Det är ingen hemlighet att värdet på akademisk kunskap sjunker. Det har pågått ända sedan 80-talet, och förmodligen startade det långt tidigare.En högutbildad, låt oss säga ingenjör eller medicinare, i Kina eller Indien tjänar drygt 100-150 kr om dagen. Här hemma är kostnaden ca 1500-2000 kr om dagen.
1979 kunde man få ett hyfsat arbete efter åk 9, och gick man ut gymnasiet kunde man få jobb på bank och en biljett in i medelklassen. Idag krävs en eller två universitetsexamen.
Värdet på allmän akademisk kunskap, då den når allt fler i samhället och världen, sjunker i enlighet med teorierna för exempelvis utbud och efterfrågan. Om utbudet ökar så sjunker värdet, eller priset.
Det som däremot ökar i värde är ny spetskunskap kopplad till förmågan kreativitet och anpassningsförmåga. För att tex kunna öka sitt värde måste man därför tillföra något nytt och prestera mer som gör att någon är villig att betala ett högre pris. För att behålla sitt värde krävs i princip samma sak. Om man inget gör åt saken kommer värdet att fortsätta sjunka.
Svensk skola behöver tänka på detta, det är den verkligheten man lever i. Dvs uppdraget att på ett gott sätt förbereda unga för det framtida samhälle. Det är där värdet sitter, kortsiktigt och långsiktigt.
2 comments:
Priset på akademisk kunskap sjunker, värdet mätt i pengar sjunker men innebär det verkligen att kunskapens värde sjunker?
Att kunskapsinnehållet på utbildningarna urholkas av att nivån sänks eftersom förkunskapskraven sänks innebär att betydelsen av akademiska examina sjunker, men, vill jag hävda, kunskapens värde förblir intakt. Det visar du om inte annat tydligt i ditt exempel med spetskunskap.
Jag menar värdet på allmän akademisk kunskap.... :-) Annars håller jag med...
Post a Comment