Saturday, February 17, 2007

Mobbing är utslag av ett outvecklat ledarskap

Jag har under flera år försökt att peka det faktum att många av de brister som en del skolor visar upp ofta är utslag och konsekvenser av ett outvecklat eller förlegat ledarskap. Det är alltså kulturen som konsekvens av ledarskapet som bäddar för brister.

Nu visar det sig att det som många av oss någonstans vetat om när det gäller att mobbing inte bara är ett barn och ungdomsfenomen. DNs debattsida idag visar tydligt att mobbing är en mer långtgående problemhärd.

"Ny unik databas avslöjar: Kvinnliga lärare kränker pojkar och flickor medan de manliga kränker enbart pojkar. Mer än varannan lärare och rektor som får vetskap om mobbning i skolan väljer att inte reagera alls. Detta trots att drygt sex av tio mobbningsoffer utsätts för kränkningarna under minst ett och ofta flera år. I själva verket är 37 procent av kränkarna lärare. Av dessa är 66 procent kvinnor. Mindre än var tionde mobbad elev som uppmärksammats får hjälp från skolan. Ändå är andelen mobbningsoffer som gett sig till känna bara toppen av ett isberg, skriver pedagogikprofessorn Peter Gill och amanuensen Anne-Lie Ericson vid högskolan i Gävle som gjort en systematisk granskning av mobbade skolelever förra året."
DN debatt 2007-02-16

Vist har vi i skolan uppmärksammat lärares kränkningar av elever och många har också agerat kraftfullt, det har jag bland annat själv erfarenhet av. Men att det var så utbrett som 37% av rapporterade mobbingfall föll utanför min fantasi. Jag hade nog gissat på 10%. Problemet beskrivs ganska väl i forskarnas slutsatser, nämligen att kulturen vuxna emellan i skolan är oerhört stark och att många vuxna väljer att blunda. Tydligen agerar bara 10% av de lärarna om en kollega kränker en elev och 15% av skolledarna. Samtidigt är det så att det som från början kanske startar med att en lärare kränker en elev ganska snart kan ha vänts till att den kränkte är läraren som utsats för beskyllningar etc. Personalärenden har i praktiken en helt annan tyngd än mobbing. Både arbetsgivare och fack bär naturligtvis skuld till detta.

Det bästa vore att både fack och arbetsgivare en gång för alla tillsammans bestämde sig för att försöka hitta erbeten utanför skolan för de lärare som upprepat, trots handledning, har ett beteende som kränker elever. Hur skall skolan annars kunna föregå med gott exempel och vara förebilder för våra ungdomar? Det borde ligga i allas vårt intresse. Och de som undrar var skillnaden i hårdhandskar går mellan elever och vuxna, så går den vid att vuxna är vuxna och får betalt för att utföra ett arbete i linje med läroplan och skollag och att elever ännu inte är färdigutvecklade.

Att utveckla ledarskapet i hela skolan är viktigt.

Fler bloggar om:

2 comments:

SiggeR said...

Instämmer till 100%. Allt utgår från ledningen. Att manliga lärare i så hög grad kränker manliga elever kan bero på att det är den roll de förtväntas ta i en atmosfär som tillåter denna typ av "pedagogiska grepp" för att få bukt med stökiga grabbar.

Jessica said...

Det är verkligen skamligt att lärare beter sig på det sättet. Man kan ju tro att de inte har lärt sig något under sin utbildningen.