Individuell lönessättning :-)

Individuell lönesättning efter prestation är ganska väl förankrat i arbetsgivar och fackkretsar och inget kontroversiellt. Jag har själv använt systemet i skolan och på det hela taget är det ett mycket klokt system till sin idé. Däremot skulle jag velat se större möjligheter att skapa större skillnader mellan de som gjort sig förtjänta av en större klapp på axeln än andra. Skillnaden mellan en fantastiskt engagerad och initiativrik lärare med fina resultat och en oengagerad trött och till och med olämplig lärare kan i praktiken bli 200 kr i lönerspåslag. Oftast bestämmer arbetsgivare och fack centralt i kommunen en procentsumma som kallas pott, låt oss säga 3%. Potten utgör då 3% av den totala löneskostnaden skolan har. Denna pott kan sedan fördelas på personalen men i många kommuner har man nollningsförbud, dvs alla skall minst få 200 kr.

Jag anser att skolans ledning själva står kapabla att sätta vilka löner de vill och tex ge den engagerade läraren en 2000-lapp i löneökning efter ett exceptionellt väl förättat verk ett år och samtidigt naturligtvis hålla en mer modest lönenivå (nolla) på de som inte bidrar alls utan till och med lanske motarbetar. De som gör ett bra jobb skall ha mer än de som inte håller måttet, de skall ha mer resurser i kompetensutveckling istället så att de kan utveckla sig själva och därpå tillföra mer. På detta sätt används skattepengarna på ett mer ekonomiskt sätt eftersom de då stimulerar utveckling så att undervisningen blir bättre och fler barn når målen.

Förhandlingarna om ny skollag har tagit paus

Regeringen förhandlar nu med miljöpartiet och vänsterpartiet om en ny skollag där bland annat inskränkningar i friskolesystemet är på tapeten. Plötsligt är Mp vågmästare i detta och man kan sammanfatta det hela med att regeringen och vänstern vill begränsa friskolesystemet och Mp vill ha kvar det samt skjuta ner mer makt åt enskilda skolor, dvs egentligen borgerliga tankar (bortsett från Fp kanske som tycks vilja ha mer politikermakt). Och mycket riktigt så har Mp hotat med att göra upp med alliansen om inte regeringen faller in i Mp tankegångar.

Frågan är naturligtvis känslig och handlar utifrån regeringens perspektiv om att begränsa konfessionella friskolor som man menar motverkar integrationstanken etc. Deras förslag på lösning är dock mer förvirrande och än mer segregerande än dagens. Man vill att konfessionella skolor skall kunna få finnas och då mer ännu mer konfessionella än idag men utan statsfinansiering, dvs de får ragga stålar själva och vara en del utanför ordinarie skolväsende. Snacka om att släppa in kreationismen och riskera att tappa kontrollen över religiösa friskolor och vad de gör med barnen.

Kritiken lät inte vänta på sig och från oväntat håll kanske. Religiösa grupper är rädda för att bara de penningstarka religiösa grupperna då får möjlighet att dansa på egen dansbana och de religiösa friskolorna i ordinarie skolsystem får upphöra med sin verksamhet. Konsekvensen av regeringens påstådda motvilja till religiösa friskolor blir att det öppnas upp för ultrareligiösa privatskolor som agerar utanför ordinarie skolväsende. Skolor där barn tex får lära sig av Ulf Ekmanliknande figurer att man på riktigt hamnar i helvettet om man inte lägger sig i tid, inte avstår från sex innan giftemål, spelar kort, lyssnar på popmusik, går på icke godkända filmer, kritiserar sina föräldra och vuxna i allmänhet, tänker orena tankar, inte accepterar skapelseberättelsen som sanning m.m. Förmodligen är detta ett utslag av att regeringen i själva verket är emot friskolor överhuvudtaget och att detta bara är ett led i arbetet att begränsa dem snarare än något annat.

Vi får se hur det går med den nya skollagen?

Bättre vore om de fokuserade på att skapa en skollag som leder till ökat lärande och bättre resultat och en skola där alla barn når målen.

I Eskilstuna ska alla välja :-)

Från och med i år ska alla sjätteklassare välja var de vill börja sjuan nästa höst - även de som vill gå kvar i sin lokala skola.
Men ett definitivt besked att Engelska skolan startar i Eskilstuna till hösten finns inte och det kan ställa till problem.Tidigare har endast elever som vill gå i profilklass eller byta skola behövt göra ett aktivt val - nu gäller det alltså alla.
- Vi har sett att det fria skolvalet har blivit allt mer populärt, säger skolchef Ulf Holmqvist. Mellan var tredje och var fjärde elev väljer i dag att gå i en annan skola än den som ligger närmast bostaden.

Källa: Eskilstunakuriren Torsdag 24 november

Detta kommer naturligtvis sätta valet av skola på sin spets. Försöket är intressant eftersom föräldrar nu aktivt måste sätta sig in i vilken skola de vill att deras barn skall gå i. Problemet blir förståss de elever vars familjer inte bryr sig alls, om nu sådana finns i Eskilstuna. Jag tänker på drog eller alkoholmissbrukare eller andra problemdrabbade familjer. Fast å andra sidan väljer ju 13 åringen själv.

Det blir också en ödestimma för skolorna som verkligen får svart på vitt om deras skola håller måttet. Bra ! det kan ge spinoffer i ökat krav på utveckling.

Kreationismen, ett verkligt galet fenomen

Den amerikanska kristna ultrahögern, får man väl gissa, propagerar för att man i amerikanska skolor skall införa lärandealternativ till det vetenskapliga perspektivet i hur man ser på tex utveckling. Man menar att det är bra att barn själva får ta ställning till ifall vetenskapens beskrivning av hur mänskligheten utvecklats eller om kristendommens skapelseberättelse skall gälla. Skillnaden är alltså om vi tror på andar och vättar i sagor och myter eller om vi accepterar vetenskapen som metod och förklaringsmodell. Tror man på att en gud skapade människan för 6000 år sedan 6-7 dar eller accepoterar man efter ett rationellt resonerande att evolutionen haft sin gång under miljarders år efter the big bang? Ganska viktiga saker alltså, eftersom det ena öppnar upp för alla möjliga ickeprövade ideer om hur verkligheten kan beskrivas. Gillar man den ickevetenskapliga idén så kan man också plocka in de historibeskrivare som påstår att förintelsen aldrig ägt rum eller de som hävdar att AIDS är ett straff från gud eftersom människor i afrika idkat sex med apor och så vidare. Kreationismen vill ha in dessa trosmekanismer i naturvetenskapen och det är naturligtvis rent ut sagt bizzart eftersom det inte bygger på empiriskt bevisade hypoteser. Det är just sagor, precis som Sagan om Ringen är en saga. Spännande och trovärdigt dramaturgiskt berättad men naturligtvis inte en sann beskrvning av männsikans ursprung. Passion of Christ av mel Gibson är också en bra och realistisk berättelse men den kan aldrig göra anspråk på vetenskapligt hållbar historiebeskrivning.

Resonemanget är hämtat från humanisten Christer Sturmark och är inget jag själv formulerat men i grunden har det också att göra med huruvida religiösa friskolor är ok. I tidigare blogginlägg har jag ställt denna fråga och min slutsats är, likt Sturmarks, att religiösa friskolor är oerhört tveksamt eftersom de strider mot flera principer. Dels religionsfrihetens principer utifrån barnets perspektiv som har rätt att slippa indoktrineras i religiös regi men också för att det motverkar integrationen i samhället. Det polariserar och segregerar istället för att integrerar helt enkelt.

Friskolor i sig är naturligtvis inte ett problem.

Att inte nå budget och skylla på andra samt Farbror Barbro !

Jag läste om en rektor i Norrköping idag som , trots personalnedskärningar, inte skulle kunna hålla sin budget nästa år utan att skära ytterligare i personalen. Problemet var att man under sommaren och hösten noterat att man saknade "ytterligare" ca 35 elever. Rektorns resonemang var att förvaltningen borde skjuta till mer pengar till hennes skola än vad antalet faktiska elever genererade i skolpeng eftersom de "saknade" eleverna inte gick att förutse. Och nu var hon trött och frustrerad eftersom det såklart drabbade verksamheten, och det kan jag mycket väl förstå.

Vi har ett skolsystem i Sverige som handlar om att man får resurser efter antalet elever man har i sin skola. Bra ! Det ställer krav på att hålla hög kvalitet. I de allra flesta fall måste man utgå ifrån att kommunen kan räkna och prognostisera hur många barnfamiljer som bor var i kommunen och att de har koll på in och utflytt. Sällan sker så stora omflyttningar så att en enskild skolas upptagningsområde "tappar" så mycket som 35 elever. Förklaringen måste alltså finnas någon annanstans. Förmodligen (utan att veta bestämt) har föräldrar bytt skola till en friskola eller en annan kommunal skola med bättre anseende. Oftast byter föräldrar skola "från något de inte är nöjda med" snarare än "till något som förmodligen är bättre". Vore de nöjda hade de ju ingen anledning att byta.

Nu kräver rektorn i alla fall att hon skall ha mer pengar än sina rektorskollegor i kommunen, eftersom hon har en så speciell situation.

Det hon istället borde göra är att ställa sig frågan "HUR MÅSTE MIN VERKSAMHET FÖRÄNDRAS FÖR ATT FÖRTROENDET SKALL KUNNA ÅTERSKAPAS"?

I de allra flesta fall väljer kunden en leverantör där kvaliteten känns högst, dvs i detta fall den skola som sannolikt skapar bäst förutsättningar för "just deras" barn att nå kunskapsmålen eller trivsel (som självklart har en tendens att hänga samman).

Rektorn behöver alltså få med sig sin personal i arbetet med att leverera bättre undervisning som ger bättre lärande och som i sin tur informationsmässigt når föräldrarna. RESULTAT ! Eller som killinggängets farbror Barbro skulle ha sagt:

"Det inga genvägar till det perfekta ljudet då la".

Ny bok - Ledarskap på sandlådenivå

Rektorn i friskolekoncernen Prolympia Ola berggren har tillsammans med en reklamkille skrivit boken "Ledarskap på sandlådenivå" som i och för sig inte revolutionerar managementlitteraturen precis men som väl tillför ett nytt perspektiv, nämligen barnets.

Bland annat finns en ordlista där barn berättar vad de tro att tex en chef är. "En som har ansvar och skapar struktur och leder" brukar vi vuxna kanske beskriva det medan barn säger "en som babblar en massa", "har fin bil", "skäller på folk" och "har mycket möten".

Kul :-)

Sneak-IT på nivån 1985 för skolan ?

Tunna klienter är en IT-lösning som breder ut sig i kommunerna. Fördelarna finns men nackdelarna är dramatiskt många fler. Först fördelarna:

1. Lägre hårdvarukostnader sett ur kommunens perspektiv
2. Lägre programvarulostnader sett ur kommunens perspektiv
3. Kontroll på vad personalen/eleverna använder för program
4. Lägre kostnader för tekniksupport sett ur IT-avdelningens perspektiv

Tunna klienter går ut på att man inte installerar programvara på varje PC/MAC utan istället på en server så att varje person som vill använda ett program så att säga jobbar på servern som kan ligga flera km eller mil bort. IT-avdelningen installerar de program som får användas och det enda som behövs ute på skolorna är en dator med en s.k "Tunn Klient" installerad.
För att detta skall funka krävs inte särskilt moderna datorer heller vilket gör att man kan öka datortätheten och förlänga livlängden per dator. Det som krävs är dock rejält med bandbredd om man inte vill begränsa sig till enbart textbasserad programvara.

Nackdelarna:

1. Dyrare IT för enskilda skolor, man får hyra redan inköpta maskiner för tex 7000 kr/år. En ok PC idag kostar 3000 kr
2. Oftast används bara program som hanterar text eftersom bandbredden inte tillåter varken ljud eller rörlig bild
3. Pedagoger/Lärare kan inte själva styra vilka pedagogiska metoder de vill använda, IT-chefen dikterar istället de pedagogiska villkoren
4. IT:s fördelar kan inte utnyttjas fullt ut, tex GoogleEarth kan inte användas kreativt, ej heller PodCasting etc
5. Personal och elever kan inte följa nyhetsutbudet på nätet genom TV & Radio på nätet
6. Man kan inte redigera egen inspelad film och eget inspelat ljud ute i skolorna pga bandbredd
7. Skolor kan inte på eget bevåg välja att ligga i framkant av utvecklingen i samhället
8. Support av trasiga prylar tar 5 ggr så lång tid jämfört med att skolan själv äger supportkompetens, vilket gör att lärare ger upp. Lärare lever i en verklighet präglad av "just in time"
9. Minskat mångfaldstänkande och minskade kreativa processer kopplade till IT

De flesta kommuner väljer tunna klienter för alla i sin kommun och ofta enbart av ekonomiska skäl och för att IT-avdelningen skall få lite lättare att arbeta. Detta drabbar skolans möjligheter att nå de mål som står angivna i läroplan och möjligheterna att följa direktiven angivna i skollagen vilket är allvarligt nog !!!!!
I dag finns miljoner bra små och stora program i världen men i en tunn klientlösning får skolorna bara tillgång till kanskle ett 10-tal program. Det är ungefär som att gå på Grand Hotels Franska Matsal och bara få beställa ett stekt ägg med ketchup.

Men man skulle kunna blanda tunna klienter och vanliga PC/MAC lösningar. Tunna klienter kan med fördel användas för administrativ personal som sällan använder annat än textbasserade funktioner och vanliga lösningar PC/MAC -lösningar för skolor där kravet på ljud, bild och film är avgörande om vi skall förbereda barnen för en verklighet som finns därute och förbättra lärandet.

Datorleverantören och tunna klientleverantören HP (HewletPackard) säger så här kloka saker (Computer sweden 2005-09-19 14:59):

– Jag tror bara att vi har sett början på utvecklingen för tunna klienter. Det kommer inte ta över, utan vi kommer att få se ett samspel med vanliga pc, säger Jakob Ödman, ansvarig för tunna klienter på HP.

Det är inte rimligt att vi låter skolor leva ett "Sneak IT-liv på 1985 års nivå"....utan ljud, bild och film medan samhället utanför rasar vidare i utveckling.

Riktig Entreprenörsådra

Idag hade vi en utbildning kring entreprenörskap där läraren sjukanmälde sig. Hemskt ! Kursen kostar ju deltagarna pengar och eftersom det handlar om entreprenörskap så bestämde vi oss för att absolut inte ställa in. Vi ringde vi upp de i vår bekanstskapskrets som vi kunde tänka oss skulle kunna hoppa in och bidra med kunskaper kring entreprenörskap. Dels för att vi ville genomföra kursen trots att läraren sjukanmälde sig men också för att vi ville ta tillfället att skilja agnarna från vetet. Vi ville helt enkelt se vilka som kallar sig entreprenör men som ändå inte kan vara så flexibel att kunna ändra i sin agenda för en god sak. Vi ringde och ringde och ringde...De flesta visade ingen förmåga till entreprenörens ofta flexibilitet. Två figurer fick vi tag i, båda urtypen av entreprenör. Den ena fick vi tag genom en entreprenör som precis landat efter typ 20 timmar i flyg (Johan Stael von Holstein) och kanske inte var helt fräsch om man säger så. Klockan blev 1300 och det visade sig att vi hade två entreprenörer och båda från verksamma i IT-eran i slutet av 90-talet. Christer Sturmark och Ola Ahlvarsson. Normalt sett gör de inte sånna här grejer men eftersom vi utbildar rektorer i entreprenörskap så tyckte de väl ändå att det var just en god sak. Det handlar ju ytterst om våra barn...

Min poäng är att en riktig entreprenör i stort sett säger ja och hanterar åtagandet genom att styra om i sin agenda. En icke entreprenör säger "nej det är för kort varsel" eller efter stund "nej jag lyckades inte styra om i kallendern".

Vi behöver helt enkelt fler riktiga entreprenörer, inte fler "nej det är för kort varsel entreprenörer".

900 skolor har jobbat utan timplan MED FRAMGÅNG !

Timplanedelagtionen har tittat på 900 skolor och slutsatsen är att om man tar bort timplanen ges bättre förutsättningar för måluppfyllnadf, dvs eleverna når mer lärande och lärarna trivs bättre på jobbet då minutoket försvunnit.

Att en del politikers rädsla för att vissa ämnen försvinner är en kränkning av de lärare och skolledare som finns i landet eftersom dessa politiker utgår ifrån att denna yrkesgrupp skulle strunta i både skollag och läroplan. I de nationella kurplanerna finns mål beskrivna för alla de ämnen som omfattas skolan.

Jag skulle vilja säga att timplanedelegationen har gjort ett fantastiskt arbete och fått fram ett extremt bra underlag. Tyvärr verkar det ju vara så att en del personer i debatten INTE tar de 900 skolorna och 100 000 tals männskornas arbete och framgång på allvar. Tidstypiskt för jantebyn Svea kanske ? Delegationen fastslår att skolan får bättre resultat utan timplan, vem kan negligera det när vi idag har 350 000 elever som inte når eller har nått målen i åk 9? (basseras på att vi totalt har 1,4 mijoner elever). Dessutom får lärarna högre arbetstillfredsställelse, något lärare behöver i dessa tider.

Vi saknar inte bara visioner utan vad värre är tillit till de utredningar vi drar igång...skamligt !

Vi kan bli världsledande på skola i detta land om vi bara väljer rätt väg och gemensamt sätter in alla krafter och visar att vi vill förändra svensk skola, för den vi har nu verkar inte fungera. I alla fall visar 350 000 elever utan fullständiga betyg på det.

Kom igen nu :-)

Det saknas visioner !

Just nu när Sverige behöver visioner som mest saknar vi dem allra mest. När det gäller skolpolitik är det konserverande ideologier som får råda och främst för att att inte förändra arbetssituationen för landets största yrkeskår skolledare och lärare. Och det är väl just nu inför valet som det blir röstfiskemässigt viktigt för partier med dåligt utgångsläge att behålla det de har. Tyvärr betyder de saknade visionerna att skolans resultatökning skjuts på framtiden vilket innebär att svenskt arbetsliv i allmänhet och näringsliv i synnerhet inte får in den nya kompetens man behöver.

Urban Bäckström VD på Svenskt Näringsliv uttrycker sin oro för att sveriges 1 miljon arbetslösa ökar med 10 000 fler arbetslösa varje år på grund av visionslösa och fega politiker som inte vågar genomföra reformer som skapar fler företag och en möjlighet för den miljonen människor som får sitta still i båten Svea.

Vi lever i en tid där vår framtid bygger på två saker:

1) Fler riktiga jobb i företag och det är inte storföretagen som kommer hjälpa oss utan småföretag, vi behöver alltså fler modiga, initiativrika och brinnande entreprenörer som vill stå på egna ben

2) Förändrad syn på skolans lärande. Timplanen bort, mer fokus på lärandet, införande av mer kreativa metoder som "tematiskt lärande" (ämnesintegrering), ökad satsning på elever i behov av särskilt stöd.

Utan detta finns det en ganska stor risk att Sverige stannar i den globala konkurrensen.

Timplanen i stormens öga !

Timplanedelegationen lämnade sitt betänkande igår och slutsatsen var att timplanen inte hör hemma i en mål och resultathävdande skola. Den hindrar mer än det ger positiva effekter. I de 900 försöksskolorna ges följande viktiga fördelar:

- Ökad måluppfyllnad, alltså bättre inllärningsresultat
- Förbättrad arbetstillfredsställelse för lärare och elever
- Ökat korrelation med den målstyrda läroplanen Lpo94
- Föräldrar är också mer nöjda

Den lack om foten som timplanen har varit har nu också visat sig vara empiriskt klarlagd och delegationen ger regeringen rådet att avskaffa timplanen eftersom den är ett hinder för lärandet. Lärandet måste komma i centrum igen så att vi kan slippa denna destruktiva och krampaktiga fokuseringen på tid som det enskilt viktigaste elementet för lärande. Mig veterligen har arbetsmetoder och pedagogiska idéer mer effekt på lärandet än ett stoppur eller stämpelklocka.

Men det är inte alla som sätter målen och lärandet i första rummet och lyssnar till experterna i delegationen. Det är lite symtomatiskt och helt i linje med skolans i övrigt låga tilltro till forskning och andras empiriska analyser. Man tror helt enkelt inte på dem. Här har alla parter på skolarbetsmarknaden varit representerade i delegationen men trots det litar inte alla på dess resultat.

Fp hävdar att timplanen är bra för skolan trots dess egna resonemang om att människor lär sig olika fort och att timplanen därför inte garanterar uppnådda mål. Björklund drev diskussionen tidigare och jämförde med metoforen att en del individer tar körkort på 10 körlektioner och andra på 30. Istället vill man ha kvar timplanen fav rädsla för att humanistiska ämnen riskerar utraderas om skolor själva får bestämma vilka ämnen som skall läsas. Snacka om osakligt resonerande. Skolor kan inte välja ämnen eftersom det finns en Läroplan med tillhörande nationella kursplaner som styr skolans verksamhet. Dessa nationella kursplaner styr dels vilka uppnåendemål och strävansmål som gäller i respektive ämne. Fp resonemang haltar...Snälla Jan försök sätta dig in i skolan innan du eventuellt tänker bli skolminister.

Skolministern tycker att delegationen har rätt men anser ändå att timplanen skall vara kvar????

LR tycker att timplanen helst skall vara kvar (de är lite svårtolkade), förmodligen för att de 900 skolorna vittnar om att en omställning till timplanslöst innehåller en temporär övergångsperiod med ökad arbetsbelastning som sedan ger ökad arbetstillfredställelse och minskad arbetsbelastning. Man vill istället försöka koppla delegationens resultat till att skolan behöver fler som de kallar "utbildade" lärare, vilket ju inte har med delegationens arbete att göra??? Alla vill vi ha utbildade lärare som representerar samhällets olika områden och inte bara lärarhögskolans, men det är ju som sagt en annan diskussion.

Lärarförbundet håller som jag uppfattat det delvis med delegationen och man vill avskaffa timplanen men efter en ny skollag och en rad andra åtgärder som kompetensutveckling etc....Vilket ju närmast borde vara en självklar del av övergången.

M vill avskaffa direkt och fortsätta arbetet med att utveckla resultatfokuset.

Kommun och Landstingsförbundet vill avskaffa eftersom man inser att skolan behöver detta.

Min uppfattning är att detta tyvärr har blivit en politisk fråga utifrån den vuxnes plats i skola och tyvärr har många blundat för att ett avskaffande i första hand handlar om att ge skolan möjlighet att lämna den schizofrena situationen att arbeta målstyrt med minutreglering. Många blundar också för att en timplanelös skola förbättrar de pedagogiska resultaten, dvs lärandet. Och hur man kan blunda för ökat lärande och utveckling begriper inte jag?

Utan timplan ökar skolans resultat och det är det viktigaste.

Skolans arbetsmiljö

Lisa Wacklin heter en tjej som tillsammans med communitysiten Lunarstorm frågat sitens medlemmar vad de tycker skolans lärmiljö. Drygt 100 000 svar kom in. Några siffor är ganska talande:

- 2% tyckte att skolans miljö var bra som den var
- Tjejer tyckte att det viktigaste i skolans arbetsmiljö var möjligheten att få inflytande
- Killar tyckte att det viktigaste var att man hade sköna stolar

Tjejer tänker längre än killar och återigen speglas det vi sett sedan tidigare, att tjejer är mer engagerade än killar och därmed når bättre resultat i sitt lärande. Killar tycks tycka att det viktigaste är att sitta skönt medan tjejerna tycker att inflytande i undervisningen är en arbetsmiljöfråga. Intressant !

Skolforskning om mobbing

"Mobbning kan stoppas" är en bok av Helle Højby från Danmark. Boken bygger på den norske forskaren och psykologen Dan Olweus som kommer fram till en rad myter om såväl mobbaren som den mobbingutsatte. Mobbaren är inte den osäkre och änslige person vi ofta läser om utan tvärt om en säker och oängslig person och dessutom en person med positiv inställning till våld. Samtidigt saknar han/hon empatisk förmåga, dvs förmåga att kunna sätta sig in i andras känslor.

Att de utsatta skulle se ut på ett speciellt sätt är heller inte sant, däremot är det så att de allra flesta pga mångårig mobbing har påfallande dålig självkänsla. Inte så konstigt !

Helle pekar genomgående i boken på att skolans personal måste ta ansvaret och jobba med allra minsta tendenser till mobbing och kränkande behandling. Först då inser barnen att beteendet är felaktigt. Mobbing är inte en naturlig del av mognadsprocessen som en del tycks tro.

Podcast & Videocast i undervisning

Alltfler skolor börjar använda podcasting (podradio) i undervisningen och ett användningsområde är specialundervisning. Podcasting är en sammanslagning av iPod och Broadcasting. Forskningsprojekt finns både i Umeå Universitet och vid Stockholms Universitet. Lemshaga och Broängen (min gamla skola) har kommit längst med att använda PodRadio i undervisningen och det finns material att lyssna till på deras hemsidor. Åsa Sundelin som är mediepedagog på Broängen var med i URs sändning i samband med Svit05 och presenterade deras SuperG satsning. Hon tryckte på flera poänger som dels rör det vidgade textbegreppet men också att många elever är svåra att motivera där dessa nya medieformer fångar även deras intresse. I Broängens SuperG gör eleverna radioprogram där de förbereder texter, gör research och sedan intervjuar och gör reportage. Bland annat har de intervjuat sin rektor, områdeschefen, förvaltningschefen, nämndordförande och siktar nu på kommundirektör och sist skolministern och statsministern. Den siste är ju mer än intressant eftersom han om någon påverkat svensk skola genom kommunaliseringen. Intressant område det där med podcasting i skolan.

Men nu kommer också VideoCasting eller PodTV. Apple kommer nu med en ny iPod med bredare skärm och som gör att man kan prenumerera på videoinspelningar. Egentligen samma funktion som att prenumerera på ljud men nu för bild. Att som lärare spela in kortvarianter av sin genomgångar och låta elever med läs och skrivsvårigheter genom en iPod få tillgång till extra material i ljudform borde vara överlägset.

Det finns säkert många som nu tänker "det går inte" eller "dream on"....men faktum är att det mycket snart är så enkelt att till och med ni kan göra det....låna en iPod av era barnbarn eller barn och testa att prenumerera på en Podradio-kanal...Sveriges radio har många...börja testa !

www.broangen.se
www.lemshaga.se
www.rektorsakademien.se

:-)

Dagens läroplanscitat Del 5

Alla som arbetar i skolan skall

- uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och
- samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande

Lpo94

(Notera ordet ALLA)

5i12 och Sara !

"Fem i tolv" manifestationerna runt om landet den 5e december kl 11:55 är ett bra sätt att visa att man tar ställning för tollerans och mot rassism. På 80-talet mördades den unga och engagerade Sara från Härnösand sedan hon startat 5i12 rörelsen. Sedan dess har rörelsen växt. På hemsidan finns bland annat bra undervisningsmaterial som kan beställas direkt och som innehåller annorlunda grepp för arbetet med skolans värdegrund.

Men 5i12 ställer till en del problem också tyvärr, problem som är helt osannolika. På en del skolor blir det diskussioner kring 5i12 manifestationerna och huruvida eleverna skall får tillstånd att delta i dem, eftersom de "tappar undervisning". På många skolor uppstår konflikter kring detta och en hel del elever med ett starkt engagemang blir oerhört besvikna på den oförstående skolan som tycker att det är viktigare med en timmes lektion än en gemensam kraftfull manifestering för värdegrunden.

Alla skolor borde bege sig till samhällets mittpunkt den 5 december kl 11:55 och markera sitt ställningstagande för tollerans och mot främlingsfientlighet. Om alla skolor gör det så kommer 1,4 miljoner elever, drygt 300 000 lärare och fler än 15 000 skolledare visa att de tar ställning. Snacka om markering. Dessutom så kan alla gemensamt nå flera mål i läroplanen genom att förbereda manifestationen och efteråt diskutera hela aktiviteten och koppla det till målen.

Till Sara: Tänk om alla kommer...coolt va ?

Roterande ledare ?

Jag läste om en kommun där man efter årsskiftet har rotering av rektorerna precis som i volleyboll. Tanken är antagligen att få in nya idéer på respektive skolor. Så efter årsskiftet har alla rektorer en ny skola att basa över.

När jag blev rektor 2002 fann jag arbetslag som saknade arbetslagsledare, istället roterade ett ordförandeskap mellan konferenserna. Skälet var att det skulle vara rättvist och därför skulle alla få vara lagledare både som hade och eventuellt inte hade ledfaregenskaper. Resultatet i kontinuitet kan ni ju räkna ut själva. Självklart infördes lagledare ganska snabbt och dessa fick en 1000-lapp mer mer betalt och ökade befogenheter. Nu har kommunen beslutat sig för att arbetslagledare inte skall ha mer betalt än de övriga och mina arbetslagsledare blir av med 1000-lappen, kanske byter de den mot nedsättning i tid? Skälet till att man tar bort extraersättningen (som ju inte var särskilt stor) var något oklar och jag kan inte förstå idén bakom.

Vi behöver ledare i skolan som vill vara ledare. De måste helt enkelt löna sig att ta mer ansvar.

Om jag var rektor i en kommun där man av någon anledning vid jämna mellanrum skulle vara tvungen att lämna sin organisation och ersättas av grannrektorn för att själv börja om i en annan skola så skulle jag nog sluta faktiskt. Det är ju inte ens säkert att min kompetens passar den nya skolans situation, kultur och sätt att arbeta. Långsiktighet blir också extremt svårt. Ny chef innebär stor risk för ny organisation.

Självklart kan det finnas skäl att rotera och att ledare måste ersättas för att genom det skapa förnyelse men det där med att alla kollektivt skall stuvas omkring har jag svårt att förstå poängen med.

Dagens läroplanscitat Del 4

"Alla som arbetar i skolan skall

medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt."

Lpo94

Ledaren i skolan viktig !

Paul Alsés som är Sveriges Skolledarförbunds representant i Västernorrland antyder i en debattartikel att skolledare skall hämtas inifrån skolan eftersom människor utanför skolan inte känner till skolans historiska kultur tillräcklight mycket för att att bemöta personalen med respekt.

Detta är inget annat än en traditionell skolsyn om att konservera skolan och behålla en konform attityd till omvärlden. Paul brister i flera allvarliga kunskapsrelaterade sakfrågor:

1) En VD i ett företag som som säljer matvaror skulle utan problem omskola sig och ta över VD-posten för ett företag som säljer pch levererar utbildningar för exempelvis lokaltekniker. Detta är inget kontroversiellt eller hur ? Ändå är mat och lokalvård två helt skilda områden. Viktigare är naturligtvis att den som leder organisationer har tillgång till en kompetens som tillför verksamhetenhögre utvecklande värden och (inte eller) har goda ledaregenskaper.

2) Människor är av naturen nyfikna att lära sig nya områden och området skola kan man lära sig som alla andra områden. Pauls Resonemang om att han sett många rektorer utifrån som misslyckats beror på bristande kompetens hos dessa och bristande kompetens beror naturligtvis inte i sig på varifrån man kommer. Det beror på att de inte tillgodogjort sig nya kunskaper i tillräcklig omfattning, möjligen skulle de genomgått mer och tydligare utbildning innan de började som operatiuv skolledare. Det kan naturligtvis också bero på felrekrytering på förvaltningsnivå.

3) Skolan är INTE så unik som skolmänniskor gärna vill låta göra gällande. Den är unik ja, lika unik som vilken annan bransch som helst, men inte unik i den meningen att det tar 30 år att förstå dess principer. Möjligen lite mer trögarbetad beroende på uppfattningar som bland annat Paul står för.

På en punkt har han dock helt rätt och det är ju att skolledare behöver vara kompetenta och insatta i uppdraget. Skolldaryrket måste statushöjas precis som lärarnas status.

Kameraövervakning i skolan ökar

Det tycks vara så att övervakning av elever med kamera ökar i samhället. Om det nu absolut måste kameraövervakas på skolor när alla andra metoder prövats så hoppas jag att man sköter det på lika bra sätt som i taxibranschen. Taxibranschen har klarat det där med legitimiteten och integriteten på ett fantastiskt bra sätt. Jag menar att det ökar trovärdigheten om man sätter en tydlig gräns för vid vilka skäl filmmaterialet får användas. Frågorna blir genast många annars. Inbrott och misshandel är naturligtvis självklara men vad sägs om konflikter i allmänhet i korridorer? Konflikter som alltså inte klassas som mobbing, för mobbing är väl ok att använda filmerna för ? Eller ? Kan man kolla på filmerna om elever tycker att en lärare kränkt dem i korridoren? Kan man kolla när personalen eller rektor går hem eller kommer på mornarna? Nehe inte det ?

Rätt använt så tror jag att kameror kan vara ett bra sätt att minska stöket men man måste vara extremt försiktig eftersom det handlar om barn som är i en ålder där de är mycket känsliga.

Rent principiellt tycker jag det är otroligt tråkigt och i sak felaktigt att vi skall behöva kameraövervakning som medel när det mesta handlar om vilket klimat skolledarna och lärarna lyckas skapa på skolorna. Skolor med ett positivt ledarskap och en höjd i värdegrundsarbetet behöver inte övervakning. Tankarna går till boken 1984 och tendensen att "förtroende är bra men kontroll är bättre". Det är väl inte en utveckling vi vill se, eller ?

Dagens läroplanscitat Del 3

"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion."

1 kapitlet Lpo94, "Skolans uppdrag"

Skolrubriker man skulle vilja se !

"Svenska elever bäst i världen"
"Lärare, sveriges hetaste jobb"
"Européer kopierar svensk skola"
"Sveriges skolor fri från mobbing"
"Bara 1% når inte målen i skolan"
"Skolmässan lockade 50 000 besökare"
"Elevinflytandet ökar dramatiskt"
"Resultaten i skolan slår historiska rekord"
"Elevernas favvolista toppas av skolan"
"Lärarjobbet, ett högstatusyrke"
"Speach - nytt ämne i skolan"
"Bra resultat ger bra lärarlön"
"Skolmaten bättre än fängelsekunders"
"Lärarfacken lyckliga - våra lärare mår bra"
"Misslyckade lärare får ny bra chans"
"Nytt nobelpris för skolforskare"
"Skolministern avgår - mina resultat räcker inte"
"Färre elever med ätstörningar"
"Skolan där lärare stannar kvar på kvällen i Ungdomens hus"
"Skoluniform-ett misslyckat försök"
"Få elever tappas på vägen"
"Allt fler läser kinesiska på gymnasiet och allt färre tyska"
"Många startar egna företag redan på gymnasiet"
"Det är sällan man kallas Hora nuförtiden"
"Nya skolkanalen i TV - Succe"
"Årets Svensk - rektor från Vetlanda"
"TV-insamling till skolforskning gav 70 miljoner"

Vi med läs & skrivsvårigheter (VLS)

Vi är många hundratusen. Vi lever bland er andra. Vi som har läs och skrivsvårigheter. 16-18% av alla har någon form av läs och skrivsvårighet. Jag har det. Det hindrar mig dock inte så mycket eftersom jag mest stavar som en kratta. Det som är mer störande är att det underpresterande resultatet som skolan gör till en del stor kan förklaras av att skolan är anpassad metodmässigt för elever utan läs och skrivsvårigheter. Dumt !

Hur många känner du som stavar som en kratta eller knappt läser böcker för det är så jobbigt? Ja där ser du :-)

Lärarauktorisation !

Det diskuterades lärarautorisation på Skolforum hörde jag. Det är bra tycker jag. Alla lärare borde auktoriseras och självklart skall också personer med pedagogisk fallenhet efter en del kompletteringar få bli auktoriserade också. Detta av två skäl:

1) Det är ingen självklarhet att man bara med ett examnensbevis från lärarhögskolan är kompetent att bedriva undervisning. Därför bör en auktorisering införas. Bra pedagoger skall vi ta vara på och försöka hålla de som inte håller måttet utanför. Möjligen skulle man stötta lärare som inte håller måttet vidareutbildning eller stöd i att söka nytt arbete.

2) Vi behöver kunna "jacka i" kompetenta människor utanför skolan för att bredda kompetensen och då måste en auktorisering införas. Det finns fantastiska lärare som inte gått på lärarhögskolan idag och de ska vi ta vara på. Inte de lärare som som inte håller måttet, de måste få hjälp med vidareutbildning och/eller annat stöd.

Vår främsta tillgång är våra ungdomar om vi nu skall kunna ta upp konkurrensen i en alltmer globaliserande värld så krävs otroligt duktiga och kompetenta lärare, oavsett var de kommer ifrån. Och vi har grunden för detta, de skall bara förädlas en del.

I debatten diskuteras tex aldrig de lärare "med lärarexamen" som inte klarar av sitt arbete, det är bara de som inte gått på lärarhögskolan som får utstå närmast bespottning. Ingen bör bespottas i en skola vilande på en god värdegrund ! Vi bör ta tillvara de goda krafterna.

Alla goda krafter.

Egna initiativ uppskattas inte i Sjöbo !

En lång rättstvist pågår nere i Sjöbo, kommunen där man verkligen inte uppskattar egna initiativ. Martin Åkerberg heter Rektorn som blev omplacerad för att han gick sin egen väg. Hans egna initiativ blev för mycket för hans chef som tappade tålamodet och helt sonika placerade om honom med omedelbar verkan. Jag har läst den samlade dokumentationen och underlaget som ligger till grund för den rättegång som nu rasar nere i Sjöbo. Och jag fattar verkligen ingenting !

Det tragiska i detta är kanske INTE Martins öde i sig (det är en facklig fråga som jag inte lägger mig i) utan att eleverna i Blentarp blir snuvade på en aktiv rektor och att personalen mår så dåligt att tidningarna nu beskriver sjuktalen som katastrofala. Sjuka lärare ger INTE barnen det de har rätt till i förutsättningar att nå målen. Dessutom var skolan utan rektor i ett (1) år i bakvattnet på schismen. Barnen är "the big loosers" som alltid !

Här har kommunen en rektor som vågar fatta egna beslut och som jag förstått det haft både personal, barn och föräldrar med sig på tåget (jag kan ha fel). Och vad händer ? Jo den gamla devisen att inte sticka ut för mycket i Jantebyn Svea gör sig påmind. Tydligen rör det sig om en personlig schism mellan Sjöbos utbildningschef (eller utvecklingschef motsv) och rektorn, något annat går inte att se. Utbildningschefen kände sig nog hotad, det brukar vara orsaken till sånt här. Gissningsvis så har inte Utbildningschefen förstått vare sig begreppen vision, mål & resultat och delegering. Hon verkar hellre se till att hon bestämmer allt i detalj. Blir det inte som chefen vill så blir det inget alls, It´s My Way or the Highway ! Vanlig sjukdom i chefsyrket, kan drabba vem som helst som umgås i tveksamma kretsar :-)

Men i övrigt kan man ju bara konstatera att Sjöbo återigen vässar sig i den egna tävlingen i att stänga ute oliktänkande individer.

En friskola (privat eller kommunal) skulle nog ha alla förutsättningar att starta därnere, så att det rörs om lite i de gamla strukturerna :-)

Vi måste förändra chefsrollen

En trend i samhället nu är att 80-tallister inte vill bli chefer på samma sätt som 40 och 50-tallister. De tycks vara så att de värdesätter helt andra saker än chefstitlar eller vräkiga kontorsmöbler och förmodligen är det har de sett vad som krävs av en chef idag genom sina mammor och pappor. Man kan säga att de är fostrade att inte ”offra” för mycket. Och chefer offrar som vi alla vet ganska mycket för sina arbeten, som oceaner av tid, semestrar, föräldrarollen, fritid m.m. Och detta vill de yngre generationerna inte i samma utsträckning. 80-talisterna hare tyvärr också missat grunderna i INPUT & OUTPUT, dvs att det i allmänhet kostar att få något.

Även min generation (60-70 tallisterna) är lite bortskämd när det gäller detta och det värsta är ju att vi skämmer bort våra egna barn som idag går i skolan. Och 90 tallisterna vet vi ännu inte hur det funkar för på arbetsmarknaden. Det vi vet är att de är familjernas starkaste beslutsfattare när det gäller konsumtionsmönster. Vi ger tredjeklassaren mandatet att styra hur vi konsumerar i familjen, vad som skall ätas på helgen, vilka mp3-spelare som skall köpas och vart vi skall resa på semstern. Vi lär dem att fatta beslut men inte att beslut ofta kostar i andra änden. Vi behöver massor av chefer snart som kan fatta beslut nu när 40 tallisterna sätter sig ned. Och risken är ganska stor att vi får fel chefer, dvs bara såna som vill vara chef för en högre lön och inte för att de vill påverka, göra skillnad och som fascineras av ledarskapet, det som just kostar mycket input i form av tex engagemang. De som borde bli chefer verkar vara smarta nog att göra något annat, som att förverkliga sig och satsa på sig själv. För det är det som de lärt sig att livet går ut på, lite input till extrem output.

Det vi måste göra är att FÖRÄNDRA chefsrollen.

Vi måste också stötta unga i att lära sig att det i livet faktiskt kostar att få något, annars kommer vi ha stora problem med arbetskraft framöver. I den globaliserande konkurrensen måste vi inse att vi måste börja tänka på att engagera oss alla. 1,3 miljarder kineser har inte dessa I-landsproblem. De är underdogs som har något att kämpa för medan vi sitter här i våra chesterfieldssoffor, vi sippar på champagnen och undrar ”vad i allsindar gör dom där borta i Asien egentligen”?

Vaccinera er !!!

"För att fler elever ska nå målen i skolan måste de obehöriga lärarna bli färre, kursplanerna bli tydligare och betyg sättas redan i årskurs 7, konstaterar Skolverket i en ny lägesrapport."
Källa: Stockholm City

Vad Skolverket menar är att lärarkåren måste öka sin kompetens, kurplanerna genomarbetas bättre lokalt på skolorna så att de bättre stämmer med läroplanen och att uppföljning skall ske tidigare än åk 8. Det är viktigt att komma ihåg att detta är extremt minerad politisk och facklig mark i skolsammanhang.

Ofta fokuseras problemen i svensk skola på att det finns icke formellt utbildade från lärarhögskolan. Men siffran är typ 17 % "obehöriga" och skulle det finnas fler utbildade från "lärarhög" och mer kompetenta sådana så skulle det säkert vara anställda redan nu. Nu tycker jag att 80-20 regeln igentligen borde vara perfekt för då kunde vi kontinuerligt få in input från övriga samhället i klassrummen och därmed säkra utveckling och samhällförståelse. Vi kan INTE skylla 25% saknade betyg (åk 9) på 17% icke formellt utbildade från lärahögskolan. Vi har ju 83% som är utbildade ! Dessa är tydligen inte en del av problemet ?

Dessutom har minst 20% av dessa s.k "outbildade" kombinationen pedagogisk fallenhet + 300 universitetspoäng, ta hand om dem och gradera upp dem snabbt som attan. De är i debatten istället INTE utbildade, dvs outbildade och okunniga (!!!) Huvuddelen av dessa "outbildade" är lärare på praktiskt inriktade gymnasieprogram som data, maskin, teknik, bygg etc.

Detta gör sammantaget att vi bör fundera över vad som verkligen försigår i skolan. En hel del politiska och fackliga dimridåer läggs nu ut inför valet.

Se till att vaccinera er !

:-)

Symbolers värden

Läste en artikel i Dalademokraten om att skolans rektor och eleverna är oense om vilka symboler som får bäras i deras skola. Upprinnelsen handlar om att en elev haft en tröja med en svensk flagga och texten "Bevara Sverige Svenskt". Nazistiska och andra organisationssymboler med omänniskovärdigt innnehåll är förbnjudet enligt lag. Men nu rasar eleverna mot att skolan ska bestämma vilka ytterligare symboler som skall förbjudas. Skolan hävdar att symboler som inte står i linje med skolans värdegrund är förbjudna. Om man då har en sådan symbol på sig uppmanas man att efter samtal med rektor gå hem och byta kläder.

Ok ?

Jag tycker att det kan vara ok om beslutet tagits tillsammans med eleverna och man är överens, det är ju fråga om en etikettfråga och naturligtvis också en mobbingfråga kring var gränsen går inom ramen för den lagstiftning som finns. Här rör det sig om symboler som inte är förbjudet enligt lag. Eleverna tycker att man kan ha en tröja med en svensk flagga med texten Jag Älskar Sverige utan att vara rassist. I USA och i sverige används tröjor med texten I Love NY men i det fallet är det inte rassistiskt. I Love STOCKHOLM eller Jag Älskar Vetlanda är inte rassistiskt. Jag Älskar Tornhagsskolan ? Jag Älskar Kungen ? Jag Älskar Tor och Oden ?

Låt oss ta tillbaka svenska flaggan och ladda den med positiva värden istället för förbjuda och låtsas som att problemet rassism inte finns. Genom att debattera, diskutera, informera och ställa de onda krafterna mot väggen med argument finns en chans att nazismen förtvinar. Att förbjuda innebär att man blundar för problemet som fortsätter frodas i de mörkaste vrår.