Viktigast är att "prata ihop sig"

I torsdag besökte jag Centralskolan i Skinnskatteberg, en kommun i Västmanland med drygt 4000 invånare. Skolan som därmed inte har så där jättestort elevunderlag befinner sig i en prekär situation eftersom man tappat 120 elever till konkurrerande skolor. Det ligger ingen hemlighet i att en skola som tappar så pass många elever måste göra något åt sin situation.

Men det är lätt hänt att man i dessa lägen blir problemsökande och hamnar i en ännu brantare negativ spiral, så det man måste göra är att fokusera på verklighet och realitet.

En sådan verklighet är att gräset sällan är grönare på andra sidan staketet.

De flesta av oss som byter leverantör väljer sällan "till något" vi vet är bättre, utan istället väljer vi "ifrån något" vi inte är nöjda med. Oavsett det gäller bil, mjölk eller ... ja skola.

Och eftersom alla skolor har samma kulturbas och kompetensgrund att jobba med oavsett var i landet skolan ligger så har de flesta skolor ur det perspektivet samma förutsättningar. Självklart finns variationer och skillnader i hur man jobbar, vilken socioekonomisk verklighet som råder och därmed vilka resultat skolorna når. Men basen är densamma.

I Sveriges kommuner och landstings rankning av Sveriges skolor som bygger på resultat- och resursindikatorer i öppna jämförelser (2009) hamnade Centralskolan på plats 280 av 290 möjliga.

MEN det är ändå så att det handlar om människor som alla kan lära sig, inta nya perspektiv och förbättra sina resultat. Vi har alla på ett sätt samma förutsättningar. Det finns alltså enorm potential i Skinnskatteberg.

Mitt föredrag på ca 3 timmar handlade mycket om att visa personalen möjligheter som finns och det absolut viktigaste budskapet handlade om att man gör klokt i att "prata ihop sig" så man vet vad skolans personal är bra på och vad som kan kapas bort. Jag vill inte kalla det organisationsutveckling eller förändringsarbete, även om inslag av detta säkert kan argumenteras in. Att "prata ihop sig" är mindre dramatiskt och mer tillgängligt, det blir inte så laddat som managemnettugget. Och det handlar ju om att prata ihop sig kring situationen och att hitta saker man är bra på, vad man behöver förbättra och sen lista ut hur man för föräldrarna att förstå att:

nu jäklar har vi lärt oss vår läxa och tar en ny väg...häng med !

För det är inte mer komplicerat än så i grunden. Bara man "möjlighetiserar" snarare än "problematiserar" (hatar det ordet).

Go Skinnskatteberg Go !

Ni skrattade mycket under de tre timmarna där i aulan, och det är en jäkligt bra grundförmåga.

:-)