Snart ny höst, ny bok och utvilade människor

Snart är det dags för en ny härlig höst med utvilade människor, sugna på att dra igång nya spännande projekt. Vi har ju själva några nya intressanta saker på gång på Rektorsakademien, bland annat Max seriebok och projektet med skola för de som inte vill. Detta vid sidan av allt annat vi gör med nätverksträffar, mentorskap och såvidare för skola och arbetsliv/näringsliv. Jag ser verkligen fram emot denna höst.

Men eftersom jag inte kunnat vänta så har jag i juli månad tjuvstartat och skrivit en ny bok med titeln

"BRYT MÖNSTRET ELLER GÅ UNDER".

En inspirationsbok att bläddra i och läsa när det känns motigt och tungt eller då man känner att man behöver lite alternativa perspektiv.

Boken är strukturerad som en budskapsbok med en liten historia på varje uppslag med påhängt tydligt budskap. Ämnena handlar om skola såklart men även om arbetsliv/näringsliv. Specifika områden är kreativitet, skrattets betydelse, lärande, utveckling, förändring, crazyness, ledarskap, ungdomar, visioner, oliver (!), lärare, rektorer, normer, digitala invandrare och framförallt hur viktigt det är att bryta invanda mönster för att komma framåt med sig själv eller den organisation man jobbar i.

En del av bokens innehåll finns som stående punkter i mina föredrag och en annan av tankarna är att den även skall kunna fungera som uppräschare av föredragen för de som lyssnat.

Hur den skall ges ut är ännu inte färdigplanerat. Men i sep/okt skall den vara klar är det tänkt.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Var har politikerna sina visioner om skolan?

Läste häromdagen i Sydsvenskan om Socialdemokraternas särskilda "rådslag" för skolan, ett gäng personer som ska ta fram ett underlag för sossarnas politik kring utbildning som presenteras i höst. För detta arbete har rådets medlemmar diskuterat fram för dem 9 viktiga frågor som skall ligga till grund för den interna diskussionen i partiet. Dessa frågor är:

1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever, oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
3. Går det att förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans?
4. Varför anser många väljare att (s) inte står för en kunskapsskola?
5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
6. Kan vi vara nöjda med att 25 % inte når målen i gymnasieskolan?
7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildning till framtidens krav?
8. Är socialdemokraterna lärarnas vän?
9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?

Det är som att den sårade lejonhonan nu dragit sig tillbaka in i grottan för att ta del av sina rådgivares synpunkter kring frågan.

"hur gör vi nu med Björklunds skolframgångar?".
"Ja vi tar väl lite klassisk socialdemokratisk klasspolitik och blandar det i mixern med ett antal budskap om att vi vill samma saker som honom".

"Problemet är att den här typen av frågor, sett utifrån lärandet och de behov som finns i det framtida samhället, inte kan bli mer gammalmodiga."

Läste häromdagen i SydsvenskanInte för att man blir förvånad, det har varit lika illa i det andra lägret under många år. Det är en bekräftelse på att skolpolitik i första hand är partipolitik och inte en kraft att genomföra förändringar med lärandet i fokus. Det kommer att vara förödande för svensk skola om detta spektakel får fortgå alltför länge. Nej det krävs innovation och idékraft är. Det behövs förändring som är värt namnet, men politik ogillar förändring. Det kräver en hel massa uppoffringar och framförallt kreativitet. Och att komma med för vassa förslag gör att man lätt hamnar i postionen "sitting duck", för saker som inte prövats är svårare att argumentera politiskt för än lösningar som alla känner igen. Eller hur Jan ? ;-)

Det är ca 15 år tills "Lisa & Bart" går ut ur systemet och då måste vi redan NU försöka se vad "Lisa & Bart" behöver DÅ för att fungera på ett bra sätt. Detta är mer viktigt nu än någonsin då globaliseringen snart kommer att ge effekter hos oss och vår välfärd. Vi behöver vara rustade NÄR detta sker. Tiden kan alltså vara knapp.

Var finns visionerna i partiernas skolpolitik? Var finns viljan att förstå vilka kunskaper, färdigheter, förmågor, tallanger och egenskaper som krävs DÅ. Och var finns viljan av att förstå dagens och framtidens unga. Deras kultur, deras värden och deras drömar? Det är först då man kartlagt allt detta som en skola kan utformas som stödjer relevant utveckling. Annars börjar man ju i fel ände. Dagens skolstruktur stödjer ett antal behov sett utifrån industrisamhällets krav, främst kunskaper lagda i en "sanningsskål" och att komma i tid till skiftet. Det är dags att ta klivet nu och lämna det.

Nästan samtliga av Socialdemokraternas 9 frågor ligger och guppar i den gamla skolans tänk och jag kan inte mer än gratulera herr Björklund som lyckats näst intill perfekt med att få dem dit han vill. Han ligger nog i sin Hammock på landet och njuter lite kaffe och bulle skulle jag gissa.

Men för skolans del för framtiden är detta inte alls något positivt. Men som sagt, detta är politikers spel om makten och deras inre drivkrafter. Inte en övertygelse om att skapa den bästa skolan för lärande i samklang med framtidens krav.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap Folkpartiet Skolpolitik Socialdemokraterna

Mer idrott och fysisk aktivitet....

Idag debatterar idrottsstjärnor om mer antal timmar idrott i skolan och kräver 1 timma "idrott" om dagen av skolministern.

Vi, liksom flertalet svenskar, kräver en timme om dagen för våra skolbarn, skriver 19 idrottsstjärnor, idrottsaktiva, forskare, läkare och lärare.
Dagens Nyheter 2007-07-18

Jag vill då bara passa på att påminna om läroplanens syn på detta med fysisk aktivitet, vilket det ju till syvende och sist handlar om här, dvs om att minska riskerna för bland annat tidig övervikt och de på sikt relaterade sjukdomarna som kommer i bakvattnet på det. Vist är idrottslektionerna oerhört viktiga men inte ensamt ansvariga. Redan idag finns rätt så klara formuleringar för lärare och skolledare i frågan. Se här:

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."
Lpo94 kap 1 "Skolans Uppdrag"

Sen vet jag inte riktigt om det håller att abdikera så som artikelförfattarna gör inför föräldrars trots allt stora ansvar kring hur deras barn förhåller sig till exempelvis fysisk aktivitet. Precis som andra saker i livet. Det är lätt att lägga hela ansvaret på skolan, som man gör i artikeln. Men jag håller med om att mer fysisk aktivitet under hela uppväxten är oerhört viktigt sett utifrån ett folkhälsoperspektiv, inte tu tal om saken. Men precis som lek så försvinner den fysiska aktivitet mer och mer ju längre upp i åren man kommer i utbildningssystemet. På universitet är det ju närmast befriat från sådant i själva undervisningen och lärandet. Det är den frågan jag tycker är viktigast att fundera över i detta sammanhang.

Glad Sommar !

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

(RED), produkter mot AIDS & Skola

Igår köpte jag ett par röda basketdojjer av märket Converse All Star. Inte särskilt märkvärdigt sneaker-märke i min värld, de finns överallt. Och jag har haft dem typ jämt sen jag var 9-10 år eller något sånt. Men de jag köpte igår bär jag idag med mer stolthet än normalt, och inte bara därför att de är snygga och coola. Varje steg jag tar i dem kommer kännas i hjärtat. En del av pengarna som skorna kostade går nämligen till aktiviteter mot AIDSs utbredning i Afrika och för de som drabbats. Projektet heter (RED) och hemsidan där du kan registrera dig och ge ditt stöd heter www.joinred.com

Detta är ett sätt för stora varumärken att dels göra en insats men också såklart som metod för att positionera sig och sitt varumärkes värden i den yngre generationen. Och det är inget fel i det.

Ju mer de tjänar ju mer pengar och kraft kommer AIDS projektet tillgodo.

Jag är rätt säker på att vi kommer att få fler skolor i framtiden som profilerar sig för välgörenhetsvärden än vad vi har idag. Ungdomar tar idag aktiv ställning i miljö, världshälsa och andra globala rörelser. Man vill tex i många fall vara medveten om vilka värden som arbetsgivaren står för, inte bara om vilken lön man får. Detta måste skolan ta hänsyn till framöver.

En av de stora förebilderna och eldsjälarna bakom arbetet mot AIDS spridning i Afrika är Bono från U2. Lyssna här vad han har att säga.


Andra företag som också säljer prylar under beteckningen är bland andra Apple (iPod RED) och Motorola (RED MOTORAZR) och GAP som säljer bland annat t-shirts med texten INSPI(RED).

Någon kanske rynkar på pannan och tycker att det är ruffel och båg. Men sanningen är den att om alla brydde sig lite mer och bidrog lite mer av egen kraft så skulle världen se lite bättre ut. Och det är dessa värden som en del företag snappat upp och det är fantastiskt om de tjänar massor miljoner pengar. För varje iPod Nano som kostar 199 dollar går 10 dollar direkt via The Global Fund till behövande i Afrika, i första hand kvinnor och barn. Man räknar med att kunna behandla 1,8 miljoner sjuka och ge rådgivning kring hur man skyddar sig till drygt 60 miljoner under en 5 års period. The Global Fund har hitills fått in 7,7 miljarder kronor från 136 länder och bekämpar inte enbart AIDS utan även Tuberkulos och Malaria.

Vill ni följa projektet så har de en BLOG (RED) också...

Join (RED)

F(RED)RIK


Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap Apple GAP Motorola AIDS

Staten, Kommunen, skolan och huvudmannaskapet

Läste en debattartikel nyss av de folk­partistiska riksdagsledamöterna Ulf Nilsson och Agneta Berliner. De hävdar att det bästa som kan hända skolan är att staten övertar huvudmannaskapet. På så sätt kan staten öka kontrollen över skolornas aktiviteter, vilket innebär snabbare och enklare att påverka för riksdag och regering. Man hävdar vidare att det är kommunaliseringen på 90-talet som har skulden för skolans minskade resultat etc. Man flörtar också skickligt med facket genom att hävda att det är kommunaliseringen som gjort att lärare och skolledare inte har så stort inflytande över arbetet som innan 1991.

"I dag är det svårt att se vem som egentligen ska bestämma över ­skolan, rektorn eller kommunen. Skolan skulle få större makt att ­bestämma över sin egen vardag om den stod direkt under staten. Syftet med kommunaliseringen av skolan var att öka decentraliseringen, men resultatet har i stället blivit att kommunpolitikers och kommuntjänstemäns inflytande över skolan har ökat."
Svenska Dagbladet 2007-07-14

Stop lite nu här artikelförfattarna... De som skall ha mest inflytande över skolans aktiviteter är väl varken staten eller kommunen? Det är väl elever, personal och föräldrar i samverkan? Staten och Kommunen (i dagens system) skall ange juridiska direktiv och säkerställa kvaliteten. Med staten som ensam kontrollstation och uppdragsställare ökar enligt Ulf och Agneta rektors handlingsfrihet och styra över sina resurser? Ja det tycks ju i alla fall vara deras övertygelse att så är fallet. Men det finns anledning att föra denna diskussion ett steg längre och framförallt ställa ett antal frågor, istället för att påstå sig ha svaren innan frågorna än ställts.

Stämmer det att kommunaliseringen raserat svensk skola? Byggt på vad?
Har utvecklingen i samhället i stort påverkat skolans förutsättningar?
Har utvecklingen av kommunikationen (bl.a internet & mobil kommunikation) förändrat skolans och för den delen hela samhällets när och fjärrmiljö?
Kan man likställa behoven i Botkyrka och Danderyd?
Vem kan bäst göra behovsanalysen ifråga?
Har dagens ungdomskultur förändrats sedan 80-talet, och spelar den någon roll?
Har kraven på annorlunda kompetenser i det globala arbetslivet inverkat?
Har skolan förmåga att möta dessa annorlunda krav på kompetens?
Blir det mer stimulerande som elev i skolan om Staten tar över?
Hur ökar inflytandet hos personal och skolledare lokalt om staten tar över?
Hur ökas inflytandet hos elever och föräldrar lokalt om staten tar över?
Har skolans vetenskapligt bevisade oförmåga till förändring och utveckling påverkat?
Är Staten känd för att vara särskilt bra på utvecklingsarbete på lokal skolnivå?
Har det faktum att hela Skolsverige inte fullt ut står bakom läroplanens grundvärden någon betydelse?
Hur skall staten lyckas övertyga hela Skolsverige om läroplanens förträfflighet (den nya kommande antar jag)?
Har Socialtjänstens brister kopplat till skola någon betydelse?
Ska staten ta över Socialtjänstens lokala skolarbete också?
Hur bli rektors administrativa miljö påverkad av ökade antal inspektioner från staten?
Hur skall staten lyckas med att skapa likformig bedömning?
Det finns fler frågor....såklart...

Staten ger uppdraget till friskolekoncernen som sedan ansvarar gentemot staten, rektor rapporterar i stort sätt enbart till koncernen. Innebär förstatligandet att friskolekoncernerna måste läggas ned? Eller skall de få fribrev? Vore det inte smartare att låta rektorerna få uppdraget helt genom kommunen och kommunen helt ansvarade gentemot staten (som i friskolesektorn). Och att staten granskade kommunerna effektivare? I dag har ju rektor två huvudmän kan man säga, vilket ställer till det lite ganska ofta. Vore det inte fiffigare att ge ytterligare öronmärkta pengar för kommunerna att satsa på kompetensutveckling av sina förvaltningar så att en förändring kan ske? Finns det inte en hel del samordningsvinster att vinna med kommunen som huvudman? Jag tänker på stöd till skolorna kring "Barn i behov av särskilt stöd" etc?

Är det verkligen så att allt hänger på att Staten är huvudman? Bryts mönstret då så oerhört tydligt? Som genom ett trollslag? Nej självklart inte. Vi som arbetat en del i skolan vet ju att den lilla garderingen som artikelförfattarna skriver i förbifarten "resultat på sikt" inte är betydelselös eftersom all förändring skolan tar tid.

Det mesta tyder på, när granskningar av svensk skola görs, att skolan nu börjar utvecklas positivt utifrån de antaganden om lärande, demokrati och värdegrund som genomsyrar såväl skollag som läroplan. Läs till exempel skolverkets granskning av attityder hos lärare och elever i skolan. Införandet av nya skolförordningar måste ges ordentligt med tid och i alla större förändringar så sjunker effekten till en början under den s.k "omställningen". Folk tar tid på sig att ställa om från ett tänkande till ett annat, särskilt i skolan. Frustrerande ja men ledtiden för förändring kan kortas genom ett visionärt och entusiasmerande ledarskap. Skolan har under hela sin kulturhistoria kastats mellan olika reformer och aldrig givits lugn och ro att sätta de reformer som klubbats igenom i regering och riksdag. Ett sätt att styra rektor i detta har varit att skapa en skolledarkultur som inte är så entreprenenöriell och självständiga utan som blint lyder minsta vink.

Jag tror att detta enbart handlar om politikers hunger att direktstyra i skolans sätt att fungera och att centraliseringsivern kommer att skapa en tungarbetad, långsamtrörlig och oflexibel organisationskultur där man inte får göra något som "staten inte uttryckligen bemyndigat", dvs betydande minskat frihets- och handlingsutrymme.

Låt skolan fortsätta utvecklas och gör något åt de brister ni upplever som politiker med fokus på nytta för eleverna och inte som politiska poänger i ert eget politiska maktspel. Ert ansvar är betydligt större än så...

Elevitera mera!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Värst idag....

(Korrigerade efter att ha upptäckt att Kamal inte längre är rektor för skolan, utan VD. Tack Peter Karlberg. Grundproblematiken kvarstår dock.).

VD och fd Rektorn för Al-Mustafaskolan i Järfälla, Kamal Moubadder, tycker att det är ok att hugga händerna av tjuvar och stena otrogna för att förhindra äktenskapsbrott. Han har skrivit en bok om sharialagar och välkomnar en debatt om att införa dessa lagar i Sverige om svenska folket vill. Han försäkrar att boken inte används i skolans undervisning. Däremot besvarar han frågor på nätet med samma innehåll som i boken.

"I boken svarar han bland annat på huruvida islamiska lagar och straff är omänskliga. Att hugga händer av tjuvar, menar han, skyddar både oskyldiga offer samt avskräcker människor från att hamna i kriminalitet. Kamal Moubadder skriver också att dödsdomar mot otrogna skulle innebära att äktenskapsbrotten försvinner. Skolverket ska nu besluta om en eventuell granskning av skolan."
Aftonbladet 2007-07-12

Man får ju ha vilken tro man vill i Sverige som tur är och det är också klart att man kan ha tilltro till sharialagar och diskutera dem med allt och alla. Det är inga problem med det i vårt land där yttrandefriheten är viktig.

Det stora frågan är om det är ok att ha en rektor som uttrycker dessa åsikter i närheten av sin tjänst som just ledare för unga människor? Det är ett stort ansvar att vara chef i skolan, man har faktiskt makten att påverka unga människors värderingar. För mig som tror starkt på den läroplan vi har och som delar den grundsyn som däri formuleras så blir det väldigt konstigt om Skolverket inte agerar på något sätt i denna fråga. Styrelsen för friskolan har ansvaret att som huvudman tillsätta rektor och har även ansvaret att skollagen, grundskoleförordningen och Lpf 94 (i detta fallet). I den står det i inledningen:

"Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna
förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på."
Lpf94

Denna fråga handlar i första hand inte om friskolor, den handlar om en gravt olämplig rektor.

Biträdande generaldirektören för Skolverket Ragnar Eliasson är inne på rätt spår tycker jag:
"Men allmänt sett är det anmärkningsvärt om en företrädare för en skola uttrycker sådana uppfattningar eftersom de direkt strider mot de värden som skolan är skyldig att värna och aktivt verka för. Dit hör människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och tolerans, konstaterar Ragnar Eliasson."
Dagens Nyheter 2007-07-12

En rektor, numera VD, som aktivt uppvisar och propagerar för denna absurda grundsyn där handhuggning och stening är i sin ordning måste självklart ifrågasättas som ledargestalt. Problemet är nämligen att, som han själv också påpekar i sina skrifter, att en aktivt troende muslim inte får följa mänskliga lagar som strider mot Alahs. Så står det i skrifterna och det får man tro på om man vill såklart. Men om man präntar in denna grundsyn tillräckligt ofta och starkt i små barn är risken stor att de får en värdegrund som strider mot de värden skolan skall förmedla och som vårt samhälle bygger på att vi har. Jag säger inte att det ÄR så men att risken är uppenbar, eftersom rektor är en mycket inflytelserik person i en skola.

Jag är för kommunala skolor och friskolor (jag har heller inget principiellt emot religiösa friskolor) så länge undervisning och verksamhet inte bryter mot de förordningar och andemeningar som styrdokumenten anger. Bara så ingen tror något annat.

Läs mer Hans Iwan Bratts Blogg

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Dagens läroplanscitat 25

"Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall varalikvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Enlikvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns ocksåolika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. "
Lpo94 1 kap

Detta är en vad man kallar "grundsten" i den svenska synen på lärandet, dvs att lärandet är högst individuellt och skall anpassas metodmässigt och innehållsmässigt efter varje individs förutsättningar. Om man gör det som det syftas på används resurserna väl och kommer ge de elever stöd som behöver stöd, både de som har svårigheter och de som behöver ännu mer stimulans för att utvecklas framåt. Det är hela huvudtanken här, dvs att dels ta utgångspunkten i lärandet och dels utifrån det sen fördela resurserna på ett optimalt sätt. Ett ganska komplicerat jobb som kräver mycket av skolans ledare och pedagogisk personal.

Nu kritiseras detta och politiker raljerar gärna över det pedagogiska etablissemangets misslyckande och att individuellt anpassad utbildning "nog är bra men omöjlig i praktiken". Och det är nog sant om praktiken fortfarande ligger kvar i de gamla strukturerna, vilket den kan göra på en del ställen. Jag ska ta ett exempel. I en klass på 25 elever finns det 25 olika förutsättningar. Om undervisningen enkom organiseras i en form där eleverna lyssnar på lärarens genomgångar framme vid tavlan för att sedan göra ett skriftligt prov, hur många olika individers förutsättningar av de totalt 25 har då pedagogen tagit hänsyn till?

Det betyder nu inte att läraren skall ha 25 olika metoder för den här klassen. Det brukar nämligen vara en vanlig invändning när detta kommer upp. Nej det betyder att man som skolledare och pedagog måste börja i rätt ände för att se vilka arbetsmetoder som tillsammans adresserar de olika behov som finns i gruppen.

Mål - Metod - Resurs är en analysform som är mycket vanlig, rent teoretiskt. Tyvärr fungerar vi människor, i både näringsliv och skola, inte alltid som teorierna säger att vi borde. I fallet ovan där rektorn och läraren väljer att eleverna i första hand skall lyssna på lärarens genomgångar framme vid tavlan för att sedan skriva ett prov använder man en annan analysmetod. Den metoden går ut på att först ta hänsyn till resurserna, därefter väljer man metod och sen tittar man efter vilka mål som eventuellt kan uppnås hos gruppen som kollektiv. Alltså Resurs - Metod - Mål.

Poängen med den första analysmetoden Mål - Metod - Resurs är att om man utgår från målen och därefter väljer optimal metod och först därefter gör avgränsningar om resurserna inte räcker så kommer måluppfyllnaden att öka eftersom man adresserar fler individuella behov. I den andra metoden blir måluppfyllnaden alltid lidande eftersom detta beteende i de flesta fall leder till "samma" arbetsmetoder oavsett vilka behov som finns. Man laborerar inte med arbetssättet utifrån elevernas förutsättningar utan väljer en allenarådande.

"Möjligheterna för svensk skola att ökar elevernas lärande resultat ligger mer i kunskapssyn, varierade arbetssätt och smarta pedagogiska metoder än i lärarnas ämneskunskaper, de är redan mycket fina."

Olika gruppers krav på mer ämneskunskaper hos lärare, som redan nu har mycket fina kunskaper, och deras dagdrömmeri om mer "katederundervisning" ger signaler om att analysmetoden Resurs - Metod - Mål är den som gäller i deras "mindset".

Detta är bekymmersamt inte bara rent logiskt utan också utifrån vad som står i läroplanen...se längst upp...

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skoldebatten?

Många är vi nog som undrar över Mona Sahlins nya skolpolitik. Enligt rykten som nått mig från olika håll verkar Mona måna särskilt om denna bit av politiken och hon lär själv vara personligt engagerad i skolfrågorna. I DNs recension av hennes sommartal i Almedalen skriver de så här om hennes skolinslag:

"Mona tog upp att skolpolitiken behövde förnyas - men att denna förnyelse måste ske utifrån ett omtankeperspektiv. "Krav - ja! Ordning och reda - ja! Sortering - nej!!" sade Sahlin bland annat om betygsfrågan."
Dagens Nyheter 2007-07-10

På en annan DN sida:
"I talet öppnade hon för skriv- och lästräning redan i förskolan, pläderade för bättre kunskapsuppföljning, men mot sortering och ökad uppdelning bland de små barnen."
Dagens Nyheter 2007-07-09

Lika tunt och i lika stor frånvaro av lärandets grundmekanismer som regeringspartiernas. Jan Björklund har verkligen lyckats få Mona och Socialdemokraterna dit han vill, hur skall man annars förklara hennes "Krav-ja! Ordnings och reda -ja"? Precis som om någon tycker det motsatta vore bra för lärandet. Trist att hon tvingas använda dessa minst sagt slitna retoriska käpprapp överhuvudtaget. Man kunde gott krävt att hon utvecklat det hela en smula. Kanske gjorde hon det men att Dagens Nyheter redigerade bort det i sin text. Man ska ju komma ihåg att Dagens Nyheter är en av Jan Björklunds främsta och mest lojala kanaler.

Under tiden detta diskuteras vilar skolans personal välförtjänt upp sig igen inför den kommande terminstarten. Man undrar vad de anser om debattens innehåll egentligen?

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Förskola

Nationaldemokrater vill starta förskola....ehhhh

Såg på TV4s hemsida att några mindre pålästa nationaldemokrater siktar på att starta förskola i Uppsala och Södertälje enbart för barn med svensk bakgrund. Och detta av politiskt ideologiska skäl som jag förstår det hela, vilket känns ofräscht. Det är politikern och nationaldemokraten Vavra Suk (Läs mer på Wikipedia) som ligger i täten för denna minst sagt märkliga idé. Jag antar att det är för att provocera för någon annan rimlig slutsats kan jag inte dra. Suk säger så här till TV4:

- "Det är som ett normalt dagis, normalt enligt mina mått mätt, det vill säga ingen mångkultur, ingen genuspedagogik, utan helt enkelt bra uppfostran för barnen, säger Suk till TV4Nyheterna".
TV4.se 2007-07-05

Förutom att resonemanget vibrerar allt möjligt inom rasism och andra diskriminerande tillhåll så brister ju det ju dessutom rejält redan från början inom andra juridiska områden, tex det styrdokument som anger vad förskolan skall präglas av i vårt globala samhälle.

Så här säger Lpfö (Löroplanen för förskolan):
"Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet."
Skolverket.se

Läroplanen talar sitt tydliga språk.

Sen en annan sak Vavra Suk, det heter förskola och inte dagis. Dagis tillhör en annan tid, precis som dina övriga grundvärderingar...


Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Förskola

Tv-serien 24 och Dramaturgi + Pedagogik = Intressant

Dramaturgi + Pedagogik = Intressant. Jag har under min ledighet gett mig i kast med tv-serien “24”. Tänkte se alla säsongerna faktiskt och har redan rivit av två...ruggigt spännande! I januari startar säsong 7 i USA. Säsong 6 går nu på TV tror jag....

Serien innehåller det mesta av spänning, action, intriger, kärlek, humor och så massa manliga och kvinnliga hjältar och skurkar förstås. Rätt smalt kan man tycka, om man är inskränkt. Syftet med serien är ju just inget annat än att underhålla för att tjäna pengar och finansiera ytterligare serier. Och det lyckas den bra med.

En viktig del av en sån här serie är naturligtvis skapandet av karaktärerna som skall representera olika roller och funktioner. Karaktärer är viktiga, det är ju de som bär fram budskapen till dig som tittare. I skolsammanhang är oftast karaktärerna lärarna, och de får sina roller på Lärautbildningen, via kollegorna på skolan och lite varstans. Här finns beskrivningar av alla karaktärer i 24. Så karaktärerna är alltså en av de viktigaste delarna i dramaturgin.

Dramaturgi är i sig intressant, det handlar ju främst om att optimera tittarens eller läsarens upplevelse så att berättelsens syften blir klara. Dess ursprung kommer från Aristoteles och Homeros faktiskt, alltså inget att spotta på, och bygger på grundprincipen berättelsens start - mitt - slut. Där slutet görna skall vara den direkta kulmen och i en serie skall man gärna lägga in en s.k "cliff hanger" så man bara måste se nästa avsnitt eller läsa nästa kapitel. Eller komma till nästa lektion om det handlar om skolan....

Det dramaturgiska arbetet handlar tex om att ta bort tunga tråkiga transportsträckor som inte tillför något och berättelsen måste tydligt motiveras så att man förstår varför karaktärerna gör som de gör. Alla avsnitt i 24 är ca 40 min långa och minutiöst dramaturgiskt planerade...precis som många lektionstimmar i skolan, eller borde vara. Eller kan bli. Man kan naturligtvis som lärare och skolledare lära mycket av dramaturgernas sätt att bygga upp berättelser och sätt att skapa intresse. I vårt iPod-projekt med syftet att lyfta intresset för matematik startade vi upp med att delge alla 11 skolorna dramaturgins absoluta grunder med hjälp av dramachefen från STRIX-television. Det blev mycket uppskattat bland alla 25 lärare som var där. Kanske något för reformivrarna att kika lite på...

En sak som är cool med 24 är att man som tittare får känslan av att man är smart och kan tänka ut saker innan huvudpersonen, man blir bekräftad som tittare.

Elever som blir bekräftade blir också mer sugna på att delta...

Men ibland visar det sig att man har fel lik förbannat och man tänker "wow nästa gång". Man blir stimulerad och utmanad att fortsätta... Svår balansgång där kan jag tänka mig, så inte tittaren/eleven blir förnärmad och sur och vägrar mer. Och dramaturgerna i tex "24" lyckas fantastiskt bra med intresseskapandet, om man betänker att innehållet kunskapsmässigt i övrigt ofta är precis NOLL (förlåt inte helt noll alltid). Och det är också det som är så intressant. Tänk att finna kopplingen till skolan så att innehållet bärs fram och presenteras på olika sätt och med olika processer så att bättre effekt uppstår.

- Ha Ha Ha...det där är inget nytt! Har du hört talas om "Storyline" ? Det är gammalt och jag vet några som har provat och det funkar inte...

Jovist funkar storyline, som är ett slags pedagogiskt sätt att arbeta med ämnesintegrering där läraren och eleverna utgår från en berättelse som blir den röda tråden för eleven att förstå helheten efter. Den bärande iden är att lärande är en aktivitet som den lärande själv utför av egen fri vilja och utifrån det egna intresset (www.storyline.se).

Pedagogik och Dramaturgi härstammar från samma släktträd, men har utvecklats åt olika håll med olika uppgifter. Dags kanske att återigen låta dem mötas i detta decennium...

Se 24 och lär lite av den, ni kommer bli glatt överaskade....

Den Officiella hemsidan för 24
Lyssna på ledmotivet till serien här
Alla karaktärer i 24

Denna text skyddas av upphovsrättslagen och om ni får idéer härifrån så glöm inte att ange källan är ni snälla.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
24
Dramaturgi

Trygga lärare & Diktafoner....

Häromdagen satt jag och några lärare och snackade om möjligheterna med dagens teknik och självklart så gled vi osökt in på mobiltelefoner som är så i ropet i dessa tider. Vi konstaterade bland annat att problemet med mobiltelefoner i skolan mångt och mycket är ett konstruerat problem med mycket liten förankring i de flesta lärares verklighet. Snarare är problemet ett symptom på att det finns några lärare som inte klarar av att ställa krav utan att uppfattas som "dumma och auktoritära", någon som dagens frimodiga ungdomar inte accepterar. Självklart så vet de flesta lärare hur man kan ställa krav och samtidigt kunna behålla den goda stämningen, det är ju det som är ett av flera viktiga uppdrag för pedagogen.

En av lärarna, bloggaren "magistern" med namnet Henrik, berättade i alla fall om hur eleverna ganska ofta, under lektionstid, spelar in honom med sina mobiler.

Vi var alla överens om att det var något positivt och inte heller särskilt nytt, jag spelade själv in mina föreläsare på universitetet redan 1993. Jag använde dåtidens teknik, en s.k diktafon, eftersom det 1993 inte fanns vettiga möjligheter att spela in med mobiltelefon. Den stora utvecklingen av mobilens möjligheter startade först 1994 i samband med Telias utbyggnad av GSM nätet som ersatte gamla föråldrade NMT. Dagens 3G teknik medför däremot väldigt mycket fler möjligheter, bland annat videoinspelning. Och snart kommer också Apples iPhone, som jag tror kan bli betydelsefull i vissa skolsammanhang. Utvecklingen har gått i en rasande takt men gemene man över 25 har i allmänhet inte hängt med i den alls. Däremot så har dagens ungdomar, de digitalt infödda, tillfullo förstått de stora möjligheter som finns med digitala kommunikationsverktyg.

Hur som helst så funderade jag en del över detta med att den här Henrik som lät eleverna spela in honom och dryftade frågan några dagar senare med några andra lärare som genast sa att det måste handla om en kombination av en "väldigt speciell lärare" och "lika speciella elever". Förvisso är det också en speciell lärare i den meningen att personen är trygg i sin roll, är väl förankrad i Lpo94 och vågar tänka nytt. Men eleverna är absolut inte särskilt speciella, de har allt av det som ungdomar i åk 7-9 har över hela Sverige. Men det är klart att lite rätt har de kanske om de på allvar menar att det är "mycket speciellt" att vara trygg i sin roll, väl förankrad i Lpo94 och nytänkande. Många andra tycker nog att detta borde vara en grundbetingelse för att kunna vara lärare. Hur skall man annars kunna följa med i samhällsutvecklingen?

Så funderade jag över skillnaden mellan diktafon och mobil och givetvis finns skillnader. Det går inte att dra absoluta paralleller mellan urtid 1993 och modern tid 2007. 1993 var det ganska arbetsamt och kostsamt för en ung människa att sprida diktafonens inspelning till flera andra personer. Idag är det både busenkelt att spela in någon och sedan sprida det över mobilnätet och internet. Dessutom kostar det i princip inget alls. Och självklart innebär det att lärare idag känner osäkerhet inför just detta. Men läraren ifråga som lät eleverna spela in genomgångarna på lektioner utsätts aldrig för kränkande behandling genom spridning av inspelningarna över nätet. Nej då han radar gladeligen upp 25-30 mobiltelefoner framför sig och påbörjar sina lektioner. Till synes helt trygg med det.

Jag tror så här. En starkt bidragande anledning till att den här läraren inte utsätts för nätspridning är att han verkligen byggt ett förtroende mellan sig själv och eleverna. En annan bidragande del är också, tror jag, att eleverna får inflytande över undrvisningen, i det här konkreta fallet genom att de får använda sina mobiler i undervisningen. De blir bekräftade och tagna på allvar och ges möjligheter snarare än hinder.

Och här ligger nyckeln till framgång såklart. För det första i förhållningssättet och synen på eleverna, läse mer här i Lpo94 ni som inte förstått ännu. Och för det andra, när det gäller modern kommunikation (teknik), att ta till sig möjligheterna och låta teknikens attraktion och dragningskraft hos ungdomarna bli till redskap i deras lärande. Det är det som den här läraren fattat och drar stor nytta av.

Elevitera mera :-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap