Men kommer vi att "finna" den eftersökta kompetensen?
Frågan är naturligtvis fullständigt ogenomtänkt ställd.... Finna och finna, den kompetensen vi kommer behöva måste vi identifiera och arbeta fram i både skola och arbetsliv. Den måste hållas levande och vara i ständig rörelse framåt.
Relevant kompetens "poppar inte bara upp av sig själv" när man behöver den. Den måste odlas och näras utifrån behov och funktioner i samhällskroppen.
Det är det framtidens välfärd hänger på. Vi behöver nämligen lärare och medarbetare i företag med stor insikt i hur världen förändrats och vilka krav som kommer ställas på de unga när de lämnar utbildningssystemet. För rektorer och chefer i arbetslivets företag handlar det om att ständigt arbeta med att förändra och förbättra processer så resultaten på ett positivt sätt möter en verklighet och skapar trygghet.
Samhällskroppens delar hänger samman tätt tätt genom fina kommunikationstrådar, även om vissa av oss sticker huvudet i sanden inför den komplexitet detta innebär.
När det till exempel gäller skolledare har vi ca 20% personalomsättning, det betyder att var femte rektor i princip byter jobb varje år. Många av dessa slutar. På ett sätt är det ett bra tecken att sluta om man inte trivs eller känner att ens situation är ohållbar. Samtidigt förlorar vi av fel anledning, helt i onödan, duktiga chefer/ledare.
Vi har också sett att många av de vassaste lärarna tidigt rör på sig i högre grad än tidigare, vilket betyder att skolor förlorar värdefull kompetens. Det är inte heller ovanligt att riktigt vassa lärare efter några år avslutar sin lärarbana eftersom de inte trivs i miljön eller kulturen som omger verksamheten. Att se naturbegåvningar lämna skeppet är sorgligt, men också en viktig signal om att något inte stämmer.
Parallellt med detta ser vi ett stadigt sjunkande intresse för skolan hos elever, sämre läranderesultat och en hel del andra signaler som sammantaget pekar åt håll vi inte behöver i globaliseringstider.
Signaler som borde ge varje skol- och utbildningsminister en askgrå ton i ansiktet...oavsett politisk färg...
Man kan naturligtvis se detta utifrån två perspektiv:
1) Samhället har orimligt höga förväntningar på skolan
2) Samhället har orimligt låga förväntningar på skolan
Jag skulle nog välja både a och b
Samhället har orimliga förväntningar på skolan i den meningen att eftersom lärandet aldrig varit viktigare än nu och detta på grund av att det ekonomiska värdet på tex akademisk kunskap internationellt sett sjunker. problemet är att vi inte investerar i förändringar och förbättringar som gör skillnad och tillför nya perspektiv och förmågor som vi kan "addera till" och konkurrera med. En sådan förmåga eller talang skulle kunna vara att skapa nya idéer tex...dvs kreativitet. Det skulle även kunna vara initiativförmåga, empati, mångfaldsperspektivet etc. Kompetenser som det måste jobbas aktivt och helhjärtat med. Det räcker naturligtvis inte med att bara skriver in nya ord i läroplaner eller kursplaner. Det handlar om att aktivt utveckla och driva de framtida kompetenserna framåt hos både vuxna och barn i skolan...det handlar om att leva efter någon form av vision.
Men istället talar vi hellre om hur bra allt blir med en "lärarlegitimation".
Vi tror att vi kan behålla den gamla skolans struktur och ändå möta den nya globaliserade världen, där tidigare utvecklingsländer lär allt mer av det vi kan till ett lägre pris och med större motivation och hunger.
Det är en värld som kommer uppföra sig helt skilt från den värld som skolan uppstod i och konstruerades för.
Så nästan alla förslag om att behålla eller återinföra gamla idéer är en signal om att avsändaren antingen inte förstått eller har en dold agenda (dvs representerar något etablissemang).
För att ställa om skolan mot ett nytt synsätt och arbetssätt som möter de nya kraven så måste man ställa högre förväntningar på skolans rektorer och lärare tidigt, och inte som nu enbart på eleverna. Förväntningar kring att förändra och förbättra skolors inre arbeten med eleverna, förväntningar kring att förändra kunskapssyn och anta nya moderna arbetsmetoder.
Att omdefiniera skolan helt enkelt.
Vi måste utveckla de Framtida Kompetenserna...
Håll koll på Rektorsakademiens nya projekt Framtidskompetenser som snart lanseras. Det handlar ganska mycket om detta på ett sätt.
1 comment:
Kreativitet är en egenskap som är undervärderad och kan utvecklas mer. Noggrannhet är en annan. Fördjupning en tredje.
Sammanfattningsvis tre egenskaper som inte gynnas av uppstyckad tid, överfulla klassrum, slaveri under klockan och kunskapskriterier som stör kunskapssökandet, då det blir mer fokus på mekanistiska checklistor än helhetstänkande och djup förståelse.
Post a Comment