Befinner mig fortfarande i New York och jag lär mig nytt mest hela tiden. Idag tänkte jag fokusera lite kring iPad och 1-1.
iPad i skolan i USA ligger 12 månader före oss och man kan säga att det har hänt en del. Fick en del tips häromdagen när jag träffade en kille som jobbar med just tankar kring nya medier för bland annat skolor. Men mycket handlar förstås om en förlegad pedagogik här i USA, förlegad i den meningen att den i huvudsak fokuserar på att ersätta gamla arbetssätt och genom det uppnå en del positiva saker. Det finns undantag men generellt sett är metoderna i skorna här, inom vissa områden, efter oss. Inom andra områden lite före oss. Ett bekräftande exempel på hur teknik kortsiktigt kan fungera som intresseväckare genom sin "dragningskraft" är insikten att iPads engagerar studenter och får dem mer intresserade. Samtidigt får elever i 1-1 sammanhang en möjlighet att göra sin esnkilda stämma hörd i "klassrummet".
He’s taking aim at the “20-80 Rule”—the belief among educators that 20 percent of students dominate classroom time. “With the device I have available, I can ensure participation from across the board,” Shepherd said. “I know there’s always going to be free riders, there’s always going to be someone there who had a bad night. What I’m hoping to do with the tools is flip that to an 80-20.”
Dr. Ian Shepherd, Abilene Christian UEn bra tanke men förändrar den lärandet till ett modernt sådant?Nej naturligtvis gör det inte det, det är en alltför tunn idé om den står för sig själv för att driva själva lärandet vidare.
Nu när iPad har lanserats i Sverige är det viktigt för skolor, och förskolor, att se möjligheterna som tornar upp sig, men också att ta sig en grundlig funderare över vad vår skolas pedagogiska inriktning kräver? Dator? iPad? Mobil?
"Det är väl sak samma", kanske den ytligt insatte tänker,
"det handlar väl om att sätta teknik i händerna på barnen och se vad som händer?" En rätt vanlig kommentar tycker jag mig märka. Men helt ogenomtänkt.
iPad sägs vara något mitt emellan en Mac och en iPhone, och det är ju på sitt sätt helt korrekt. Men samtidigt är idag allt trots allt att sammanfatta under begreppet "dator". Datorer med olika kraft, styrkor, svagheter, möjligheter, mobiltet och prislägen för olika målgrupper. Detta kräver att lärare, rektorer och förvaltningar sätter sig in i vad verksamheten (skolan) verkligen behöver för att kunna genomföra den pedagogiska omriktningen. Det vill säga vad ska vi ha för skola i ett 5-10 års perspektiv. Kanske blandas datorer med pekplattor som iPads, kanske beroende på verksamhetens art och hur man utvecklar sina lärsituationer. Kanske har man bara iPads? Det intressanta här är att lärandets behov måste styra. Och lärandet tar nu helt nya riktningar.
Om man går 1-1, en dator per elev, så förändrar det hela grundfundamentet som skolan vilar på. Det betyder att gamla invanda metoder för lärande i skolan måste bort till förmån för mer utvecklade arbetssätt.
Lärarens roll 1900-talet var att utgöra garanten för att den relevanta och riktiga informationen nådde eleverna och att de gavs möjlighet att ta den till sig. Uppdraget
läraren hade var alltså att förmedla informationen genom envägskommunikation på ett effektivt sätt, precis som i en fabrik.
I bästa fall lärde man sig nått i andra änden också. Idag glider lärarens roll mer mot att motivera och ställa de relevanta frågorna som engagerar eleverna till att vilja lära sig att lära sig. Med funktionella pedagogiska teorier i botten och didaktiska angreppssätt in i lärsituationen så kan eleverna med hjälp av världen runt om börja lära på ett relevant sätt. Det handlar alltså till stor del om
"hur och med vilka syften formulerar jag uppdraget till eleverna"
Som man frågar får man svar heter det ju, och det stämmer väldigt väl in här. Om frågeställningen rör att räkna upp antal riksvägar, floder, sjöar, kungar, län etc så får man förmodligen listor på fakta att bocka av som "rätt" eller "fel". Men bara genom att ställa en
"lite vidare fråga" som tex hur kommer det sig att det vägnät vi har ser ut som det gör, så får vi en annan ingång i lärandet. (Inget nytt för en hel del pedagoger detta). Eleverna förväntas istället för att memorera riksvägarna börja fundera och ställa egna frågor för att hitta svaret på den ganska intressanta frågan? Om jag nu har rätt så börjar kanske du som läsare också att fundera över en rad frågor rörande varför det ser ut som det gör i Sveriges vägnät. Din nyfikenhet kanske väcks? Lärarens roll här kanske blir att hjälpa eleverna att styra in lärandet i lämpliga riktningar, istället för som tidigare "förmedla informationen" på svarta tavlan. Genom att lägga uppgifter som aktiverar eleverna lära sig lära sig utifrån den verklighet som nu finns runt om oss så har vi förändrat skolans fundamentala ingång till vad lärande går ut på.
Allvarligt talat. Om du ska lära dig något viktigt runt ditt arbete idag, hur gör du då? Ja din första tanke blir antagligen inte att leta efter en kurs att gå. Nej du väntar med det ganska länge och ser istället efter i ditt nätverk om någon kan ge dig råd om var du hittar information om aktuellt område. De flesta tipsen du får rör säkert källor på internet. När du har allt samlat så försöker du sen kanske förstå och processa det hela ur ett sammanhang, en verklighet, och sen sätta kunskapen i verket. Ofta sker detta kanske tillsammans med andra över nätet?
Och det är här valet av arbetsredskap eventuellt kan komma in i bilden.Vill man inte förändra lärandet i sin skola kan man välja vad skit som helst, det spelar ingen roll. Ta det absolut billigaste du hittar och dela ut det bara. Du kommer snart märka att din strategi delvis höll, att inget särskilt hände i det pedagogiska arbetet. Men lite kommer dock förändras trots allt. En del goda saker flyter säkert upp adhoc men också en hel del mindre roliga överraskningar du inte alls tänkt på. Saker som strular till det för dig, för att du inte tänkte till innan.
Men vill man istället förändra lärandet utifrån framtidens krav på eleverna så bör man fundera igenom vilken skola man vill ha om 10 år? Hur lär vi i samhället då? Hur arbetar mina kollegor då? Inte så lätt att veta naturligtvis, även om vi kan ana vartåt vi är på väg. Däremot så vet vi följande ganska säkert:
a) Elever och lärare kommer inte vilja köa till en dator eller pekplatta
b) Elever och lärare kommer inte vilja ha långsammare datorer eller pekplattor
c) Elever och lärare kommer inte vilja ha långsammare internet
c) Elever och lärare kommer inte vilja filtrerad access till nätet
d) Elever och lärare kommer inte vilja ha svåradministrerade datorer eller pekplattor
e) Elever och lärare kommer inte vilja ha krångliga datorer eller pekplattor
f) Elever och lärare kommer inte vilja ha 10 virusprogram i sin dator eller pekplatta
g) Elever och lärare kommer inte vilja ha särskilt dyra program
h) Elever och lärare kommer inte vilja lämna sin dator eller pekplatta på jobbet/skolan
Skälet är att lärande idag är beroende av information och kommunikation på ett helt annorlunda sätt än tidigare. Och människor förväntar sig "förbättringar" numera. Därför gäller det att vara smart från början och ta investeringen utifrån de reella behoven och inte låta andra bevekelsegrunder än just det pedagogiska arbetet styra valet av vad mina kollegor och våra elever ska arbeta med.
Att investera i 1-1 idag är att investera i lärprocesser, ingenting annat. Se till att parallellt med diskussioner om datorer och pekplattor som iPads etc också grundligt diskutera den pedagogiska omställning det innebär att ge elever och lärare full access till internet.
Satsa på en genomtänkt kompetensutveckling kring det pedagogiska tänket. Se till att få ut det bästa av den tid som nu stundar. Dessa val kommer att avgöra om din skola blir en skola som utvecklas eller blir en skola som i huvudsak iklär sig "Kejserliga kläder" och jobbar på som vanligt, med sina väldigt dyra skrivmaskiner.
unga och ca 135 000 lärare. Det betyder att det är att jämföra med Svensk skolas storlek. Under de senaste åtta har ett både risat och rosat förändringsarbete genomförts i staden. Förändringar iscensatta av Joel I Klein en fd Advokat som tidigare ledde arbetet med "antitrust" affären runt Microsoft, dvs en man som inte alls gillar monopol. Det är den tunnhårige mannen med barnen på bilden härintill. Han lyckades röra om så pass mycket att resultatet, på det sätt de nu mäter kunskaper i USA, ökade med 20% . Oavsett diskussionen om vilken kunskapssyn de har, den är rätt onödig eftersom amerikansk skola ligger ganska långt bakom svensk, så är själva förändringsarbetet ändå intressant. Klein har nämligen visat att de kunde "påverka" en nästan lika stor organisation som svensk skola i sådan utsträckning att resultaten sköt i höjden, och detta på den i skolutvecklingssammanhang "korta" tiden av 8 år. En visserligen rätt hårdför förändring som inneburit att störra problemtyngda "kommunala" skolor (public schools) med lågt resultat och "kaosartade klimat" fått stänga till förmån för mindre och fler s.k "Charter Schools" (kommunala friskolor). Reformerandet innebar även att föräldrar fick större valfrihet att välja skola, faktiskt förhållandevis tvärs över samhällstillhörigheter.
