Det jag nu skriver är inget försök att beskriva någon sanning, och jag kan ha fel i mina slutsatser. Beskrivningar är också starkt förenklade. Men jag försöker lära mig....det är gott nog det !
Konfucianismen (儒家) härstammar från Taoismen (TAO) där bland annat Yin och Yan symboliserade att allt hade sin motsats. Inget kan till exempel vara gott om det inte finns nåt ont som spelar i samklang. Inget kan vara vackert om det inte samtidigt fins nått fult att kontrastera med/mot. Människan var i grunden en del av det himmelska riket, inte en enskild individ alltså utan en del i något mycket större än det jordliga. Människan levde i samklang med det himmelska och det gällde att följa himmlens regler. Det viktigaste en människa hade att utveckla var sin godhet och människan var i grunden god enligt konfucianismen. Endast genom utbildning kunde man förbättra sin godhet och därför var en konfucianismens viktigaste redskap just kunskap och att studera. Det viktiga var dock inte att lära och skapa nytt utan istället vidarebfordra gamla värderingar till nya generationer, på så sätt kunde godheten utvecklas och bli bättre hos människorna men framförallt bevaras för framtiden. Utan utbildning blev man alltså antagligen ond och/eller belastande. Man skulle helt enkelt studera hur man uppför sig, vad som var etiskt och moraliskt riktigt m.m. Den sociala normen hölls på så sätt oförändrad.
En annan viktig drivkraft i tankarna var att se upp till överheten, lyda överordnade, vörda sina föräldrar och äldre och mannen skulle styra över sin kvinna. Alltså en starkt komformistisk idévärld. Tanken var den att om människorna levde efter dessa principer så skulle man leva i samklang med himmelriket och inga hungersnöder eller katastrofer utöver det vanliga skulle inträffa.
Hmmm...vad lär vi oss nu av detta då? Jo att det finns starka traditionsbudna och kulturhistoriska synsätt i Kina som förklarar varför detta med att studera hårt är viktigt. Inte så att man idag tänker att man ska studera hårt på universitetet för att bli en god människa eller i första hand "bara" återskapa gamla värderingar. Det gör man också, men att påstå att Kineser inte kunskapsutvecklar vore att göra ett stort övertramp. Men konfucius tankar finns där ändå. Där bakom det nya som växer fram. Utbildning är för Kineserna mycket viktigt och något som alla vill åt på ett eller annat sätt utifrån familje- och individperspektiv men också utifrån ett samhällsperspektiv. Man vill helt enkelt få det bättre och samtidigt bidra till samhällets utveckling.
Det är mycket fint att studera i Kina.
Det här med att vara en god medmänniska som konfucianismen höll fram som det viktigaste ser man också överallt här i Kina. Man är precis hur trevliga och hjälpsamma som helst. Man ler åt varandra oftare här än hemma. Man erbjuder sig hela tiden att hjälpa till. För en västerlänning kan man uppfatta det som efterhängset och påfluget många gånger, vi är ju vana vid vår personliga integritetssfär på 1,5 meter.
En reflektion man kan göra och som jag inte har belägg för men som ändå är intressant är ju hur konfucius påverkar samhällets förmåga att utveckla nytt idag, då konfucianismen hellre pratade om att återskap och föra gamla värderingar vidare? Ligger Konfucius tankar som en våt filt över landet ytterligare en tid? Vad för utveckling hade vi sett i Kina idag utan konfucianismen? Frågor för andra att besvara.
Men kanske finns här något vi kan dra nytta av i Sverige? Kanske ger det oss några extra år eller månader innan problematiken för oss startar på allvar. jag tänker på kreativitet igen, förstås. Kreativitet var kanske inte Konfucius ballaste ämne i skolan. Kina reser sig nu från det gamla och nyreformerar överallt i syfte att öppna upp och skapa nytt och skapa en bättre framtid för befolkningen som man kallar det "socialistiska harmoniska samhället".En framtid där utbildning kommer ha en lika viktig roll som under kondfucianismen. Detta är det mest spännande just nu tycker jag. Man utnyttjar något man redan är stark på, dvs viljan att studera. Konfucianismen är inte längre det exakta rättesnöre man använder sig av i Kina. Men man håller så sakteliga på att modernisera synen för att få den att passa in i "det nya" kina. Denna kulturyttring eller filosofi har nämligen en förenande kraft för samhällsomvälvningen.
Men kanske sneglar nu istället en del svenska skolpolitiker på Konfucius läror, vad vet jag? Det verkar så ibland....
Det kanske är dags att vakna upp nu!
1 comment:
Råkade bara snubbla in i din blogg. Du för intressanta resonemang. Kan även appliceras på hur det påverkar styret. Konfucius tankar var även att när varje person inser sin plats i livet och i samhället så uppnås stabilitet (väldigt förenklat av hans många förklaringar kring "hierarki" och respekt för överordnade). En fråga för en annan att resonera kring är om det tankesättet präglar det kinesiska samhället och befolkningen så pass mycket att den hårt styrande järnhanden till regim inte omkullkastas av massmobiliserande rörelser?
Post a Comment