Sofia Larsen (c) om mobbing, ledarskap, timplan och "Bea"...

Igår lärde Sofia Larsen oss att lärare som genom sin ledarroll engagerar elever i en skola som arbetar aktivt med moderna lärverktyg är att föredra, men vad tycker hon då om tex "timplanen" eller skolledares framtida utveckling i skolan? I denna den andra delen i intervjun med Utbildningsutskottets ordförande får vi även tips kring hennes älsklingssås.

Fredrik: När utredningen baserad på 900 skolor som arbetade "timplanefritt" visade att det är bättre för arbetsbelastning, trivsel, elevers måluppfyllelse och utveckling att slopa timplanen så valde dåvarande regering att ändå behålla ett sämre system. Hur kan man välja något som uppenbarligen är sämre för elevers förutsättningar att utvecklas och lära?

Sofia: Jag tycker att en alltför styrd timplan är fel. Jag skulle gärna se att fler skolor jobbar ”timplanefritt” och det kommer man också att få möjlighet till nu. Jag skulle också kunna tänka mig att på sikt helt ta bort timplanen men då måste man först lösa, det som kom fram när man utvärderade försöket, att vissa ämnen prioriteras ned för mycket. En timplanefri skola fungerar först optimalt om vi har en ordentligt flexibel och elevanpassad skola.

Fredrik: Blev du någon gång mobbad, dvs kränkt fysiskt eller psykiskt vid upprepade tillfällen, i skolan? Eller var du nära någon som blev det? Vilket är enligt dig det viktigaste som skolan bör utveckla för att få bort mobbingen i skolan? Försök vara konkret.

Sofia: Nej, jag har aldrig blivit mobbad på det sättet men jag har blivit redat för allt ifrån mina fräknar till att jag sportade istället för att ”hänga vid korvmojen”. Jag minns högstadietiden som den tuffaste tiden. Den tid då flera unga ska försöka hitta vem man är och vad man vill. Det är en tuff tid och vuxnas och lärares stöd behövs extra mycket här tror jag. Jag är mycket glad åt att vi nu ska få en typ av ”Lex Sarah” i skolan. Det är något som jag drivit hårt. Det innebär att ingen vuxen någonsin kan blunda för vad som händer på skolan. Lärare, och annan personal på skolan, kommer att bli anmälningsskyldiga när man ser att någon elev far illa. Detta förslag utreds just nu.

Fredrik: Gör en analys av ledarskapsstandarden i grova drag när det gäller skola jämfört med exempelvis företag i arbetslivet eller annan samhällsfunktion. Hur skulle du vilja se utvecklingen framåt? Se ledarskapet som att det krävs hos både lärare och skolledare.

Sofia: Ledarskapet är nyckeln för en framgångsrik skola, så detta är avgörande för skolans framtid. Jag vill ha en ren ledarskapsutbildning för rektorer och jag hoppas att vi nästa mandatperiod kan genomföra ett ”rektorslyft”. En managementutbildning för rektorer där man kan gå en anpassad utbildning.

Att vara rektor i dag är ett mycket stort ansvar och man är ofta chef över fler än vad en genomsnittlig platschef i näringslivet är. Trots detta har de flesta rektorer inte haft möjlighet att fortbilda sig i själva ledarskapet. Detta är mycket prioriterat för mig och centerpartiet.

Fredrik: Kan du slänga ihop en riktig bearnaisesås? Alltså inte pulverbea. Vilket är i så fall ditt tips om hur man får den att inte skära sig? Var lärde du dig det?

Sofia: Jag älskar bearnaisesås! Hade mitt första sommarjobb som 14-åringn på en restaurang/pizzeria och då fick jag stå och vispa bearnaise. Tipset är att ”tokvispa” hela tiden, det var i alla fall det jag gjorde. Sedan får man inte värma upp för hett, om man ska återvärma den, för då skär den sig definitivt.

Fredrik: Nu när kompetensen i samhället tenderar att vara mer flyktig och viktiga varumärken (verksamheter) flyttar till länder som Kina, hur resonerar du i det sammanhanget kring begrepp som kreativitet och nytänkande i skolan?

Sofia: Som jag svarade tidigare så tror jag att kreativitet och entreprenöriella färdigheter är avgörande för att vi ska klara oss på den internationella marknaden. Därför behöver skolan också arbeta på ett annat sätt och ta tillvara på dessa förmågor. Ta-sig-församheten, att stimulera elever att tänka fritt och stort men samtidigt se möjligheterna och att själv lära sig att göra något åt saken. Får vi ett mer entreprenöriellt tänkande i samhället och skolan så kommer vi också att se fler företagare men också fler aktiva medborgare och medarbetare. Detta gynnar både den enskilde individen och samhället i stort.

Kanske är det så att det finns en koppling mellan en bra "Bea" och skolutveckling ändå? Att det gäller att "tokvispa" för att den inte ska skära sig? Hmmm...får prova "tokvisp" i helgen.

:-)