nu 4 examen som är bättre anpassade till verkligheten.
Förskollärarexamen innebär ökad status för den yrkesgruppen. Dessutom ökar behovet av förskollärare. detta innebär att regeringen stärker förskollärarkompetensen.
Grundlärarexamen för studenter med inriktning mot barnen i tidigare år i skolan stärks också, både i djup och bredd. Det blir även obligatoriskt med Matematik och No.
Ämneslärarexamen för högstadie och gymnasiet ökar behörighetsgraden och flexibiliteten på arbetsmarknaden, vilket förbättrar för eleverna.
Yrkeslärarexamen riktar in sig på att öka utbudet av yrkeslärare.
VFU skärps. Det blir tydligt att min VFU skall vara i den del av skolan min utbildning syftar till.
Sofia konfunderas av vänstersidans idéer, som är lite av en eftersläpning av alliansens insikter.
Den nya lärarutbildningen stärker skolan för landets elever. Fler tidigare insatser och bättre utvärdering ger en skola i världsklass.
Det är viktigt att man hittar de mest lämpliga lärarna.
Det behövs en ny lärarutbildning. Både studenter, högskoleverket har eftersökt en ny utbildning.
Den nya utbildningen ger tydligare inriktning mot sin examen.
För få söker lärarutbildning. Lärarförbundet visar i en studie att få unga är intresserade av lärarjobbet.
Det blir nu 4 examen som är bättre anpassade till verkligheten.
Förskollärarexamen innebär ökad status för den yrkesgruppen. Dessutom ökar behovet av förskollärare. detta innebär att regeringen stärker förskollärarkompetensen.
Grundlärarexamen för studenter med inriktning mot barnen i tidigare år i skolan stärks också, både i djup och bredd. Det blir även obligatoriskt med Matematik och No.
Ämneslärarexamen för högstadie och gymnasiet ökar behörighetsgraden och flexibiliteten på arbetsmarknaden, vilket förbättrar för eleverna.
Yrkeslärarexamen riktar in sig på att öka utbudet av yrkeslärare.
VFU skärps. Det blir tydligt att min VFU skall vara i den del av skolan min utbildning syftar till.
Sofia konfunderas av vänstersidans idéer, som är lite av en eftersläpning av alliansens insikter.
Den nya lärarutbildningen stärker skolan för landets elever. Fler tidigare insatser och bättre utvärdering ger en skola i världsklass.
Mats Pertoft (mp)
Även Mats Pertoft saknar Björklund i debatten. Han uppmanar alla borgerliga ledamöter att kolla efter vad Jan gör som är viktigare än sitt eget förslag till ny lärarutbildning.
Finlands lärarutbildning har kontinuerligt förändrats för att den varit blocköverskridande. Mats ser stora skillnader mellan blockens syn på skola och lärande och att detta är ett problem.
Lärarutbildningen är en lärprocess, inte något som i sig är att vara lärare. Lärare måste bli ett yrke med fokus på ett livslångt lärande.
Mer forskningsbaserad lärarutbildning. Alltså en tydligare koppling mellan forskning och lärarutbildning, detta skulle öka motivationen för studenter och långsiktigt stärka yrket.
Ledarskap och kreativitet är ytterst viktigt. Kreativitet och ledarskap borde stå tydligt i förslaget till lärarutbildning, men det gör det inte. Kreativitet nämns inte ens.
Han eftersöker specialister i de yngre åldrarna och en försämring som han menar att förslaget innebär.
Pedagogisk mångfald saknas i förslaget, vilket miljöpartiet anser vara en stor brist.
Mindre detaljstyrning och mer blocköverskridande överenskommelser.
Finlands lärarutbildning har kontinuerligt förändrats för att den varit blocköverskridande. Mats ser stora skillnader mellan blockens syn på skola och lärande och att detta är ett problem.
Lärarutbildningen är en lärprocess, inte något som i sig är att vara lärare. Lärare måste bli ett yrke med fokus på ett livslångt lärande.
Mer forskningsbaserad lärarutbildning. Alltså en tydligare koppling mellan forskning och lärarutbildning, detta skulle öka motivationen för studenter och långsiktigt stärka yrket.
Ledarskap och kreativitet är ytterst viktigt. Kreativitet och ledarskap borde stå tydligt i förslaget till lärarutbildning, men det gör det inte. Kreativitet nämns inte ens.
Han eftersöker specialister i de yngre åldrarna och en försämring som han menar att förslaget innebär.
Pedagogisk mångfald saknas i förslaget, vilket miljöpartiet anser vara en stor brist.
Mindre detaljstyrning och mer blocköverskridande överenskommelser.
Rosanna Dinamarca (v)
Rosanna inleder även hon med skolministerns frånvaro i debatten.
Rosanna berättar att hon gick den nya lärarutbildningen med start 2001. Bland annat har utbildningen sedan dess förbättrats.
Hon kallar den nya lärarutbildningen "nygammal" och att den till viss del är en återgång. Även hon pekar på vikten av en sammanhållande lärarexamen och ökat fokus på forskning.
Hon pekar på att de som gått den nya lärarutbildningen fått utstå väl mycket spott och spe.
Hon vill se mer fokus på kunskap.
Parallell görs till prästen som kunskapsbärare i gamla tider och att det nu handlarmer om att kunskapen finns ett antal klick bort. Lärarens roll förändras i takt med tiden och internet.
Hon slår ett slag för fritidspedagogernas situation och utbildning. Hon lyfter mer resurser för att garantera barnens utveckling.
"Regeringens okunskap om fritidspedagoger är skrämmande"
Vänsterpartiet kan inte acceptera en förkortad fritidsledarutbildning.
Hon lyfter även "digital kompetens" som en viktig del i lärarens utbildning. IT borde vara lika viktigt som papper och penna....idag delar 4 lärare på en och samma dator.
Sex och samlevnadsutbildningen bör stärkas.
Rosanna berättar att hon gick den nya lärarutbildningen med start 2001. Bland annat har utbildningen sedan dess förbättrats.
Hon kallar den nya lärarutbildningen "nygammal" och att den till viss del är en återgång. Även hon pekar på vikten av en sammanhållande lärarexamen och ökat fokus på forskning.
Hon pekar på att de som gått den nya lärarutbildningen fått utstå väl mycket spott och spe.
Hon vill se mer fokus på kunskap.
Parallell görs till prästen som kunskapsbärare i gamla tider och att det nu handlarmer om att kunskapen finns ett antal klick bort. Lärarens roll förändras i takt med tiden och internet.
Hon slår ett slag för fritidspedagogernas situation och utbildning. Hon lyfter mer resurser för att garantera barnens utveckling.
"Regeringens okunskap om fritidspedagoger är skrämmande"
Vänsterpartiet kan inte acceptera en förkortad fritidsledarutbildning.
Hon lyfter även "digital kompetens" som en viktig del i lärarens utbildning. IT borde vara lika viktigt som papper och penna....idag delar 4 lärare på en och samma dator.
Sex och samlevnadsutbildningen bör stärkas.
Tomas Strand (s)
Tomas Strand (s) startar debatten med att undra var Jan Björklund är denna dag.
Strand berättar om sina gamla lärare, han mins särskilt de som berörde och var engegarade.
Sverige ska ha världens bästa lärare. Lärare som skapar lust till lärande, och särskilt för de barn som saknar studietraditioner hemifrån.
han nämner saker som lärare med lämplighet, har bra utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling.
Han trycker på vikten av en modern lärarutbildning med sikte på framtiden, med koppling till forskning.
Man reserverar sig inför 4 lärarexamina, utan man vill ha en gemensam examen med olika inriktningar
Man motsätter sig en tillbakagång mot stadieuppdelningen, utan eftersöker en större flexibilitet att låta lärare undervisa i alla årskurser.
Han anser att kunskapsdjupet för de som utbildas för de lägre åldrarna, och eftersöker djupare kunskaper för lärare verksamma i de tidiga åldersgrupperna.
Återkommer ofta till en omodern skola.
Fritidsledare bör inte ha kortare utbildning än nu, utan inriktningen bör gå mot djupare kunskaper och mer pedagogiskt uppdrag.
Den utbildningsvetenskapliga forskningen bör stärkas. Det är menar han en defensiv strategi. Mer forskning kopplat till lärarutbildningen än vad nuvarande förslag omfattar.
Han nämner också IT som redskap och perspektiv som lika viktigt som genus, HBT m.fl.
Man föreslår att nya lärarutbildningen genomförs med början 2012.
Strand berättar om sina gamla lärare, han mins särskilt de som berörde och var engegarade.
Sverige ska ha världens bästa lärare. Lärare som skapar lust till lärande, och särskilt för de barn som saknar studietraditioner hemifrån.
han nämner saker som lärare med lämplighet, har bra utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling.
Han trycker på vikten av en modern lärarutbildning med sikte på framtiden, med koppling till forskning.
Man reserverar sig inför 4 lärarexamina, utan man vill ha en gemensam examen med olika inriktningar
Man motsätter sig en tillbakagång mot stadieuppdelningen, utan eftersöker en större flexibilitet att låta lärare undervisa i alla årskurser.
Han anser att kunskapsdjupet för de som utbildas för de lägre åldrarna, och eftersöker djupare kunskaper för lärare verksamma i de tidiga åldersgrupperna.
Återkommer ofta till en omodern skola.
Fritidsledare bör inte ha kortare utbildning än nu, utan inriktningen bör gå mot djupare kunskaper och mer pedagogiskt uppdrag.
Den utbildningsvetenskapliga forskningen bör stärkas. Det är menar han en defensiv strategi. Mer forskning kopplat till lärarutbildningen än vad nuvarande förslag omfattar.
Han nämner också IT som redskap och perspektiv som lika viktigt som genus, HBT m.fl.
Man föreslår att nya lärarutbildningen genomförs med början 2012.
Skoldebatt i Riksdagen strax...följ den här...
(Uppdatering 11.17) Fortfarande försenat...
(Uppdatering 10.57) Lyssnar på en skattedebatt nu innan skoldebatten, noterar att man nämner globalisering och informationsutbyte väldigt frekvent. Alltså att det påverkat sakfrågan väldigt mycket. (Frågan är om debatten om lärarutbildningen kommer att röra sig kring det perspektivet...dvs globaliseringens krav och internets inflytande över kunskapsbegrepp och lärandesyn...)
(Uppdatering 10.44) Enligt uppgift kommer inte Jan Björklund vara med i debatten. (Känns lite konstigt eftersom det är hans förslag som ligger till grund för debatten överhuvudtaget)
(Uppdatering 10.35) Det verkar som att debatten är något försenad. Debattörerna rör sig enligt uppgift mot kammaren....
Dagens skoldebatt i Riksdagen startar alldeles strax (10.30) och rör området "lärarutbildningen", dvs regeringens förslag till en ny sådan. På bloggen här kommer jag publicera utdrag och vad som sägs i varje partis inledningsanförande och sen avslutas det hela med blogginlägg innehållande löpande kommentarer allteftersom debatten fortgår. Vi får se hur det går.
Sätter på kaffe....det lär nog gå ut ett par kannor....
(Uppdatering 10.57) Lyssnar på en skattedebatt nu innan skoldebatten, noterar att man nämner globalisering och informationsutbyte väldigt frekvent. Alltså att det påverkat sakfrågan väldigt mycket. (Frågan är om debatten om lärarutbildningen kommer att röra sig kring det perspektivet...dvs globaliseringens krav och internets inflytande över kunskapsbegrepp och lärandesyn...)
(Uppdatering 10.44) Enligt uppgift kommer inte Jan Björklund vara med i debatten. (Känns lite konstigt eftersom det är hans förslag som ligger till grund för debatten överhuvudtaget)
(Uppdatering 10.35) Det verkar som att debatten är något försenad. Debattörerna rör sig enligt uppgift mot kammaren....
Dagens skoldebatt i Riksdagen startar alldeles strax (10.30) och rör området "lärarutbildningen", dvs regeringens förslag till en ny sådan. På bloggen här kommer jag publicera utdrag och vad som sägs i varje partis inledningsanförande och sen avslutas det hela med blogginlägg innehållande löpande kommentarer allteftersom debatten fortgår. Vi får se hur det går.
Sätter på kaffe....det lär nog gå ut ett par kannor....
Tuesday, April 27, 2010
RA livebloggar under riksdagens skoldebatt
Under riksdagens skoldebatt i morgon 28 apr kommer jag att "liveblogga" kring debattens innehåll med kommentarer och synpunkter. Debatten startar kl 10.30.
-- Post From My iPhone
-- Post From My iPhone
Friday, April 23, 2010
TEDxHultsfred...bäst i år !
I lördags deltog jag i ett TEDxHultsfred-event. Ca 100 personer från hela Sverige avsatte en lördag i idéernas tecken och pallrade sig ned till "RockCity" som Niklas Föghner arrangerat. Efter min inledning om skola, kreativitet och ungdomar följde ett pärlband av talare som alla tillförde fantastiska tankesätt som på plats skapade nya idéer hos alla som kom.
Putte Svensson pekade på vikten av att vi tar vara på unga människors fantasiförmåga och drivkraft att tänka själv. Han historia om pojken som målade röda blommor med grön stjälk är en lysande metafor för hur illa ställt det faktiskt är. Hans tankar om idéers ekonomiska värde och kraft att få saker att hända är bara så bra!
Bodil Jönsson förmedlade med filosofisk och vetenskaplig finess sina tankar kring nutiden som levs i framtiden genom sitt eget myntade begrepp "prenässans". Medan man under renässansen blickade bakåt i historien är vi i prenässansen fokuserade på nuet och framtiden. Vi har ingen kontinuitet, inga större sammanhang. Prenässansen - tack och lov för att den snart är över! Sambandet då, nu och sedan, tålamod—kom snart tillbaka. (Hon gillade inte mitt och Puttes fokus på framtiden).
Daniel Johanssons beskrev dåtida lösningar och framtida möjligheter för musikindustrin på ett spännande sätt Vad händer den dagen då en fil kan innehålla all musik som någonsin producerats i världen? Min tanke blev att vad händer om/när vi skapar lärprocesser stödda av tekniska innovationer som gör att vi på ett ögonblick kan lära saker som som 20 år tidigare tog flera år? Daniel sitter på mycket insikter vi i skolan kan dra nytta av.
Läkaren Dag Ström berättade om det faktum att sjukvården går mot att behöva sluta att gömma sanningen om felbehandlingar och sjukhusinfektioner. Han lyfter frågan om vägen från högriskverksamhet till högsäkerhetsverksamhet. Mycket intressant. Visste ni exempelvis att 4 milj patienter blir mer sjuka än innan pga infektioner i och omkring sjukvården? Och att sjukvårdspersonal numera faktiskt desinficerar sig innan kontakt med patienten och inte bara som förr efter patientkontakt.
Jörgen Bodner, med bakgrund i teater, kommunikation och regiarbete gav åhörarna insikter om hur man framför budskap. Att det för en "talare" handlar mycket om en balansgång mellan "eld och vatten" och att det gäller att försöka landa budskapen inne i människan. Bra tankar. Jag tänker att han borde träffa rektorer i Sverige för att utveckla dem för att bli bättre på att föra fram sina ledarskapskopplade budskap.
Niclas Mårdfeldt berättade utifrån sina perspektiv hur man kan bli effektivare på det man gör. Niclas ger exempel på hur man tankemässigt kan förflytta sig och sin organisation mot förbättring. Jag tänker att den gamla kungstanken "det är bättre att göra rätt saker än att göra saker rätt" fortfarande stämmer :-)
Jan Govella berättade därefter om sin "non-profit" organisation NOOW med fokus på hållbar utveckling. NOOW siktar på en plats i FN, precis med samma status som ett land. En stor idé och stora visioner. Tanken är att du som enskild person kan starta en egen lokal NOOW organisation och kopplade till den nationella. NOOW ser sig också som en paraplyorganisation för andra ideella organisationer med framtid och miljö för ögonen.
Paul Folkesson tog sedan vid och berättade den makalöst intressanta idén om att samla in överflödiga glasögon och helt ideellt skänka dem till fattiga. Glasögonen samlas in, tvättas och packas i resväskor och flygs till Sydamerikanska ödemarker och andra otillgängliga platser. Där får befolkningen gratis ögonundersökning och gratis glasögon. Människor som efter 30 års handikapp får synen tillbaka är naturligtvis helt fantastiskt. Hans historia berör ! Önskar jag hade glasögon jag kunde skänka.
Peter Gerdehag som gjort filmen om "hästmannen" berättade på ett triumferande sätt hur fint hans film mottagits och att det av det faktiskt spridit sig en tanke om att den, som han uttrycker det, "sista riktiga människan" är på väg att utrotas. Hans nya film om "Kokvinnorna" går på samma tema och jag ser verkligen fram emot den. Han är dessutom en gudabenådad fotograf denna fd mellanstadielärare.
Avslutade gjorde brandmannen Lasse Gustavsson som på ett ytterst känslosamt sätt gav besökarna en resa in i "näralivetupplevelsen". Lasse är lätt en av de mest intressanta talarna Sverige har. Den nerv och en den insikt han förmedlar är svår att finna någon annanstans.Tack Niklas Föghner för årets verkligt stora händelse.
Wednesday, April 21, 2010
Mats Pertoft, bearnaissås och skolledarskap...
Idag fortsätter intervjun med Miljöpartiets skoltalesperson Mats Pertoft. I morgon tänkte jag rapportera om TEDxHultsfred som jag var engagerad i förra helgen. Men som sagt, här kommer Mats Pertoft del II:Fredrik: När utredningen kring de 900 skolor som på försök arbetade "timplanefritt" under 5 år kom så konstaterades att lärares arbetsbelastning, trivsel, elevers måluppfyllelse (lärande) och skolutveckling förbättrades så valde dåvarande regering att ändå behålla ett sämre system. Hur kan man medvetet välja att köra vidare på något som uppenbarligen är sämre?
Pertoft: Vet ej varför man är så utvecklingsfientlig. Vi i Miljöpartiet har länge kämpat för att timplanen skall avskaffas i Sverige.
Fredrik: På tal om det, hur ställer sig Miljöpartiet till diskussionen om att "förstatliga" skolan igen som en lösning på skolans och Sveriges framtida utmaningar?
Pertoft: Miljöpartiet vill stärka det lokala självstyret i skolor oberoende av vem som driver dom. Vi tror inte på att förstatliga skolan och låta skolan styras av en armé av byråkrater i Stockholm.
Skolan har idag många problem, bl.a. dålig status och låga löner. Detta tror många skulle kunna lösas av ett förstatligande. Men ett förstatligande kommer inte att trolla fram mer pengar eller högre status.
Det finns inga sådana enkla lösningar som fungerar när det gäller skolan. Den svenska skolan var inte bättre när den drevs av skolan, men den var mera byråkratisk.
Fredrik: Kan du slänga ihop en riktig bearnaisesås? Alltså inte pulverbea. Vilket är i så fall ditt tips på hur man får den att inte skära sig? Var lärde du dig det?Pertoft: Jag kan , men inte bra. Därför avstår jag från att ge tips, vis av en viss självinsikt :-)
Fredrik: Blev du någon gång mobbad, dvs kränkt fysiskt eller psykiskt vid upprepade tillfällen, i skolan? Eller var du nära någon som blev det? Vilket är enligt dig det viktigaste som skolan bör utveckla för att få bort mobbingen i skolan? Försök vara konkret.
Pertoft: Jag tillhörde nog enstöringarna i skolan, men mobbades aldrig. Det viktigaste vi kan göra för att förebygga mobbingen i skolan är att redan i förskolan och sedan kontinuerligt i skolan från de lägsta klasserna öva konkret alla elever i att respektera olikheter. Vi kan och får vara olika. Alla har olika handikapp, psykiska och fysiska, och att lära sig respektera dessa olikheter är nog det viktigaste om man vill förebygga mobbing. Har själv arbetat med ett sådant program som heter Projekt Charlie.
Fredrik: Gör en analys av ledarskapsstandarden i grova drag när det gäller skola jämfört med exempelvis företag i arbetslivet? Hur skulle du vilja se utvecklingen framåt?
Pertoft: Ledarskapet i skolan har fortfarande stora brister. Alltför ofta är det alltför byråkratiskt och tjänstemannamässigt. Vi behöver framförallt på kommunala skolor även en mycket större frihet för cheferna. Idag har dom egentligen bara halva ansvaret, resten finns på det kommunala skolkontoret.
Jag vill ha ett mycket större ansvar och ansvarstagande hos rektorerna. Mera likt näringslivet.
Fredrik: Nu när kompetensen i samhället tenderar att vara mer flyktig och viktiga varumärken (verksamheter) flyttar till länder som Kina m.fl., hur resonerar du i det sammanhanget kring begrepp som kreativitet i skolan?
Pertoft: Kreativitet är den egenskapen där Sverige är bäst i världen i skolan. Detta måste vi vårda och utveckla. Vi måste bli bättre på att förmedla kunskaper till våra elever, men det måste ske på ett sådant sätt att kreativiteten bevaras och till och med ökar.
:-)
Tuesday, April 20, 2010
Först ut: Miljöpartiet
Innan valet 2006 gjorde jag ett antal radiointervjuer med de politiska partiernas talespersoner. Jag ringde upp dem och så diskuterade vi skola tillsammans. Alltihop lades sedan ut som PodCast och lyssnades förvånande nog av väldigt många. Under våren kommer jag nu istället att "bloggintervjua" skoltalespersonerna för Sveriges riksdagspartier och eventuellt andra partier som gör anspråk på att påverka svensk skola på något sätt. I mina intervjuer ska jag försöka ge politikerna fritt utrymme att besvara mina frågor i stort och smått. Tanken är att ge läsarna en lite annorlunda bild av de personer som är satta att driva svensk skola framåt i samhällsutvecklingen.
Frågorna kommer delas upp under en vecka, som en liten följetong. Så återkom med jämna mellanrum och se efter vad just din favoritpolitiker tycker i olika frågor som skola, lärande, IT, bearnaisås, mobbing och mycket mer. I det fall svaren behöver nyanseras eller utvecklas så kommer jag i efterhand be dem komplettera. Allt för att få ut så mycket som möjligt av deras idéer och kreativa tankar runt skola och lärande.
Först ut är Mats Pertoft, skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet (mp).
Mats Pertoft, född 1954, är en svensk miljöpartistisk politiker och riksdagsledamot sedan 2006. Har tidigare varit kommunalråd i Södertälje och ledamot miljöpartiets partistyrelse. Waldorflärare till yrket.Wikipedia 2010-04-20
Fredrik: Hur var du som elev i skolan? Prestationsprinsessa eller glidarkille?
Pertoft: Varken eller, snarare killen som kände sig överkörd och missförstådd av skolan. Fick inga bra betyg heller.
Fredrik: Hur tycker du pedagogiken bör formas för det 21:a århundradet? Vilka talanger och förmågor vid sidan av grundkunskaper vill vi ge de unga på väg ut i samhället? (För full poäng, resonera kring vikten av mer eller mindre katederundervisning).
Pertoft: Det viktigaste är att vi ger ungdomarna förmågan och kunskaperna att bygga vidare på sina kunskaper i framtiden. Bredd och kreativitet samt initiativförmåga är de viktigaste egenskaperna i en maximalt flexibel framtiden. Detta innebär naturligtvis också att skolan måste bli mera flexibel och kreativ för att eleverna skall kunna lära sig dessa egenskaper. Detta innebär att grundkunskaper är superviktiga, men inte detaljkunskaper. Och flexibilitet istället för kateder.
Fredrik: Hur kan det komma sig att det inte självklart att skolans personal och elever har personlig tillgång/möjlighet till internet hela tiden som en viktig del i lärandet på 2000-talet? Borde inte samhället ställa kravet att skolorna använder internet på ett självklart sätt, precis som övriga samhällsdelar?
Pertoft: Internet är idag lika viktigt som papper och penna, inget annat. Så enkelt och basalt är det. Här har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i att ge de elever som trots allt inte har tillgång till internet hemma denna kunskap och färdighet. Sedan är det nog det viktigaste i detta sammanhang att undervisa i omdömesförmåga. På internet finns oändligt mycket kunskap. Därför är det väldigt viktigt att lära sig hur vi värderar och sovrar i detta informationsflöde.
Fredrik: Finns det en risk att vi är på väg in i ett kunskapsklassamhälle? Dvs ett samhälle där en del har mer förmåga att lära nytt snabbt och en del till och med saknar den förmågan helt? Vad skulle det i så fall hypotetiskt kunna betyda ur ett samhällsperspektiv?
Pertoft: Jag tror inte att vi än är på väg in i ett sådant klassamhälle, men kan bli om regeringens kunskapsfientliga skolpolitik med, för barnen, tidiga och definitiva val fortsätter.
Fredrik: Är det önskvärt att dina barn eller barnbarn skall gå i en skola baserad på och som ständigt utvecklar modern pedagogik? Varför är det i så fall viktigt/inte viktigt? Hur tänker du se till att det blir som du vill? (Frågan kan kanske verka självklar, men varför är det då inte så i skolan idag?)
Pertoft: Naturligtvis är det oerhört viktigt att våra barn undervisas enligt de senaste pedagogiska rönen. Att inte göra på det sättet är ett svek mot barnen/ungdomarna som annars riskerar att missa en massa chanser i sin utveckling. Pedagogik är liksom allt annat en vetenskap i rörelse, och vi vill ju inte heller utsättas för en urgammal teknik. Och det som skulle kunna utveckla denna punkt vore en utveckling av lärarlyftet, fortbildnigssatsningen för lärare, som borde utvecklas till att speciellt riktas till de lärare som inte har gått på fortbildning under de senaste tio åren.
Fredrik: Spelar du något instrument? Vilket i så fall och hur mycket övade du när du övade som allra mest?
Pertoft: Nej, tyvärr. Hade inte tålamod nog som barn. Däremot är jag utbildad dansare.
I morgon fortsätter intervjun, bland annat om Pertofts syn på ledarskap, hur man gör en riktig bearnaisesås och mobbingfrågan....
Tuesday, April 13, 2010
Skolledarkongress, samhällsförändring och om att gå långsamt
Idag hade jag förmånen att föreläsa på Skolledarkongressen i Göteborg. Drygt 400 personer dök upp på mitt 45 min korta och därför rätt hetsiga inlägg i skoldebatten.Innan mig pratade bland annat Øystein Johannessen från Norge. Han berättade bland annat om Norsk skolas fokus på digital kompetens och om Norges ganska breda uppslutning kring att framtid är angeläget.
Torbjörn Sandén från Finland talade under temat "Omdeffiniera skolledarrollen", en rubrik som han tyvärr strax innan döpte om till "Omdeffiniera skolledarrollen?", alltså med ett fågetecken.
"För att ha ryggen fri", som han sa....hmm...
Innehållet handlade mest om hur svårt alla skolledare har det och hur kämpigt det är att elda skolor. Sen eldade han på om att skolledare måste få mer betalt....det var inte annat än att man gäspade lite åt de alltför tydliga flirtarna in i valrörelsen som verkar börjat nu på allvar.
Men framförallt var Skolministern själv på plats på kongressen och diskuterade skolpolitik med Socialdemokraternas Marie Granlund. En diskussion som mestadels uppehöll sig kring frågan om ifall skolledare ska, kan eller borde lägga mer resurser på administration men också givetvis hur jobbigt och svårt det är att vara rektor. En ganska tröttsam diskussion. Behållningen för lyssnaren fanns dock där i detta en timmas långa samtal, men det av en helt annan anledning. debatten hamnade nämligen programmässigt direkt efter Øystein Johannessen där moderator Erik Blix tog tillfället i akt att ställa några mentometerfrågor till auditoriet. Frågorna rörde bland annat förändringsbenägenheten i skolan kring nya kommunikationsformer, som Facebook och sociala medier. Man kan säga att det fick spegla hastigheten i samhällsutvecklingen. Resultatet var i princip det att en del skolledare i kongresshallen tyckte att det gick lite för långsamt. När Björklund och Granlund klev upp på scenen för sin debatt avslöjade Granlund genast att Jan viskat att det borde funnits ett svarsalternativ till, nämligen att "utvecklingen går för fort". Varpå Blix retoriskt vänder på frågan, vänder sig till Jan Björklund som försöker skämta bort det hela och dundrar:"Om det inte är så att det är du som går för långsamt?"
"Jo så kanske det är, sa Jan".
Applåder, såklart :-) Erik Blix är verkligen snabb i tanken. All heder också åt Skolministern, som trots allt har humor och bjöd på det hela. Han är faktiskt en ganska rolig Jäkel....mitt i allt.
Detta kunde jag ju naturligtvis inte låta passera obemärkt under mitt föredrag så jag tog upp händelsen i sammanhanget att det måste vara svårt för en skolminister att jobba fram en tydlig framtidsvision om man själv inte anser sig behöva gå i takt med samhällsutvecklingen.
För om vi verkligen vill ha FÖRBÄTTRING av svensk skola så måste vi ha visioner som möter framtiden på framtidens arena. Och det tycker tyvärr jag inte att vi har, långt ifrån. Jag hoppas visionen kommer fram i valrörelsen, men jag är tyvärr pessimist i frågan. Detta eftersom visioner har den lilla egenheten att de förpliktigar satsningar, kreativt nytänkande och förmåga att lämna gamla invanda mönster. Mönster som ofta fjättrar en kvar i det förgångna.Jag tror faktiskt samtidig, paradoxalt nog, att politiken mycket väl inser detta och att det till viss del är just därför ingenting händer i frågan. För var i stadsbudgeten ska man ta de 5-10 miljarderna extra per år som kanske behövs för att verkligen sätta en riktig vilja (ambition) i verket om en skola som hela världen vill kopiera som en naturlighet?
Den som lever får se...
Monday, April 12, 2010
Brittiska unga mår allt sämre...
Fler och fler unga i Storbritatnien kämpar allt mer för att fixa sin vardag och framtid. Det är tufft att växa upp i England idag, det fastlår Brittiska IPPR (Institute for Public Policy Research). Detta trots att den brittiska välfärden de senaste 25 åren faktiskt ökat och som man tycker borde underlätta för de unga. Men icke....Jag vet inte, men jag tror, det har med grundperspektiven att göra. Hur vuxna i England ser på de unga, hur skolan är konstruerad, vilka värderingar som ligger bakom, hur relationerna mellan vuxna och unga i skolan ser ut, vilken grundsyn man har kring kunskapsbegreppet m.m. Vi vet att det Brittiska skolkulturen är mer auktoritärt, extremt fokuserad på att mäta allt och alla och man inte ligger särskilt långt fram när det gäller modern pedagogik om man jämför med den svenska. Vårt skolsystem är, trots brister på många håll i ovan nämnda områden, betydligt mer moderniserat och inriktat mot framtidens krav. Därmed inte ALLS sagt att vi kan luta oss tillbaka. Tvärtom.
Inte för att jag tror att vi ska vara oroliga för att samma utveckling som i England helt plötsligt kommer rasa över oss här i Sverige, men det kan faktiskt finnas en del saker att fundera kring i detta trots allt. Kanske rasar inte eländet in över oss,
kanske det handlar om att vi smygstannar i utveckling, och långsamt glider in i samma problematik. Utan att vi märker det.
Det är bedrövligt nog. För i Sverige tittar vi nu väldigt mycket på exempelvis England som mönsterskola för, inte bara en del politiker utan även professionella pedagoger, hur vi bör se Svensk skola framöver. På ena planhalvan står de konservativa "det-var-bättre-förr-människorna" och andra planhalvan står förnyarna och de framtidsorienterade.
Och det vi gamblar kan vara våra ungas välmående och lärande.
För slutsatsen man kan dra är ändå att de som mår dåligt har sämre förutsättningar att lära.
På lunchen idag träffar jag Sir Jim Rose, fd chefen för Ofsted (Brittiska skolinspektionen), som numera är internationell rådgivare i olika länder runt skolan. Jag ska fråga honom vilken koppling han ser mellan de allt fler ovälmående unga och det Brittiska skolsystemet samt vad han ser i det svenska.
Thursday, April 08, 2010
Innovation, IKT och lärande
Innovation har länge fascinerat mig. Joseph Schumpeter funderade tidigt på detta med innovation och entreprenörskap.För Schumpeter var entreprenören den fundamentala faktorn bakom den industriella revolutionens utveckling. Hans definition av entreprenörskapet är någon som genomför nya kombinationer och innovationer av en redan existerande produkt.
Wikipedia
Jag tänker att det fortfarande är så att entreprenören, alltså en person som genomför nya kombinationer av redan existerande saker, tankar, tjänster m.m, är den fundamentala faktorn för framtidens utveckling och förbättringar inom hela samhällskroppen. I skolan är det pedagogen som har förutsättningarna att tänka innovativt kring det framtida lärandet som kommer sätta prägel på hela skolans utveckling. En spännande tanke.
Vi har en mängd personer i IKT-svängen som har chansen att bli skolans sanna innovatörer. Mycket är på gång överallt i landet och om vi gemensamt kan hjälpas åt att hålla kurs på själva lärandet och dess konsekvenser så kan IT faktiskt utgöra katalysatorn för innovativa lärprocesser. Dvs en utveckling av lärandemetoder och kognitiva krumsprång som omdefinierar hela skolans sätt att vara och se på sin omvärld. Det är helt och fullt möjligt.
Men bara om vi fokuserar ännu mer på själva lärandet än vi gör idag.
Hur det går till, vad vi vill uppnå, hur möter vi eleven, med vilka tankestrukturer, vilka uppdrag leder dem framåt och hur "mäter" eller "stämmer vi av" lärandets progression i detta kunskapande?
Det kan låta enkelt eller knepigt, det kvittar. Vi måste ändå trots allt röra oss snabbare och kraftigare i den riktningen och inte fastna i tekniken i sig.
Teknik fascinerar, och det är det som kan vara förädiskt lockande att kvarstanna i den fascinationen...
Innovationsforskningen pratar om radikala innovationer, som skapar fundamentala omvälvande förändringar i organisationer eller hela branscher, och om inkrementella innovationer, som små förändringar i strukturen som snarare befäster tidigare kunskap och beteenden. Schumpeter ansåg att radikala innovationer bryter ned existerande föreställningar och exempelvis arbetsmetoder och ersätter dem med nya. Han kallade detta för Creative Destruction, lite som kreativ förstörelse. Lite som tanken om metaforen "Spräng Skolan", en modig tanke. Det krävs helt enkelt modiga ihärdiga entreprenörer som bryter mark och utmanar strukturerna med hjälp av radikala innovationer, annars händer mycket litet i vår omvärld.
Pedagoger i IKT-sammanhang som idag verkar överallt på nätet via bloggar, twittrar och andra fora kan mycket väl vara de "early adopters" som banar väg för de breda massorna, de pedagoger som snabbast adapterar nya radikalt innovativa pedagogiska metoder. Det visar sig nämligen att Everett Rogers beskrivning av den process som sprider innovation bland människor även passar in här:
- ”Innovators” (2,5 % av en population) Först att ta till sig en ny innovation. Ofta riskbenägna, välutbildade och med ett intresse att följa spetsutveckling.
- ”Early adopters” (13,5 %) Andra gruppen att ta till sig en ny innovation. Ofta välutbildande och sociala ledare.
- ”Early majority” (34 %)
- ”Late majority” (34 %) skeptiska, traditionalistiska.
- ”Laggards” (16 %) De som sist tar till sig en ny innovation.
Wikipedia
Möjligen har jag en känsla av att procentsatserna kan se lite annorlunda ut. Rogers menade även att det finns 5 steg för en innovation att få fäste hos mottagaren.
- Steg 1 – kunskap (Knowledge): Att mottagaren lär att innovationen existerar och dess funktion (vilket problem den löser).
- Steg 2 – övertygande (Persuasion): Processen där mottagaren blir övertygad om värdet av innovationen.
- Steg 3 – beslut (Decision): Mottagarens beslut att ta till sig innovationen (köp, införande av en idé osv)
- Steg 4 – start (Implementation): Mottagaren sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess värden.
- Steg 5 – bekräftelse (Confirmation): Det slutliga steget där mottagaren använder innovationen fullt ut (eller har beslutat sig för att ta innovationen ur bruk igen
Här kommer ledarskapet in. De IKT-pedagoger som finns därute måste börja se sig som ledare och leda sin omgivning i de 5 stegen. Lyckas vi inte med detta så kommer skolan tyvärr att ta till sig IT som ett sätt att göra på det sätt det man tidigare gjort, vilket betyder att pedagogiken, didaktiken eller lärprocesserna blir desamma som innan. det blev ingen innovation, eller möjligen då inkrementell innovation utan förnyelse.
Så stötta alla IKT-människor så fort ni ser dem. De kan vara dem som får just din skola eller den skola dina barn går i att ta klivet in i det 21:a århundradets lärande. De behöver stöttning och bekräftelse, annars släcks deras låga sakta men säkert.
Tänk Om :-)
Sunday, April 04, 2010
Rektor slog elev för bärande av keps...
Förra veckan träffade jag Laikafilm, som bl.a. producerar samhällsgranskande TV-program. Under vårt samtal rörande skola m.m tipsade de om kvällens "Dokument inifrån" som handlar om att det blir allt mer "ok" och utsätta barn för fysiskt våld. I kvällens program får vi möta historien om rektorn som slog 11-årige Anton för att han bar keps inomhus, en keps han vunnit i en uppfinnartävlig. Rektorn blev sedan friad eftersom det inte gick att bevisa hur ont Anton fick."Men när rektorn fick reda på att barnen bar kepsarna inomhus blev hon rasande.
– Först skrek hon och slog i en bänk. Sedan slog hon Anton hårt över armen, säger klasskamraten Christina Carrasco, 13."
Aftonbladet 2010-04-04
Se Dokument inifrån ikväll (Söndag 0404) !
Detta gör mig om möjligt än mer förbannad !!!!
Saturday, April 03, 2010
Anne-Marie om Kreativitet och Ämnesintegrering
Påskintervjun med pedagogen och tankevävare Anne-Marie Körling fortsätter...spännande...indeed.... :-)
Fredrik: Varför tror du att stora delar av svensk skolkultur har så ofantligt svårt att förstå vikten av och tillämpa ämnesintegrering?
Ann-Marie: Rädsla för att inte kunna bedöma sitt enskilda ämne. Det svenska språket finns ju i alla ämnen så den integreringen sker ju naturligt men utan medvetenhet om. Eleverna lär sig att språk är ämnen och inte kommunikationsredskap eller möjligheter att såväl förstå en annan människa, komma i dialog med denna, ingå i textvärldar, filmer, youtube, teater... sociala arnenor, internet och digitala spelplaner. Jag ser inte heller någon svårighet i att i en skönlitterär bok undervisa om geografi, eller för den delen undervisa matematik i engelska. Men det är klart att begränsningarna sitter i ett alltför styrt schematänk och rädslan för att man som lärare tappar kontrollen. Den man för övrigt aldrig äger. Kontroll och rädsla för att förlora kontrollen. Detta är en risk med att inte förstå kursplanerna rätt - att vi snuttifierar dem och enskildhåller varje ämne för sig. Ingen lär sig så. Så mitt svar blir - rädsla för att förlora kontrollen. Och det på många plan!
Fredrik: Hur arbetar man som pedagog effektivast med att utveckla ungas kreativitet?
Anne-Marie: Tillåta den. Det kreativa är att ingå i sammanhang som utmanar. Undervisning och lärande sker alltså i samspel med ett undervisande fokus som utmanar. Jag tror svensk skola är bra på att uttråka. Det är mycket väntande i klassrum. Mycket energi i att vänta. Jag brukar titta på hur mycket kreativitet det ryms i att ha tråkigt. Allt det där som händer i en stel organisation av väntande är kreativt. Fast det ses mest som bråk och stök. Jag tror att läraren kan vara modell för hur att göra också. Om läraren antar sin roll som modell och en görande sådan får eleverna uppleva trygghet och ha något att utgå ifrån. Alla hjul behöver inte skapas från början. Jag tror också att vi ska ta vara på den kraft som finns i elevernas görande utanför skolan - i spel, i musik, i skrivande - och inte värdera detta som något sämre utan se det som tillförande. Jag tror inte att världarna ska delas upp utan inkluderas.
Mina elever har grubblat på sina World of Warcraftproblem - den diskussion jag då för med dem är uteslutande på engelska. Deras språkliga kunskaper är stora, jag tar vid där de är och utvecklar ytterligare. Det är kreativt tillåtande. Hela tiden är jag inne i kursplanen och strävar mot syfte och strävansmål. Jag ser det som äger rum, gör mer av det med närvaro och frågor...
I morgon kommer sista delen...
Fredrik: Varför tror du att stora delar av svensk skolkultur har så ofantligt svårt att förstå vikten av och tillämpa ämnesintegrering?Ann-Marie: Rädsla för att inte kunna bedöma sitt enskilda ämne. Det svenska språket finns ju i alla ämnen så den integreringen sker ju naturligt men utan medvetenhet om. Eleverna lär sig att språk är ämnen och inte kommunikationsredskap eller möjligheter att såväl förstå en annan människa, komma i dialog med denna, ingå i textvärldar, filmer, youtube, teater... sociala arnenor, internet och digitala spelplaner. Jag ser inte heller någon svårighet i att i en skönlitterär bok undervisa om geografi, eller för den delen undervisa matematik i engelska. Men det är klart att begränsningarna sitter i ett alltför styrt schematänk och rädslan för att man som lärare tappar kontrollen. Den man för övrigt aldrig äger. Kontroll och rädsla för att förlora kontrollen. Detta är en risk med att inte förstå kursplanerna rätt - att vi snuttifierar dem och enskildhåller varje ämne för sig. Ingen lär sig så. Så mitt svar blir - rädsla för att förlora kontrollen. Och det på många plan!
Fredrik: Hur arbetar man som pedagog effektivast med att utveckla ungas kreativitet?
Anne-Marie: Tillåta den. Det kreativa är att ingå i sammanhang som utmanar. Undervisning och lärande sker alltså i samspel med ett undervisande fokus som utmanar. Jag tror svensk skola är bra på att uttråka. Det är mycket väntande i klassrum. Mycket energi i att vänta. Jag brukar titta på hur mycket kreativitet det ryms i att ha tråkigt. Allt det där som händer i en stel organisation av väntande är kreativt. Fast det ses mest som bråk och stök. Jag tror att läraren kan vara modell för hur att göra också. Om läraren antar sin roll som modell och en görande sådan får eleverna uppleva trygghet och ha något att utgå ifrån. Alla hjul behöver inte skapas från början. Jag tror också att vi ska ta vara på den kraft som finns i elevernas görande utanför skolan - i spel, i musik, i skrivande - och inte värdera detta som något sämre utan se det som tillförande. Jag tror inte att världarna ska delas upp utan inkluderas.Mina elever har grubblat på sina World of Warcraftproblem - den diskussion jag då för med dem är uteslutande på engelska. Deras språkliga kunskaper är stora, jag tar vid där de är och utvecklar ytterligare. Det är kreativt tillåtande. Hela tiden är jag inne i kursplanen och strävar mot syfte och strävansmål. Jag ser det som äger rum, gör mer av det med närvaro och frågor...I morgon kommer sista delen...
Subscribe to:
Posts (Atom)