Novemberfestivalen, Film om ungdomsvåld och lite annat kunskapsrelaterat :-)

Sent om sider kommer här en kort rapport om filmfestivalen i Trollhättan. Fredagen ägnades år Novemberfredag där jag höll ett föredrag för ett hundratal tillresta skolmänniskor och filmpedagoger m.fl. Dessutom dök IT-mamman upp och det var kul att få ett ansikte att reffa till framöver. Efter en workshop på eftermiddagen avslutades dagen med ett besök på "Film i Väst" där man just nu spelar in Lukas Moodysons nya film.

Det mest spännande var ändå att träffa Lucas Nilsson som arbetade på "Film i Väst" med att "trampa film", dvs lägga på alla de kringljud som en film innehåller. Många av de kringljud som finns i en film hörs normalt sätt inte i verkligheten men behövs lyftas fram på filmen för att sätta rätt ton för tittaren. I sin ljudstudio på ca 30 kvm kunde Lukas i stort sätt skapa alla ljud som behövs i vilken scen som helst. "Tramparnas" kompetens och förmåga är oerhört väsentlig för en filmupplevelse men tyvärr får de aldrig den uppskattning de förtjänar.

På kvällen var det galapremiär på Josef Fares film Leo med där tillhörande "face to face" snack efteråt i kulturbaren. Josef lyfter i filmen det oprovocerade våldet och mekanismerna kring hämnd och hur människor kan utveckla benägenhet att döda. Han gav i face to face snacket inte så mycket svar på frågorna han fick utan lät dem istället leva vidare som just frågor för alla att diskutera. Filmen är bitvis väldigt otäck och bildmässigt oerhört realistisk. Det som är lite intressant är också att ingen av skådespelarna, förutom Josef själv, inte är skådespelare och aldrig stått framför kameran förut.

På lördagkvällen fick vi sedan exklusivt se 15 min av kommande Arn-filmen med premiär juldagen. Den verkar supergrym... I samband med den förhandstitten berättade manusförfattaren Hans Gunnarsson om manusets betydelse och hur ett manusarbete ser ut. En intressant historia och ett välskrivet manuskript är naturligtvis utgångspunkten för en bra film. Hans Gunnarsson har förutom Arn filmerna också bearbetat Hofströms film "Ondskan" baserad på Jan Guillous bok med samma namn. Också manusförfattare är doldisar i filmsammanhang, ofta får regisören hela "creden". Men utan kompetensen och förmågan hos manusförfattaren har regisören svårt att lyckas. Hans Gunnarsson var verkligen ett fascinerande energiknippe.

På lördagkvällen blev det också förhandstitt på en hemlig film som Svenska Filminstitutet bjöd på. En film som jag tyvärr inte såg då bandet "Oh Laura" samtidigt spelade i Kulturbaren, ni vet SAAB låten "release me"? Det var roligt att höra fler låtar och det kändes som att det funkade bra. Duktiga musiker och bra ljud.

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Ungdomskultur Pedagogik Ledarskap