Tuesday, February 20, 2007

Det börjar mullra minsann...

Emma Rosengren, lärare och arbetslagsledare i Solna frågar hur Leijonborg & Björklund tänker med sitt fokus i skol och utbildningsfrågor. Att hon är kritisk är inte svårt att se, men än mer intressant är att hon talar från golvet med golvets erfarenhet och kompetens. Hon menar, liksom jag själv, att disciplin bäst skapas genom att, skapa motivation, engagemang, bygga relation och förtroende mellan elev och pedagog. Hon menar vidare att detta är särskilt viktigt när det gäller elever som finns i riskzonen socialt. De som redan är besvikna på vuxenvärldens svek och osynliggörande.

Alla de kollegor som jag har sett lyckas skapa ordning i sina klassrum, har använt helt andra medel för att skapa ordning än hot om dåliga betyg och beslagtagna mobiler. De har ett positivt förhållningssätt och tillämpar positiv gränssättning (Den finns! Det går!). Det är den här typen av lärare som upptäcker mobbning, som samarbetar med hemmen och jobbar med värdegrunden i skolan. Ordningen samtalar de redan om vid utvecklingssamtalen, och vid åtskilliga andra samtal med elev och föräldrar.
Stockholm City 070219

Auktoritet är ett ord som ofta nämns numera och i samband med det vilken roll läraren skall ha. "Man skall inte va kompis med eleverna" är ett vanligt citat i medierna. Frågan man måste ställa sig är "Vem kan bli kompis med en 14 åring om man är 30+?". Elever tycker i allmänhet att alla som är över 20 snart skall dö eller köpa husvagn, det är deras perspektiv där det lever mitt i nuet. Jag vill mena att argumenten brister i detta. Jag menar också att det är att förlöjliga tusentals lärare som lyckas med sitt uppdrag i syfte att skapa förändringar tillbaks i tidsepokerna.

Sanningen är den att auktoritetsbegreppet behöver diskuteras och omdefinieras ordentligt. I den hierarkiska organisationsvärldsordningen som präglade samhället för bara 20 år sedan följde auktoritet per automatik ofta med tjänsteställningen. Lärare var en auktoritet för att han/hon just var lärare. I dagens nätverksbaserade samhälle där kommunikation ökar för varje månad måste man förtjäna sin auktoritet. Man måste själv skapa den, ingen gör det längre åt en. Och det är det här Emma talar om i viss utsträckning ovan.

Varför det är så här beror till stor del på att med ökad kommunikation kommer fler kontakter att värdera och bedöma nyttan av. Och ett sätt att begränsa sina kontakter är att "välja bort" de som inte är nyttiga. Det betyder i elevens värld att du som pedagog plötsligt måste fånga intresse och motivation för att få bli den auktoritet du behöver vara för att lyckas med ditt uppdrag. Självklart komplicerar detta till bilden av vilken roll läraren måste ta. Och det förminskar också en annan myt, dvs den om att lärarens uppdrag är att ge eleven hela initiativet och själva söka kunskapen med lärarlösa lektioner på Internet. Snarare kräver detta än mer engagemang och mer struktur än i den gamla skolan, det som Emma kallar positiv gränssättning.

För detta krävs att lärare stöttas till utveckling, snarare än ges verktyg som tar oss flera steg tillbaka.

:-)

Fler bloggar om:

3 comments:

i said...

Yes, där satt det! Björklund behöver nog ta sig en funderare.

IT-mamman said...

Hoppsan, där slant jag på knapparna. Menade inte att vara anonym.

Janne said...

Skönt att allt fler lärare/insatta tar till orda och dessutom på platser som syns.

Synd bara, att Björklund & Co. ännu inte bemött kritiken på ett synligt sätt (om än överhuvudtaget)...