Regeringen föreslår certifiering av rektorer

Regeringen förslår en certifiering av blivande rektorer. Även nuvarande skall erbjudas möjlighet till denna utbildning.

Bra tänkt i det att skolans ledare är fantastiskt viktiga för att få skolans absolut viktigaste yrkeskår och deras elever att prestera ökade resultat.

Själv skulle jag föreslå att man utbildar samtliga skolledare snabbt till en vettig ledarskapsnivå (med en bred syn på vad det innebär att vara skolledare idag) och sen genomdriver en obligatorisk utbildning öppen för personer med erfarenheter från samtliga samhällsdelar. Kostnaden för att genom en punktinsats höja kompetensen för samtliga nuvarande skolledare borde hamna på runt miljarden.

Därefter skulle man göra en liknande satsning på samtliga befintliga lärarn, och man samtidigt påbörja arbetet med att förflytta lärarhögskolan in i övrig universitetsverksamhet.

Skolan är så fantastiskt viktig att det inte duger med små graders korrigeringar, det krävs att vi satsar på skolan utifrån den roll den spelar i samhällsutvecklingen.

Socialbidragselever ökar

Enligt socialstyrelsen ökar antalet familjer med låmgvartigt socialbidrag, dvs de lever under existensminimum. Trist att se och ännu tristare är att detta långsiktigt påverkar barnens möjligheter att nå målen i skolan. Lärandet lägger bo i trygghet och självtillit och när denna rubbas så blir det problem med lärandet.

Arbetsmiljön i skolan

På en del håll är det naturligtvis skamligt när det gäller arbetsmiljön, både för vuxna och barn. På andra håll är den fantastisk. Utifrån en skola för alla är det ju lite märkligt.

det är tufft att på skolnivå kunna åtgärda den fysiska arbetsmiljön eftersom många skolor behöver göra renoveringar och ibland ombyggnationer på miljontals kronor och den typen av insatser borde naturligtvis ligga hos den som ansvarar på lokaliteterna. Om alla skolor hyrde lokaler av en fastighetsägare som kan vara kommunens fortifikationsenhet eller fastighetsförvatning borde ju ansvaret vara klart inför lagen. Men det gör ju skolorna i princip säger du ! Ja men varför rattas inte det hela till då ? En del skolor är så under isen att man ibland läser om klassrum med stickande mögelstank och i nån tidning läste jag om en skola haft en liten å rinnande genom källaren i många år. Sånt där måste ju bara fixas till.

Skolans miljö säger ju en hel del kring hur vi i samhället uppskattar skola och utbildning och framförallt de elever som går i den. En skola man inte vårdar är heller inget värd för barnen och delvis påverkar detta också skadegörelse och klotter.

Debatten som BO nu drar igång är intressant eftersom hon vill ha tydligare resultat av arbetsmiljölagen och det är bra. Man skall dock komma ihåg att arbetsmiljölagen redan idag också omfattar eleverna. Skolan ses alltså som en arbetsplats också för barnen. Ända sedan 2002 har parollen för mig varit att skolan i första hand är en plats för barnen att utvecklas och lära sig i och i andra hand en arbetsplats för vuxna och det gläder mig att elevers situation nu alltmer sätts i förgrunden.
Men det är en hyfsat lång väg kvar tills ordföranden i Sveriges Elevorganisation Seher Yilmaz och Lärarförbundets ordförande Eva Liz Preiz har samma status i lobbydebatten.

:-)

Debatten om friskolor börjar koka så smått...

...och det finns all anledning att räta ut en del frågestecken så att den inte blir förvirrad:

För det första så handlar den hetaste debatten om religiösa friskolors varande eller inte och om de skapar ökad segregering. Den delen i debatten handlar alltså inte om friskolor generellt. Att religion skall vara skäl för friskola är lite märkligt eftersom det då skulle kunna ges tillstånd till många olika typer av religioner som tex trolldom eller satanism, eller varför inte politiska skolor med partireligiös inriktning. De flesta menar nog efter lite funderande att religionen inte skall ha betydelse för vilken skola man går i, att barnen har rätt att inte hjärntvättas och att mångfalden är viktigare sett ur ett lärperspektiv. En annan kritik mot religiösa friskolor är att de tenderar att inte bygga på strikt vetenskapliga kunskapssyner som ju skolan och hela utbildningssystemet i övrigt vilar på. Men i botten finns en problematik och det är ju att varje förälder borde kunna avgöra vad som är bäst för just deras barn. Får jag frågan skulle jag svara, ingen skola skall ha sin grund religionsutövning. Vi har en skola för alla.

För det andra så finns ett debattspår som handlar om ifall friskolors ägare får ta ut vinst eller inte. Den frågan har inget med skolan egentligen att göra utan är mer en partpolitisk och ideologisk fråga. Argumenten mot är ofta att friskolorna dränerar kommunala skolor på pengar, vilket inte stämmer eftersom vi har elevpeng som är kopplad till var eleverna går i skola. Möjligen kan man säga att färre elever i kommunal skola innebär arbetsbrist bland kommunala lärare. Frågan är inte avgörande för svensk skolas lärande resultat generellt. Man skall komma ihåg att det är endast en liten del av friskolorna som drivs som koncerner och det är i dessa vinster egentligen kan plockas ut. De stora fletalet friskolor har så liten omsättning att det inte rör sig om särskilt stora summor.

Friskolor ökar klasskillnaderna är ett annat spår och här finns givetvis en sådan risk även om den dels inte synts ännu och dessutom kan vara svår att påvisa.

Friskolor ökar resultaten i kommunala skolor är också ett argument som används och som skolverket också påvisat och enligt min uppfattning så är väl detta det viktigaste av allt, dvs att svensk skolas elever får ökad kvalitet i skolan?

Skolpolitik

Jag har haft förmånen att under en tid ha fått intervjua alla partiernas skolpolitiska talesmän och kvinnor. Intervjuerna finns att lyssna på via vår PodRadio på Rektorsakademiens hemsida. Intervjuerna var förberedelser till den skolpolitiska debatt vi anordnade på Berns den 13 feb i år. Debatten som var väldigt underhållande leddes av Ingela Agardh Svt och blev väldigt intressant. De viktigaste delarna ur debatten filmades och skall läggas ut i morgon i vår PodTV, också den tillgänglig via hemsidan eller sökbar i iTunes music store där den finns gratis (såklart).

Hur som helst så är det slående hur svårt politiker har, av olika skäl skulle jag gissa, att skapa innovativa ideer som tar fokus på framtidens arbetsmarknad och samhälle. Skillnaderna mellan de politiska partierna är också väldigt små sett ur ett ideologiskt perspektiv, visst finns skillnader men i allmänhet är partierna förhållandevis överens. Utom på ett par punkter som tex enskilda skolors frihet att styra utvecklingen. Alliansen + mp är för ökad lokal styrning medan v och s är för ökad begränsning av skolors frihet, främst friskolor. Sanningen är ju den att driftsformen är underordnad sett till och med ur skolverkets analyser, till skolministerns stora besvikelse kan man ana. Alltså rör det sig mer om ideologiska ställningstaganden och inte ställningstaganden ur förutsättningar för måluppfyllnad.

Jag är av den uppfattningen att det är synd att skolans utveckling inte enbart tar fokus på elevernas lärande och att skolan verkligen ges de förutsättningar som behövs för att eleverna skall lära så mycket som möjligt. Nu skriker säkert politiskt insatta att det faktiskt är så att politiken tar denna utgångspunkt och menar att jag har fel. MEN någonstans vet alla att skolan i grunden är ett politiskt verktyg inom ramen för samhällspolitik och inte i första hand en lärplats för våra unga.

Jag skulle vilja se verkligt innovativa förslag från politiken där lärares och elevers status ökar på riktigt, där det syns att landet satsar på skolan, där de fackliga frågorna inte äger 90% av mediedebatten, där alla fantastiska skolor med goda resultat lyfts fram i ljuset, där redskap för att fasa ut de vuxna i skolan som inte håller måttet tas fram, där skolan har sin egen supergala på Globen i tre dagar där priser delas ut till superpedagoger och skolledare, där vi boostar skolan och tar täten i världen, där ungdomar som fallit ur plockas upp och ges tron på sig själva tillbaka, där arenor för möten mellan vuxna och ungdomar kommer till, där forskningen tar över som utvecklingsmotor i skolans pedagogik och dramaturgi.

Hur svårt kan det vara om fokus ligger på visionen att vi skall bli bäst i världen på att ge barn och ungdomar rätt kunskap och beteende? Inte alls om politiken tar tag i frågorna och lägger partitekniska åsikter åt sidan.

Regeringen önskar strama upp

Göran persson och Ibrahim Baylan är på väg att strama upp reglerna för friskolor. Skälet är att man menar att de kommunala skolorna utarmas. Min grundsyn är att driftsformen är ointressant, dvs vem som är huvudman för enskilda skolor i avseende kommun eller fristående styrelse. Det enda som är intressant för mig är skolans resultat i bemärkelse elevers måluppfyllnad och faktiskt lärande. Det finns både bra exempel och dåliga exempel i såväl kommunal regi som i friskolor, så driftsformen är sig inte intressant. Intressantare är vilket ledarskap och vilken kultur som präglar skolorna vi talar om. Frågan man måste ställa sig i detta läge är två:

1) Varför ? är det inte bättre att ge kommunala skolor mer frihet att själva styra sin egen utveckling ? Kontroll på kvalitet kan man ha ändå. Dessutom är det så med dagens kommunala system att kommunala skolor har samma möjligheter som friskolor, det är bara det att skolorna själva inte tror det eller att förvaltningen inte uppmuntrar egna initiativ utan på många håll gärna vill ha kontrollen. Detta betyder att det är effektivare att stimulera skolutveckling och ledarskap istället för att begränsa friheten. De skolor som inte håller måttet bör läggas ned och startas om, för barnens skull.

2) Varför skulle en åtstramning av friskolereglerna göra att fler elever når målen ? Det är ju ett nollsummespel man ägnar sig åt så länge som inte den pedagogiska utvecklingen tar fart !!!

Jag har själv drivit en kommunal grundskola och har aldrig varit engagerad i någon friskola. Min erfarenhet är att möjligheten till kvalitet ökar genom att skolorna sporrar varandra, även i Botkyrka som regeringen alltid pekar ut som en offerkommun utan möjligheter. Vist ser möjligheterna annorlunda ut men det betyder inte att skolorna inte kan och vill ! Låt dem utvecklas för det är vad de vill !

Relevanta språk ?

Hur kommer det sig att vår svenska syn på moderna språk inte följer globaliseringen och dess påverkan på internationell kommunikation? Under industrisamhällets uppbyggnad var tex tyska ett framtidsspråk. De största industrisegmenten och nästan all teknisk utveckling kom att präglas av tyskan. Idag har de största Tyska företagen lämnat sitt hemsspråk som koncernsspråk. Det finns inte längre någon anledning att så många andra heller ska använda tyska, om det inte handlar om språkintresse givetvis. Franska är ännu konstigare faktiskt eftersom till och med Fransmännen själva börjar lära sig engelska och för att det var länge sen Frankrike var världens medelpunkt, förutom i kopnst och kultursammanhang då förståss. Tyskland och Frankrike har varit föredömen och viktiga inspiratörer men är inte det lika mycket längre. Spanska däremot har starkare förankring hos oss i Sverige.

Skulle man göra om språkstrategin i svensk skola så skulle den med stor sannolikhet komma att se väldigt annorlunda ut. Kanske skulle Kinesiska bli ett självklart valbart språk, och kanske skulle svenska språket stärkas ytterligare? Men helt klart är att engelska skulle uppgraderas i dessa globaliseringstider. Engelskan är ett världsspråk och det är där arbetsmarknaden till stor del kommer att kommuniceras.

Problemet som dyker upp i detta är naturligtvis att det skulle få arbetsmarknadspolitiska och uppenbara fackliga slitningar. Vad skall vi göra med alla språklärare som kan fel språk ? Ja kanske erbjuda dem kompetensutveckling så att de åter blir attraktiva ?

Men det viktigaste man borde ha i åtanke är kanske att skolan förbereder eleverna för den framtid som är relevant? Och tyska är inget av arbetsmarknadens framtidsspråk tyvärr.

Dagens läroplanscitat Lpo94 Del 13

2.6 Skolan och omvärlden
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Lpo94

England och Kina är avundsjuka...

Debatten om skolan i England går vidare och faktum är att Englands premiärminister Tony Blair framhåller Sverige som ett föregångsland för sin fria syn på lärande och skolsystem. Inte så konstigt kanske om man betänker att de fortfarande klamrar sig fast i 1800 talsmentalitet. Nu är det viktigt att framhålla att det är skillnad på att hylla svensk läroplan och svenskt resultat av densamma. I Tony Blairs "white paper" framhåller han det första och inte nödvändigtvis det andra.

Men poängen här är ändå att vår läroplan främjar sådant som Engelsk skolpolitik önskar att de hade men saknar, nämligen friheten att utveckla lärandet efter elevernas individuella förutsättningar och alla föräldrars rätt att välja skola. Sen att vi inte fullt ut begriper att utnyttja detta konkurrensmedel här i sverige är naturligtvis tråkigt. Även andra länder rosar vårt skolsystem. Faktum är att jag läste någonstans att också Kina ser ordentliga fördelar med vår läroplan och vårt synsätt. De söker nämligen ett system där fler elever bryter mönstret och uppvisar förmåga att tänka utanför "boxen". Lite mer oordning är vad Kina ser fram emot, inte så konstigt kanske? Intressant alltså att två länder med olika politisk ståndpunkt beundrar stora delar av vårt skolsystem. Kanske borde vi lyssna på detta och se till att utnyttja det bättre.

Jag kan bara hålla med Tony Blair och de Kinesiska skoldelegationerna som besökt oss. Vi har världens bäst verklighetsanpassade läroplan med fokus på framtiden och den globaliserande konkurrensen. Den går att göra bättre men dess grundtankar i enastående.

Ny lag mot mobbing

Den 1 april sjösätts den nya lagen som ger föräldrar rätt att stämma skolan för mobbing om skolan inte aktivt får bukt med det eller anses gjort tillräckligt. Rektor skall i den nya lagen göra stora insatser för att aktivt motverka mobbing och alla skolor skall ha en plan för likabehandling.

Lagen, inte dess intention att ta bort mobbing, är problematisk ur ett par hänseenden.

För det första är det statliga direktiv som går förbi kommunen som huvudman för skolan rakt ned på Rektor. Detta är problemtiskt eftersom det är kommunen som är huvudman och skadeståndsskyldig. Häri finns en brist. Vill man med lagen ha en mer aktiv skolledning i denna fråga måste man nog göra rektorn själv som huvudman först och tillika ansvarig som dess chef.

För det andra finns det en risk med att lagen snarare ökar konflikten mellan kommunen och föräldrarna, dvs skolan och föräldrarna. Detta är problematiskt eftersom det i läroplanen bygger på att skolan och föräldrarna skall samarbeta för att exempelvis lösa konflikter och mobbing etc. Risken är ganska stor nu att parterna i mobbingfall snarare ökar distansen mellan varandra.

Det är också så med mobbing att det mesta försigår helt i skymundan och i många fall (de flesta) är det extremt svårt att upptäcka förens det faktiskt är försent. Det betyder inte att skolan inte skall vara aktiv att preventivt jobba mot att förinta detta elände som mobbing medför för både enskilda och andra individer. Tvärt om !

Det bra att frågan om mobbing lyfts upp ordentligt på agendan. Mobbing mellan elever och elever men även mobbing mellan personal och elever samt mellan personal - personal. Jag frågade Inger Davidsson (kd) häromveckan om hon trodde att det finns mobbing även i riksdagen? Hon svarade att det förekommer överallt och även i riksdagen.

Varför är det så att vi alltid kopplar mobbing till ett fenomen som i första hand rör relationer elever emellan? Mobbas det på utbildningsdepartementet också kanske? Eller i regeringen?

Vem vet...

Dagens läroplanscitat Del 12...

Den enskilda skolans utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Lpo94 1 kap

Teachers TV & BBC

I England finns en variant på UR som drivs av BBC, förutom att den också är statlig finns få likheter. Däremot finns det ett fritt alternativ som riktar sig till skolans lärare och skolledare i första hand men även föräldrar. En helt egen TV kanal som upptar ämnet skola, skolutveckling och barn/ungdomars lärsituation.
Kanalen används både i skolorna som ett utbildningsmaterial men även som omvärldsbevakning och kompetensutveckling hos lärare m.fl.

På www.teacherstv.tv kan ni läsa mer och på denna adress (nedan) hittar ni prenumeration på deras TeachersTV News som är ett nyhetsprogram i välkänt snitt men ack så intressant.

http://www.teachers.tv/podcasting

Det vore kul att utveckla en TeachersTV utifrån Svenska förutsättningar.

PodRadio & PodTV också för skola

Nu börjar Svt äntligen att sända delar av sitt utbud via Podcasting eller PodTV som det också kallas. Prenumererbara program för bärbara musikspelare för ljud och video. Vi har på Rektorsakademien använt oss av tekniken sedan i höstas och målet är att via i stort sett inga resurser alls förmedla nyheter i PodRadioform och innehållet i våra nätverksträffar i PodTV form. Ett spännande arbete eftersom det i samband detta skapas många idéer och möjligheter att med enkla medel lyfta in podcasting i utbildning. I länken längst ned här (som slutar på .xml) kan du tex följa mål och innehåll i vår långa skolledarutbildning. Klistra in den i iTunes meny avancerad/prenumerera på podsändning.

Deltagarna för låna en iPodVideo av oss under alla de 25 v som utbildningen går.

För er som vill kolla vad vi gör finns:

http://www.rektorsakademien.se/podcast.html

http://www.rektorsakademien.se/videocast/skolledarutbildning/podcast.xml

Ladda ned programmet iTunes här (gratis):
http://www.apple.com/itunes/

Dagens läroplanscitat Del 11...

...är egentligen ett skollagsutdrag och pekar på två av de viktigaste paragraferna om grundskolan. Kanske är det självklarheter men även självklarheter kan vara bra att repetera:

1 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna
de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de
behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.


Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.


2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder och mognad.


När det gäller de två inledande bestämmelserna i Skollagen 4 kapitlet om grundskolan så pekas det på att det är eleverna som står i fokus och redan i 2 paragrafen tydliggörs lagstiftarens intentioner med skolan, att ge eleverna känsla för delaktighet och inflytande.

Givetvis får man inte tolka detta som att eleverna skall planera utbildningen själva eller att det är de som skall "bestämma". Det är tydligt att skolan och läraren styr i egenskap av professionell yrkesman/kvinna men, och det är det viktiga, eleverna skall vara med i processen hela vägen gällande utformning av undervisning. Detta plockas sedan upp hela vägen i både grundskoleförordning och läroplan.

Den stora frågan är hur detta efterlevs ? Den andra frågan är hur detta följs upp ? Den tredje frågan är varför det eventuellt inte efterlevs? Den fjärde frågan är varför inte elevens delaktighet och inflytande är lika viktigt som lärarnas krav på delaktighet och inflytande gentemot skolledningar och skolledningens krav gentemot förvaltning?

Jag menar att det är klart märkligt att lagen inte efterlevs, vilket nog de flesta håller med om. På sina håll fungerar det säkert bra med generellt sett inte. Kan det vara så att lagtexten är så öppen för tolkning att man i stort sett kan göra vad som helst och sen kunna påstå att man efterföljer lagen. I så fall borde lagtexterna förydligas och ansvaret kopplas starkare till professionerna skolledare och lärare.

Betyg i ordning och uppförande

Känns inte förslaget om betyg i ordning och uppförande som att backa 100 år i utveckling? Känns inte det förslaget också som att passiv åtgärd ? Vore det inte bättre för barnens och ungdomarnas skull att ändra vårt ledarskap, våra arbetsmetoder och förhållningssätt så att eleverna får den motivation för skolarbete som krävs för att uppnå både "studiero" och goda inlärningsresultat?

Hur vore det att koppla in föräldrarna i skolan mer och hur vore det att sätta in ordentligt med stöd från socialtjänsten i de familjer som saknar engagemang, struktur och som skapar en livssituation för en del ungdomar som innebär kaos. Skapa en ny stödfunktion i samhället. Tänk innovativt för en gång skulle istället för att backa 100 tals år och pröva förlegade idéer.

Då kanske kaoset skulle minska i skolan. Ett betyg i ordning och uppförande skulle straffa enskilda elever för att de har föräldrar som inte ger dem de grundvärden som förväntas i samhället.

Struliga ungdomar hanteras bäst genom att ge dem den trygghet de söker eftersom i det i de flesta fall (säkert 80%) saknas trygghet helt i denna grupp. Att straffa ut dessa ungdomar är som att beställa fler värdetransportrån, fler våldtäkter, misshandelsfall, fler gängbråk i korridorer, mer mobbing framöve.

Jag anser att så länge barnen är myndiga är det föräldrarna som skall stöttas och löser det inte ut föräldrarollen måste samhället gripa in och skydda barnet, inte straffa barnet genom att ge dem betyg i sina föräldrars misslyckanden. Vissa vuxna skulle mer eller mindre sättas i tvångsprogram där de lär sig sätta gränser utan att uppfattas som ondskefull eller auktoritär. Annars gärna vite och till sist i extremfall kanske man skall överväga att omhänderta barnet professionellt. De flesta föräldrar med gränssättningsproblem vill kunna sätta gränser och tillsammans med skolan skulle man också lyckas utan betyg i uppförande. De har bara inte kopplat hur man gör, det är nämligen svårt om man inte kan. Vi har alla svårigheter i detta.