I min intervjuserie med politiker i utbildningsutskottet möter vi idag Tina Acketoft. Acketoft, föddes 19 mars 1966 i Karleby, Finland. Hon är riksdagspolitiker och representerar Folkpartiet i Riksdagen sedan 2002. Tinas arbetsområden politiskt har tidigare varit bland annat jämställdhet och arbetsmarknad. Nu är hon ledamot i utbildningsutskottet och dessutom ledamot kommunfullmäktiga i Höganäs.Fredrik: Hur var du som elev i skolan? Prestationsprinsessa eller glidartjej?
Tina: Både och tror jag. Jag kunde glida och ändå prestera upp ganska högt genom skolan. Sedan blev det en liten chock att jag skulle behöva "plugga" i gymnasiet för att klara mig. Men generellt är jag en prestationsmänniska som noga synar vad jag åstadkommit var natt innan jag somnar. Och jag hatar att underprestera.
Fredrik: Hur tycker du pedagogiken bör formas för det 21:a århundradet? Vilka talanger och förmågor vid sidan av grundkunskaper vill vi ge de unga på väg ut i samhället? (För full poäng, resonera kring vikten av mer eller mindre katederundervisning).
Tina: "Talangerna" trygghet, nyfikenhet och "jävlar-anamma" är principer jag försöker förmedla till mina egna barn och något som jag önskar alla elever. Och det får man genom att man är trygg i vad man kan, och att man kan. Skolans och pedagogikens del i det hela sker genom att vi har väl utbildade och motiverade lärare. En ämnes-, och pedagogiskt trygg lärare växlar mellan kateder och andra platser, beroende på ämne, klass, situation.
Fredrik: Hur kan det komma sig att det inte självklart att skolans personal och elever har personlig tillgång/möjlighet till internet hela tiden som en viktig del i lärandet på 2000-talet? Borde inte samhället ställa kravet att skolorna använder internet på ett självklart sätt, precis som övriga samhällsdelar?
Tina: Absolut. Men skolan är ju som bekant kommunaliserad sedan 1991, vilket bland annat innebär att man har väldigt olika syn på detta beroende på i vilken kommun man befinner sig (eller vilken huvudman skolan har). Vissa skolor satsar på en integrerad undervisning där IT är en naturlig del både för lärare och elever - andra satsar mindre. Ett försök att styra upp detta från statens sida är ju nu i den nya skollagen som snart ska debatteras och beslutas om, där vi förtydligar kravet på moderna läromedel.
Fredrik: Är staten en bättre huvudman än kommunen? Vad bygger det resonemanget på?
Tina: Ja, jag tror faktiskt den skulle vara det. Skolan ska vara kompensatorisk och jämlik oavsett var du bor i landet. Men så är det ju inte. Vissa kommuner satsar och prioriterar skolan, andra gör det inte. Jag tycker det är ett problem ur medborgarperspektiv att det ska spela roll vilken sida kommungränsen jag bor och vilken kvalité mina barns utbildning då kan hålla. Att helt gå tillbaka till hur det var innan Göran Persson kommunaliserade skolan är kanske inte en modern lösning, men jag vill att vi ska se över hur man bättre kan styra upp det från staten och vilka delar som bäst ligger kvar på kommunerna.
Fredrik: Finns det någon risk att vi är på väg in i ett kunskapsklassamhälle? Dvs ett samhälle där en del har mer förmåga att lära nytt snabbt och en del till och med saknar den förmågan helt? Vad skulle det i så fall hypotetiskt kunna betyda ur ett samhällsperspektiv?
Tina: För mig innebär inte ett "kunskapsklasssamhälle" ett samhälle som skiktas beroende på förmåga att lära, utan möjligheten att få lära på ett sätt som gör att varje individ utvecklas optimalt. Det kräver ibland olika tid och olika metoder eftersom vi är olika som individer. En skola med lärare som förmår identifiera vad varje elev behöver, och som sedan har verktygen som behövs för just den eleven är en del av lösningen för ett mer jämlikt och rättvist samhälle.
Jag har ingen önskan att skapa ett samhälle där alla är lika - men att alla måste få så lika möjligheter så att man kan göra egna val är fundamentalt för mig som liberal. Och en bra utbildning för alla är sättet att bygga över alla klassklyftor - kunskaps så väl som inkomsts och "statusklyftor".
Fredrik: Är det önskvärt att dina barn eller barnbarn får gå i en skola baserad på och som ständigt utvecklar modern pedagogik? Varför är det i så fall viktigt/inte viktigt? Hur kan du se till att pedagogisk utveckling stimuleras i svensk skola?
Tina: Det är viktigt att mina barn, och alla andras, får gå i en skola där lärare fortbildas och där man knyter an till nya kunskaper både om lärandet, men också om ämnesfakta.
Regeringens "Lärarlyft" har varit ett viktigt steg för att utveckla lärarnas kunskap och möjligheten att kunna utvecklas i sin lärarroll. Att anställa lektorer på skolenheterna är ännu ett sätt att locka, mana, skapa möjligheter till utveckling av både individer och hela skolenheter.
Fredrik: Spelade du något instrument eller fritidssysslade du med något annat under dina ungdomsår? Vilket/vad i så fall och hur mycket övade du när du övade som allra mest?
Tina: Sång och teater var huvudintresse, men jag höll på mycket med olika sporter som segelflyg, skidor, allmän konditionsträning och kampsporter också. Svårt att räkna i timmar, men var dag hade jag någon aktivitet.
To be continued.....Del 2 i morgon....i en dator eller mobil nära dig....
;-)
No comments:
Post a Comment