Folkskolans vagga - Lidköping

I dag föreläste jag i Lidköping, som enligt sägnen är den gamla folkskolans begynnande vagga. Det hela började med en Greve Torsten Rudenschöld, militär, jordbrukare och utvecklingspedagog (idag kallat e-pedagog, e-utvecklare m.m) som reste land och rike runt och besökte skolor tills han dog 1859. Idag finns en skola uppkallad efter honom och jag förevisas också en staty av denna historiska förebild på vägen till föreläsningslokalen.

"Rudenschöldskolan har sitt namn efter Greve Torsten Rudenschöld (1798-1859) som fått titeln "Sveriges förste skolinspektör". Efter några år som militär och som lantbrukare startade han på Läckö en enkel roteskola för traktens barn. Detta embryo till en folkskola utvecklades snabbt, och efter några år hade sådana skolor inrättats i en mängd församlingar i riket. Detta till största delen tack vare Rudenschölds självuppoffrande arbete, idérikedom och entusiasm."
www.lidkoping.se

Man kan kanske lätt få för sig att detta med folkskolans vagga skulle göra att kulturen sitter fastmurad i väggarna och i stadens alla lärare. Men inte då, tvärt om. Stämningen var hög och nyfikenheten stor inför de stundande utmaningarna, i alla fall hos de över 200 pedagoger och skolledare som letat sig till aulan där TÄNK OM-spektaklet gick av stapeln. Det skrattades, rynkades förvånat pannor, tänktes och småpratades i bankraderna. Precis som det ska vara under föredrag. Härligt.

Vi pratade, mest jag, om
ledarskap, globala förändringar, Kinas frammarch, USAs bekymmer, kunskapskapprustningen, pommesfrittes-lövbiff och bearnässås i radhusen på 70-talet, att vi är "fat and happy", laptops från 1900-talet, poängen med visionslöshet, AlQaida, Jan Björklund (som lyft skolfrågorna från sömnlöshet), Maud Olofsson (och hennes fokus på hundar som ska rastas), talanger för framtiden, Internets påverkan på kunskapssynen, kreativitet & Innovation, lärande, förändring - förbättring, framtidens arbetsliv, generationsklyftor, luktsudd, bänkboken och och en hel del annat också under de två timmarna som förflöt. Kan verka lite rörigt kanske men det finns en röd tråd i detta, jag lovar.

Efteråt bjöds det på traditionsenligt kaffe med "konferensost-och skinkfralla", som ju blivit lite som McDonnalds; ett sätt att ge människor det som de vill ha och förväntar sig.

Innan jag lämnade denna anrika skolbyggd avnjöt jag det som utvecklats till en alldeles egen liten personlig tradition, nämligen "föreläsarskrovmål" som man skulle säga norr om Uppsala. Eller som vi säger i södra Sverige "Hamburgermeny". Denna gång serverad i Sibyllas välkända koncept, och den första Svenska varianten av denna ädla rätt.

Den smakade som Sibylla ska.

Tack Lidköping för ett fantastiskt besök.