Idag höll jag ett föredrag för 15 lärare i Nacka Gymnasiums lokaler. Strax innan jag började hade jag lite tid över och drog runt i entrén där det finns ett närbeläget cafe, full av elever. Man märkte ganska fort att klimatet i skolan är juste. Det är ofta ganska enkelt att känna igen klimatet genom att bara gå rakt in och veckla ut sina känselspröt, eller aktivt registrera vibbarna i luften. I skolor där klimatet är positivt möter eleverna ofta en nyfiket med blicken och visar att man "märks". I skolor där klimatet funkar mindre bra tittar elever och vuxna ofta hellre bort än söker någon form av kontakt. Man känner sig då inte sedd alls, utan snarare helt exkluderad.
Efter några minuter kom det fram en vuxen person som på ett tillmötesgående sätt undrade om jag sökte någon speciell person, även det ett gott tecken. Det visade sig vara en fritidsledare med uppenbar respekt hos eleverna och som också mötte dem med respekt. Vi pratade en stund om just det där med klimatet och att det är viktigt att få de vuxna att skapa detta klimat så det lixom rinner ner i knät på eleverna som ett naturligt förhållningssätt. Han berättade att det tagit några år att få till det där och att det inte riktigt var så när han började för tre år sedan. Även nu uppstår ibland situationer av konflikter etc, men vilken skola fylld med tusentals tonåringar saknar detta helt och fullt. Men han utstrålade märkbar stolthet och man föstod att han kämpat och kämpar hårt för just klimatets överlevnad.
På Nacka Gymnasium går 2000 elever och "högstadiedelen" intill hyser runt 900 tror jag. En ganska stor skola alltså.
Det var riktigt nice att hänga bland elever igen, även om stunden var kort.
Skola är fantastiskt !
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
No comments:
Post a Comment