Den 26e mars kl 18.00 bjuder vi in skolledare och näringslivsledare till en exklusiv visning av Al Gores oscarsvinnande dokumentärfilm "En obehaglig sanning". I anslutning till filmen, som visas på biografen Park i Stockholm, bjuder vi även in till en debatt om klimatförändringarnas konsekvenser, deltagare i debatten är ett flertal experter från miljöområdet och Svensk skola. Namnen på deltagarna i debatten publiceras på Rektorsakademiens webbsida under vecka 10.
http://www.rektorsakademien.se
Anmälan sker till Åsa Jakobsson genom ett mail: asa@rektorsakademien.se
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Trendspaning och utvecklingstankar för skola och arbetsliv med fokus på kreativitet, lärande, digital kompetens, ledarskap, ungdomar, samhälle och annat roligt som hör framtiden till.
Tuesday, February 27, 2007
Sunday, February 25, 2007
Bo Sundblad, PJ och sagor i seriös (?) skoldebatt
På Magisterns blogg berättar han om ett citat från Bo Sundblad efter en föreläsning Bo haft på Magisterns skola (typ):
“Svenska lärarkåren slutade vara proffs när de relativa betygen infördes.“
Bo Sundblad
Det ligger mycket i vad Bosse säger men man skall vara klar över att han generaliserar och att han i uttalandet inte ger sig på enskilda lärare utan skolans kultur.
Jag har hört Bosse ett antal gånger och jag tycker han är intressant även om jag inte delar allt han står för. Han är också en engagerad föreläsare som fångar folks uppmärksamhet. När de relativa betygen infördes förändrades väldigt mycket i lärarens roll som tyvärr finns kvar än idag trots införandet av en målstyrd skola, som närapå skall liknas vid ett paradigmskifte i synen på kunskap och lärande. Innan det relativa betygsytemets införande menar Bosse att lärarkåren hade en större förmåga att bedöma elevens lärande, en egenskap som hade varit till nytta nu i den målstyrda skolan. Men kåren har inte tagit steget ur det relativa betygsystemet och av det skälet fungerar inte dagens skola, det är liksom Bosses "bottom line".
Samtidigt läser jag ledaren i Svenskan idag (inte på nätet när detta skrivs) där PJ raljerar över lärarnas oförmåga, hyllar Jan Björklunds 50-talsskola och använder sagor som exempel i sin i pedagogiska retorik. Sagan är filmen "Döda Poeters Sällskap" som PJ menar är förebilden för svenska lärare och symbolen för dagens läroplan. Han tror att det pedagogiska etablissemanget förordar lärare som klättrar på väggar och inredning, beter sig som pajasar, bryter precis alla skolmässiga normer för att springa ut i grottor och läsa samhällsomstörtande poesi. PJ menar vidare lite erkännande att det vist är så att många elever klarar sig utmärkt och lär sig mycket i dagens skola på grund av att lärare lyckas stimulera och engagera till ett lustfyllt lärande enligt intentionerna i läroplanen. Men en del lärare (säger PJ) lyckas inte med detta pga att de är "vanliga människor" och därför inte kan entuseasmera och motivera till lärande så därför skall den hypermoderna 50-talssynen snabbt in på bred front överallt. Det är viktigare än att, som jag tycker, verkligen bjuda in till en kompetensutvecklingsåtgärd av gigantiska mått så att lärarna får den förutsättning som Bosse Sundblad menar saknas.
PJ får G (-) och det skriftliga betygsliknande omdömmet "PJ är lite osmart rent allmänt, jobba på med läxorna" översatt till PJs kunskapssyn en 2a (-), om det känns bättre....
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
“Svenska lärarkåren slutade vara proffs när de relativa betygen infördes.“
Bo Sundblad
Det ligger mycket i vad Bosse säger men man skall vara klar över att han generaliserar och att han i uttalandet inte ger sig på enskilda lärare utan skolans kultur.
Jag har hört Bosse ett antal gånger och jag tycker han är intressant även om jag inte delar allt han står för. Han är också en engagerad föreläsare som fångar folks uppmärksamhet. När de relativa betygen infördes förändrades väldigt mycket i lärarens roll som tyvärr finns kvar än idag trots införandet av en målstyrd skola, som närapå skall liknas vid ett paradigmskifte i synen på kunskap och lärande. Innan det relativa betygsytemets införande menar Bosse att lärarkåren hade en större förmåga att bedöma elevens lärande, en egenskap som hade varit till nytta nu i den målstyrda skolan. Men kåren har inte tagit steget ur det relativa betygsystemet och av det skälet fungerar inte dagens skola, det är liksom Bosses "bottom line".
Samtidigt läser jag ledaren i Svenskan idag (inte på nätet när detta skrivs) där PJ raljerar över lärarnas oförmåga, hyllar Jan Björklunds 50-talsskola och använder sagor som exempel i sin i pedagogiska retorik. Sagan är filmen "Döda Poeters Sällskap" som PJ menar är förebilden för svenska lärare och symbolen för dagens läroplan. Han tror att det pedagogiska etablissemanget förordar lärare som klättrar på väggar och inredning, beter sig som pajasar, bryter precis alla skolmässiga normer för att springa ut i grottor och läsa samhällsomstörtande poesi. PJ menar vidare lite erkännande att det vist är så att många elever klarar sig utmärkt och lär sig mycket i dagens skola på grund av att lärare lyckas stimulera och engagera till ett lustfyllt lärande enligt intentionerna i läroplanen. Men en del lärare (säger PJ) lyckas inte med detta pga att de är "vanliga människor" och därför inte kan entuseasmera och motivera till lärande så därför skall den hypermoderna 50-talssynen snabbt in på bred front överallt. Det är viktigare än att, som jag tycker, verkligen bjuda in till en kompetensutvecklingsåtgärd av gigantiska mått så att lärarna får den förutsättning som Bosse Sundblad menar saknas.
PJ får G (-) och det skriftliga betygsliknande omdömmet "PJ är lite osmart rent allmänt, jobba på med läxorna" översatt till PJs kunskapssyn en 2a (-), om det känns bättre....
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Saturday, February 24, 2007
Avslutningar, Gringo & fingret
Sten Andersson (sd) vill införa lag på att skolan skall ha kristna avslutningar, de som vill ha en annan får arrangera en egen. Sten menar att det är ett sätt att bevara svenskt kulturarv och inte alls att segregera "de andra" som inte valt att bekänna rätt färg.
Men i det här fallet rör det sig ju om att dela upp elever efter deras åsikter. Finns det inte risk att en sådan uppdelning ökar segregationen i skolan?
-Nej, det tror jag inte. En muslimsk och en svensk elev, till exempel, kan vara vänner alla andra dagar på året utom just då. Det är ingen stor sak.
Mana 2007-02-24
Vad Sten egentligen menar med detta veta inte jag och huruvida vänstermagasinet Mana är en särskilt objektiv tidning finns finns det väldigt skilda meningar om, men om man läser det Sten faktiskt svarar på frågan och tänker efter en smula så spelar det faktiskt ändå roll.
Menar han kanske att Muslimer och Kristna kan vara vänner alla andra dagar på året utom just på avslutningen i skolan. För då är det bra om de för en gång skull påminns om att de egentligen är "ovänner" eller? Som en markering? För vad i så fall? Obehagligt, minst sagt...
Samtidigt läste jag i Svenska Dagbladet att Gringo startar lokal redaktion/kontor i Landskrona för att ge en positiv självbild av den nya svenskheten och att vidga begreppen. Landskrona-Moderaten Huttanen ger genast Gringo-gänget jantelagsmässiga budskap i Svenska Dagbladet:
...Marko Huttunen tycker nämligen inte att en massa “proffstyckare från Stockholm ska komma ner och berätta för dem hur dem ska göra”.
Gringo kommer aldrig att få bukt med brottsligheten, arbetslösheten och bidragsberoendet i Landskrona. Missnöjet med de frågorna är det som har gett sd dess framgång. Att då komma med den jargong som Gringo kör med där man i princip har misshandlat det svenska språket är bara att ge sd ytterligare ammunition
Svenska Dagbladet 2007-07-21
Jag vet inte heller vad det här exakt betyder riktigt och inte heller om det verkligen är så att Gringo av någon egendomlig anledning har någon undanskymd revolutionsagenda att överta politikernas roll i Landskrona och att det är därför Huttunen så tydligt vill stämma i bäcken? Men jag förvånas i alla fall över hur märkligt människor ibland beter sig i det offentliga samtalet. Och jag vet också att det är viktigt att vuxna i samhället ger barn och ungdomar vettiga signaler om vilka värderingar vårt samhälle vilar på. De båda fallen ovan här tillsammans med Lars Olys (v) "finger" åt media i TV4 morgon under valrörelsen är väl kanske inga lysande exempel.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Men i det här fallet rör det sig ju om att dela upp elever efter deras åsikter. Finns det inte risk att en sådan uppdelning ökar segregationen i skolan?
-Nej, det tror jag inte. En muslimsk och en svensk elev, till exempel, kan vara vänner alla andra dagar på året utom just då. Det är ingen stor sak.
Mana 2007-02-24
Vad Sten egentligen menar med detta veta inte jag och huruvida vänstermagasinet Mana är en särskilt objektiv tidning finns finns det väldigt skilda meningar om, men om man läser det Sten faktiskt svarar på frågan och tänker efter en smula så spelar det faktiskt ändå roll.
Menar han kanske att Muslimer och Kristna kan vara vänner alla andra dagar på året utom just på avslutningen i skolan. För då är det bra om de för en gång skull påminns om att de egentligen är "ovänner" eller? Som en markering? För vad i så fall? Obehagligt, minst sagt...
Samtidigt läste jag i Svenska Dagbladet att Gringo startar lokal redaktion/kontor i Landskrona för att ge en positiv självbild av den nya svenskheten och att vidga begreppen. Landskrona-Moderaten Huttanen ger genast Gringo-gänget jantelagsmässiga budskap i Svenska Dagbladet:
...Marko Huttunen tycker nämligen inte att en massa “proffstyckare från Stockholm ska komma ner och berätta för dem hur dem ska göra”.
Gringo kommer aldrig att få bukt med brottsligheten, arbetslösheten och bidragsberoendet i Landskrona. Missnöjet med de frågorna är det som har gett sd dess framgång. Att då komma med den jargong som Gringo kör med där man i princip har misshandlat det svenska språket är bara att ge sd ytterligare ammunition
Svenska Dagbladet 2007-07-21
Jag vet inte heller vad det här exakt betyder riktigt och inte heller om det verkligen är så att Gringo av någon egendomlig anledning har någon undanskymd revolutionsagenda att överta politikernas roll i Landskrona och att det är därför Huttunen så tydligt vill stämma i bäcken? Men jag förvånas i alla fall över hur märkligt människor ibland beter sig i det offentliga samtalet. Och jag vet också att det är viktigt att vuxna i samhället ger barn och ungdomar vettiga signaler om vilka värderingar vårt samhälle vilar på. De båda fallen ovan här tillsammans med Lars Olys (v) "finger" åt media i TV4 morgon under valrörelsen är väl kanske inga lysande exempel.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Wednesday, February 21, 2007
Multimediabyrån, en juste resurs för pedagoger
Myndigheten för skolutveckling har under flera år arbetat upp en riktigt bra nyttoresurs kring nya verktyg för lärande. Det finns i princip hur mycket som helst att hämta där.
"Multimediabyrån är en webbplats som skall hjälpa lärare och elever att skapa och lära med nya medier. Multimediabyrån är idag en känd och använd resurs av landets medie och IT-pedagoger."
Multimediabyråns hemsida
Projektledaren är Mikael Iselow och med sin personal har han verkligen skapat en riktig oas för nyfikna pedagoger/lärare. Ge er in på hemsidan och botanisera runt i det som finns där i resursväg, det är verkligen väl värt besväret. Multimediabyrån är ofta tidigt ute med tillämpningar av IT för pedagogiskt arbete och är därför ett bra sätt att hålla updaterad kring vad som händer. Faktum är att första gången jag lärde mig klippa film i iMovie så var det genom en instruktionsfilm på multimediabyråns webb, någon gång under 2002 när jag var rektor tror jag det var. Det var i alla fall en exempelfilm om en kille som pimplade gädda om jag inte minns fel...
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
"Multimediabyrån är en webbplats som skall hjälpa lärare och elever att skapa och lära med nya medier. Multimediabyrån är idag en känd och använd resurs av landets medie och IT-pedagoger."
Multimediabyråns hemsida
Projektledaren är Mikael Iselow och med sin personal har han verkligen skapat en riktig oas för nyfikna pedagoger/lärare. Ge er in på hemsidan och botanisera runt i det som finns där i resursväg, det är verkligen väl värt besväret. Multimediabyrån är ofta tidigt ute med tillämpningar av IT för pedagogiskt arbete och är därför ett bra sätt att hålla updaterad kring vad som händer. Faktum är att första gången jag lärde mig klippa film i iMovie så var det genom en instruktionsfilm på multimediabyråns webb, någon gång under 2002 när jag var rektor tror jag det var. Det var i alla fall en exempelfilm om en kille som pimplade gädda om jag inte minns fel...
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Tuesday, February 20, 2007
Det börjar mullra minsann...
Emma Rosengren, lärare och arbetslagsledare i Solna frågar hur Leijonborg & Björklund tänker med sitt fokus i skol och utbildningsfrågor. Att hon är kritisk är inte svårt att se, men än mer intressant är att hon talar från golvet med golvets erfarenhet och kompetens. Hon menar, liksom jag själv, att disciplin bäst skapas genom att, skapa motivation, engagemang, bygga relation och förtroende mellan elev och pedagog. Hon menar vidare att detta är särskilt viktigt när det gäller elever som finns i riskzonen socialt. De som redan är besvikna på vuxenvärldens svek och osynliggörande.
Alla de kollegor som jag har sett lyckas skapa ordning i sina klassrum, har använt helt andra medel för att skapa ordning än hot om dåliga betyg och beslagtagna mobiler. De har ett positivt förhållningssätt och tillämpar positiv gränssättning (Den finns! Det går!). Det är den här typen av lärare som upptäcker mobbning, som samarbetar med hemmen och jobbar med värdegrunden i skolan. Ordningen samtalar de redan om vid utvecklingssamtalen, och vid åtskilliga andra samtal med elev och föräldrar.
Stockholm City 070219
Auktoritet är ett ord som ofta nämns numera och i samband med det vilken roll läraren skall ha. "Man skall inte va kompis med eleverna" är ett vanligt citat i medierna. Frågan man måste ställa sig är "Vem kan bli kompis med en 14 åring om man är 30+?". Elever tycker i allmänhet att alla som är över 20 snart skall dö eller köpa husvagn, det är deras perspektiv där det lever mitt i nuet. Jag vill mena att argumenten brister i detta. Jag menar också att det är att förlöjliga tusentals lärare som lyckas med sitt uppdrag i syfte att skapa förändringar tillbaks i tidsepokerna.
Sanningen är den att auktoritetsbegreppet behöver diskuteras och omdefinieras ordentligt. I den hierarkiska organisationsvärldsordningen som präglade samhället för bara 20 år sedan följde auktoritet per automatik ofta med tjänsteställningen. Lärare var en auktoritet för att han/hon just var lärare. I dagens nätverksbaserade samhälle där kommunikation ökar för varje månad måste man förtjäna sin auktoritet. Man måste själv skapa den, ingen gör det längre åt en. Och det är det här Emma talar om i viss utsträckning ovan.
Varför det är så här beror till stor del på att med ökad kommunikation kommer fler kontakter att värdera och bedöma nyttan av. Och ett sätt att begränsa sina kontakter är att "välja bort" de som inte är nyttiga. Det betyder i elevens värld att du som pedagog plötsligt måste fånga intresse och motivation för att få bli den auktoritet du behöver vara för att lyckas med ditt uppdrag. Självklart komplicerar detta till bilden av vilken roll läraren måste ta. Och det förminskar också en annan myt, dvs den om att lärarens uppdrag är att ge eleven hela initiativet och själva söka kunskapen med lärarlösa lektioner på Internet. Snarare kräver detta än mer engagemang och mer struktur än i den gamla skolan, det som Emma kallar positiv gränssättning.
För detta krävs att lärare stöttas till utveckling, snarare än ges verktyg som tar oss flera steg tillbaka.
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Alla de kollegor som jag har sett lyckas skapa ordning i sina klassrum, har använt helt andra medel för att skapa ordning än hot om dåliga betyg och beslagtagna mobiler. De har ett positivt förhållningssätt och tillämpar positiv gränssättning (Den finns! Det går!). Det är den här typen av lärare som upptäcker mobbning, som samarbetar med hemmen och jobbar med värdegrunden i skolan. Ordningen samtalar de redan om vid utvecklingssamtalen, och vid åtskilliga andra samtal med elev och föräldrar.
Stockholm City 070219
Auktoritet är ett ord som ofta nämns numera och i samband med det vilken roll läraren skall ha. "Man skall inte va kompis med eleverna" är ett vanligt citat i medierna. Frågan man måste ställa sig är "Vem kan bli kompis med en 14 åring om man är 30+?". Elever tycker i allmänhet att alla som är över 20 snart skall dö eller köpa husvagn, det är deras perspektiv där det lever mitt i nuet. Jag vill mena att argumenten brister i detta. Jag menar också att det är att förlöjliga tusentals lärare som lyckas med sitt uppdrag i syfte att skapa förändringar tillbaks i tidsepokerna.
Sanningen är den att auktoritetsbegreppet behöver diskuteras och omdefinieras ordentligt. I den hierarkiska organisationsvärldsordningen som präglade samhället för bara 20 år sedan följde auktoritet per automatik ofta med tjänsteställningen. Lärare var en auktoritet för att han/hon just var lärare. I dagens nätverksbaserade samhälle där kommunikation ökar för varje månad måste man förtjäna sin auktoritet. Man måste själv skapa den, ingen gör det längre åt en. Och det är det här Emma talar om i viss utsträckning ovan.
Varför det är så här beror till stor del på att med ökad kommunikation kommer fler kontakter att värdera och bedöma nyttan av. Och ett sätt att begränsa sina kontakter är att "välja bort" de som inte är nyttiga. Det betyder i elevens värld att du som pedagog plötsligt måste fånga intresse och motivation för att få bli den auktoritet du behöver vara för att lyckas med ditt uppdrag. Självklart komplicerar detta till bilden av vilken roll läraren måste ta. Och det förminskar också en annan myt, dvs den om att lärarens uppdrag är att ge eleven hela initiativet och själva söka kunskapen med lärarlösa lektioner på Internet. Snarare kräver detta än mer engagemang och mer struktur än i den gamla skolan, det som Emma kallar positiv gränssättning.
För detta krävs att lärare stöttas till utveckling, snarare än ges verktyg som tar oss flera steg tillbaka.
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Sunday, February 18, 2007
Omvärldsbevakning för rektorer och lärare
Sedan en ganska god stund har vi använt verktyget FindAgent för s.k omvärldsbevakning, det vill säga ett sätt att hålla koll på vad som skrivs om olika saker. Poängen med dessa verktyg, som bland annat FindAgent, är att man kan ställa in vad "agenten" skall hålla koll på och varje dag få ett praktiskt mail med en sammanställning.
Det finns ett "prövapå" test som vi på Rektorsakademien tillsammans med FindAgent erbjuder skolledare och lärare en månad helt kostnadsfritt här:
En månad gratis omvärldsbevakning med FindAgent
Om man sedan vill ha det fortsättningsvis så har FindAgent ett anpassat paket för skolans behov och plånbok.
Varför skall man då omvärldsbevaka? Ja det finns naturligtvis mängder med skäl till det men ett kan ju vara tex tid. Många lärare och skolledare menar att de inte hinner att följa vad som skrivs i medierna om sitt yrke och missar därför en massa nyttigheter. Om man tex jobbar intensivt med pedagogisk utveckling så har man ju behov av att följa med kring vad som skrivs om "pedagogik", "forskning" eller "lärande".
Själv följer jag en hel del områden ganska noga, ca 20 stycken, och det har varit till stor nytta för mig.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Det finns ett "prövapå" test som vi på Rektorsakademien tillsammans med FindAgent erbjuder skolledare och lärare en månad helt kostnadsfritt här:
En månad gratis omvärldsbevakning med FindAgent
Om man sedan vill ha det fortsättningsvis så har FindAgent ett anpassat paket för skolans behov och plånbok.
Varför skall man då omvärldsbevaka? Ja det finns naturligtvis mängder med skäl till det men ett kan ju vara tex tid. Många lärare och skolledare menar att de inte hinner att följa vad som skrivs i medierna om sitt yrke och missar därför en massa nyttigheter. Om man tex jobbar intensivt med pedagogisk utveckling så har man ju behov av att följa med kring vad som skrivs om "pedagogik", "forskning" eller "lärande".
Själv följer jag en hel del områden ganska noga, ca 20 stycken, och det har varit till stor nytta för mig.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Saturday, February 17, 2007
Mobbing är utslag av ett outvecklat ledarskap
Jag har under flera år försökt att peka det faktum att många av de brister som en del skolor visar upp ofta är utslag och konsekvenser av ett outvecklat eller förlegat ledarskap. Det är alltså kulturen som konsekvens av ledarskapet som bäddar för brister.
Nu visar det sig att det som många av oss någonstans vetat om när det gäller att mobbing inte bara är ett barn och ungdomsfenomen. DNs debattsida idag visar tydligt att mobbing är en mer långtgående problemhärd.
"Ny unik databas avslöjar: Kvinnliga lärare kränker pojkar och flickor medan de manliga kränker enbart pojkar. Mer än varannan lärare och rektor som får vetskap om mobbning i skolan väljer att inte reagera alls. Detta trots att drygt sex av tio mobbningsoffer utsätts för kränkningarna under minst ett och ofta flera år. I själva verket är 37 procent av kränkarna lärare. Av dessa är 66 procent kvinnor. Mindre än var tionde mobbad elev som uppmärksammats får hjälp från skolan. Ändå är andelen mobbningsoffer som gett sig till känna bara toppen av ett isberg, skriver pedagogikprofessorn Peter Gill och amanuensen Anne-Lie Ericson vid högskolan i Gävle som gjort en systematisk granskning av mobbade skolelever förra året."
DN debatt 2007-02-16
Vist har vi i skolan uppmärksammat lärares kränkningar av elever och många har också agerat kraftfullt, det har jag bland annat själv erfarenhet av. Men att det var så utbrett som 37% av rapporterade mobbingfall föll utanför min fantasi. Jag hade nog gissat på 10%. Problemet beskrivs ganska väl i forskarnas slutsatser, nämligen att kulturen vuxna emellan i skolan är oerhört stark och att många vuxna väljer att blunda. Tydligen agerar bara 10% av de lärarna om en kollega kränker en elev och 15% av skolledarna. Samtidigt är det så att det som från början kanske startar med att en lärare kränker en elev ganska snart kan ha vänts till att den kränkte är läraren som utsats för beskyllningar etc. Personalärenden har i praktiken en helt annan tyngd än mobbing. Både arbetsgivare och fack bär naturligtvis skuld till detta.
Det bästa vore att både fack och arbetsgivare en gång för alla tillsammans bestämde sig för att försöka hitta erbeten utanför skolan för de lärare som upprepat, trots handledning, har ett beteende som kränker elever. Hur skall skolan annars kunna föregå med gott exempel och vara förebilder för våra ungdomar? Det borde ligga i allas vårt intresse. Och de som undrar var skillnaden i hårdhandskar går mellan elever och vuxna, så går den vid att vuxna är vuxna och får betalt för att utföra ett arbete i linje med läroplan och skollag och att elever ännu inte är färdigutvecklade.
Att utveckla ledarskapet i hela skolan är viktigt.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Nu visar det sig att det som många av oss någonstans vetat om när det gäller att mobbing inte bara är ett barn och ungdomsfenomen. DNs debattsida idag visar tydligt att mobbing är en mer långtgående problemhärd.
"Ny unik databas avslöjar: Kvinnliga lärare kränker pojkar och flickor medan de manliga kränker enbart pojkar. Mer än varannan lärare och rektor som får vetskap om mobbning i skolan väljer att inte reagera alls. Detta trots att drygt sex av tio mobbningsoffer utsätts för kränkningarna under minst ett och ofta flera år. I själva verket är 37 procent av kränkarna lärare. Av dessa är 66 procent kvinnor. Mindre än var tionde mobbad elev som uppmärksammats får hjälp från skolan. Ändå är andelen mobbningsoffer som gett sig till känna bara toppen av ett isberg, skriver pedagogikprofessorn Peter Gill och amanuensen Anne-Lie Ericson vid högskolan i Gävle som gjort en systematisk granskning av mobbade skolelever förra året."
DN debatt 2007-02-16
Vist har vi i skolan uppmärksammat lärares kränkningar av elever och många har också agerat kraftfullt, det har jag bland annat själv erfarenhet av. Men att det var så utbrett som 37% av rapporterade mobbingfall föll utanför min fantasi. Jag hade nog gissat på 10%. Problemet beskrivs ganska väl i forskarnas slutsatser, nämligen att kulturen vuxna emellan i skolan är oerhört stark och att många vuxna väljer att blunda. Tydligen agerar bara 10% av de lärarna om en kollega kränker en elev och 15% av skolledarna. Samtidigt är det så att det som från början kanske startar med att en lärare kränker en elev ganska snart kan ha vänts till att den kränkte är läraren som utsats för beskyllningar etc. Personalärenden har i praktiken en helt annan tyngd än mobbing. Både arbetsgivare och fack bär naturligtvis skuld till detta.
Det bästa vore att både fack och arbetsgivare en gång för alla tillsammans bestämde sig för att försöka hitta erbeten utanför skolan för de lärare som upprepat, trots handledning, har ett beteende som kränker elever. Hur skall skolan annars kunna föregå med gott exempel och vara förebilder för våra ungdomar? Det borde ligga i allas vårt intresse. Och de som undrar var skillnaden i hårdhandskar går mellan elever och vuxna, så går den vid att vuxna är vuxna och får betalt för att utföra ett arbete i linje med läroplan och skollag och att elever ännu inte är färdigutvecklade.
Att utveckla ledarskapet i hela skolan är viktigt.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Thursday, February 15, 2007
Smidig Liten Podcastpryl
Testade idag den senaste iPod Shuffle. Inte direkt någon ny produkt kanske, shuffeln har funnits med i ligan flera år men nu har de uppdaterats med en helt ny variant. Ny och ny föresten, de kom redan i höstas men jag har aldrig riktigt kommit någon nära förens nu. det lilla formatet har inte lockat då jag haft de större "kompisarna" med video i fickan de senaste året. Men den lille gynnaren är ändå en lattjo liten pryl för den som inte kräver sjukt mycket lagringsutrymme. Apple som är en av våra samarbetspartners (Rektorsakademiens alltså) har ju en förmåga att förnya sig i en rasande takt och den här lilla mp3-spelaren, som nu finns i flera grälla färger, är en bra första start för den som vill pröva på tex Podcasting utan att behöva tömma plånboken på en gång. Och om man bär typ slips om dagarna och saknar slipsnål kan man ju alltid dra fram sin Shuffle och använda den, den har nämligen en liten "clip" så man kan fästa den i kläderna när man drar runt i världen.
Efter några minuters flyttande av låtar i iTunes funkar det snabbt och enkelt och man kan skapa sina egna låtlistor eller låta Shuffeln själv välja nya låtar efter vad som finns i datorns låtregister varje gång man ansluter den.
Man kan också prenumerera på s.k Podcasts (Podsändningar). Med en liten musrörelse langar man ned sina podcasts som man prenumererar på i iTunes.
Den grå varianten kan man få för 678 spänn (se pricerunner), vilket är ett helt ok pris medan de färglada skjuter upp en hundring ungefär. Varför vet jag inte?
Hur som helst så är det en bra start om man vill testa på detta med Podcast billigt, för 780 spänn är ändå överkomligt för de flesta. Vist kan man få en mp3-spelare som USB-minne för några hundra eller till och med gratis, men tyvärr inte som funkar med iTunes och det är ändå där det stora värdet sitter.
Testa tex att via iTunes prenumerera på Sveriges radios podsändningar. Själv har jag laddat med Sveriges Radios "P1 Lördagsintervjuer" i min. Så trist är jag...
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Efter några minuters flyttande av låtar i iTunes funkar det snabbt och enkelt och man kan skapa sina egna låtlistor eller låta Shuffeln själv välja nya låtar efter vad som finns i datorns låtregister varje gång man ansluter den.
Man kan också prenumerera på s.k Podcasts (Podsändningar). Med en liten musrörelse langar man ned sina podcasts som man prenumererar på i iTunes.
Den grå varianten kan man få för 678 spänn (se pricerunner), vilket är ett helt ok pris medan de färglada skjuter upp en hundring ungefär. Varför vet jag inte?
Hur som helst så är det en bra start om man vill testa på detta med Podcast billigt, för 780 spänn är ändå överkomligt för de flesta. Vist kan man få en mp3-spelare som USB-minne för några hundra eller till och med gratis, men tyvärr inte som funkar med iTunes och det är ändå där det stora värdet sitter.
Testa tex att via iTunes prenumerera på Sveriges radios podsändningar. Själv har jag laddat med Sveriges Radios "P1 Lördagsintervjuer" i min. Så trist är jag...
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Digitalt infödda lärarstudenter
Igår träffade jag ett helt gäng lärarstudenter som hade sin VFU i Danderyd. Det var riktigt häftigt eftersom huvuddelen av dem var digitalt infödda, dvs vuxit upp med den nya tekniken och därmed helt bekväma med internet, mobiler, spelkultur etc. Njae kanske inte helt bekväma men i alla fall inte helt främmade för det i alla fall.
Därför står dessa nya lärarstudenter för en viktig potentiell kraft ute i svensk skola och vore jag rektor idag skulle jag satsa ohämmad kraft på att försöka hitta de bästa ur dessa kommande kullar och ge dem den frihet de behöver.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Därför står dessa nya lärarstudenter för en viktig potentiell kraft ute i svensk skola och vore jag rektor idag skulle jag satsa ohämmad kraft på att försöka hitta de bästa ur dessa kommande kullar och ge dem den frihet de behöver.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Tuesday, February 13, 2007
Kay Pollak 80-talister & Skolledare
Igår på vår nätverksträff på berns kom 250 skolledare och näringslivsledare för att vidga sitt nätverk. Som huvudtalare hade vi bokat regisören till den oscarsnominerade succéfilmen "Så som i himmelen". Föredraget handlade om Pollaks syn på ledarskap och sina erfarenheter från inspelningen av denna film. Visionen var att "göra en film som kan vinna en oscar och samtidigt ha riktigt roligt". Innehållet kretsade runt jantelagen, att tro på sin egen förmåga samt att alltid försöka se det positiva hos sina medarbetare och människor man möter. Bland annat berättade han om sin teknik för att hantera människor han retar sig på. Det händer ju då oss människor. Han brukar då tänka att de är utsända för att träna honom i att bemöta dem. Ganska kul tanke.
Vidare hade vi en typ "paneldebatt" om trender i ledarskapet sett utifrån både skolas och näringslivsperspektiv. Debatten leddes av journalisten Maria Bjaring och panelhönorna var Vibeke Pålhaugen VD tidningen Chef, professor Gunnar Berg Mälardalens högskola, Christina palm rektor i Botkyrka och Mariana Davidsson Vattenfall. Bland annat så berättade Vibeke att 80-talisterna inte är så sugna på att bli chefer eftersom de inte vill försaka eller göra de uppoffringar som krävs för att nå sina mål. Gärna chef men inte personalansvar, menar man i den åldergruppen. Förmodliogen har man sett myntets baksida när det gäller chefens arbetssituation på nära håll inom familj och sällskapsliv. Kanske har vi vuxna också hjälpt till att spä på denna känsla hos dem genom våra egna berättelser om "chefen" på olika sätt. Detta kommer hur som helst att bli ett jätteproblem nu när vi behöver ersätta ca 250 000 chefer i arbetslivet.
Viktiga saker att fundera på eftersom chefer trots allt har personalansvar och utan chefer med engagemang och hjärta på rätt ställe så kommer arbetslivet förmodligen, i värsta fall, ändra karraktär på många sätt. Ledarskapet blir i och med det också allt viktigare för skolan, för det är i skolan vi kan intressera ungdomarna för ledarskap och de värderingar som styr val av yrkesinriktning etc.
Vidare hade vi en typ "paneldebatt" om trender i ledarskapet sett utifrån både skolas och näringslivsperspektiv. Debatten leddes av journalisten Maria Bjaring och panelhönorna var Vibeke Pålhaugen VD tidningen Chef, professor Gunnar Berg Mälardalens högskola, Christina palm rektor i Botkyrka och Mariana Davidsson Vattenfall. Bland annat så berättade Vibeke att 80-talisterna inte är så sugna på att bli chefer eftersom de inte vill försaka eller göra de uppoffringar som krävs för att nå sina mål. Gärna chef men inte personalansvar, menar man i den åldergruppen. Förmodliogen har man sett myntets baksida när det gäller chefens arbetssituation på nära håll inom familj och sällskapsliv. Kanske har vi vuxna också hjälpt till att spä på denna känsla hos dem genom våra egna berättelser om "chefen" på olika sätt. Detta kommer hur som helst att bli ett jätteproblem nu när vi behöver ersätta ca 250 000 chefer i arbetslivet.
Viktiga saker att fundera på eftersom chefer trots allt har personalansvar och utan chefer med engagemang och hjärta på rätt ställe så kommer arbetslivet förmodligen, i värsta fall, ändra karraktär på många sätt. Ledarskapet blir i och med det också allt viktigare för skolan, för det är i skolan vi kan intressera ungdomarna för ledarskap och de värderingar som styr val av yrkesinriktning etc.
Sunday, February 11, 2007
Dagens citat, John Dewey
"Failure is instructive. The person who really thinks learns quite as much from his failures as from his successes."
John Dewey
Därför är det lika viktigt att fokusera på att förstärka elevens upplevelser av framgång som att tillåta ett klimat där eleven och kollegor får göra fel utan att "hängas ut" eller straffas med "skuld". Annars slutar de av rädsla för att känna olust att pröva nya tankemönster, och det är i nya tankemönster vi kan finna nya idéer för framtiden. Tyvärr fokuseras alldeles för mycket på misstag och problem i vårt samhälle, istället för att förstärka det som vi gör så bra. Motivet brukar vara att "genom att lyfta fram det dåliga kan vi göra något åt det". Makes sense förståss, men samtidigt bygger vi ett klimat som tynger vår vardag.
Dewey (ovan) lär oss också att det är själva tänkandet som är viktigt och det riktiga tänkandet och lärandet sker i samspel med andra. Hans böcker kring lärande bygger på att den djupa kunskapen sker när individer interagerar och diskuterar, gärna intensivt och mycket. Kunskapen sitter i förståelsen och inte i hur mycket "stoff" man vet i sig utan istället förmågan att använda "stoffet" i olika verkliga situationer. Just detta talar för att det extremt kommunikativa samhälle vi har idag, sedan internets utbredning, ju borde utgöra ett eldorado för Deweys lärande. Om vi bara vågade föra in dess totala potential i skolan.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
John Dewey
Därför är det lika viktigt att fokusera på att förstärka elevens upplevelser av framgång som att tillåta ett klimat där eleven och kollegor får göra fel utan att "hängas ut" eller straffas med "skuld". Annars slutar de av rädsla för att känna olust att pröva nya tankemönster, och det är i nya tankemönster vi kan finna nya idéer för framtiden. Tyvärr fokuseras alldeles för mycket på misstag och problem i vårt samhälle, istället för att förstärka det som vi gör så bra. Motivet brukar vara att "genom att lyfta fram det dåliga kan vi göra något åt det". Makes sense förståss, men samtidigt bygger vi ett klimat som tynger vår vardag.
Dewey (ovan) lär oss också att det är själva tänkandet som är viktigt och det riktiga tänkandet och lärandet sker i samspel med andra. Hans böcker kring lärande bygger på att den djupa kunskapen sker när individer interagerar och diskuterar, gärna intensivt och mycket. Kunskapen sitter i förståelsen och inte i hur mycket "stoff" man vet i sig utan istället förmågan att använda "stoffet" i olika verkliga situationer. Just detta talar för att det extremt kommunikativa samhälle vi har idag, sedan internets utbredning, ju borde utgöra ett eldorado för Deweys lärande. Om vi bara vågade föra in dess totala potential i skolan.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Saturday, February 10, 2007
Desperat förslag
- Det är ett desperat förslag, säger Siw Wallin, rektor på Fruängens skola.
Siw Wallin arbetar i vad hon kallar ett tungt område. Hon säger att hon skulle kunna vara en sådan rektor som är för regeringens förslag.
- Det är en för enkel lösning, jag tror man måste hitta mer genomgripande sätt att stoppa mobbningen.
Dagens Nyheter 2007-02-10
Siv Wallin är en erfaren och mycket kompetent rektor som erhållit mängder av priser och utmärkelser för sitt arbete med sin skola. Inte bara skolpriser utan även bland annat Kompetensgalans pris "Årets Chef". Men framförallt har hon lyckats med konststycket att få en skola som präglas av respekt.
Bengts blogg på samma tema
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Siw Wallin arbetar i vad hon kallar ett tungt område. Hon säger att hon skulle kunna vara en sådan rektor som är för regeringens förslag.
- Det är en för enkel lösning, jag tror man måste hitta mer genomgripande sätt att stoppa mobbningen.
Dagens Nyheter 2007-02-10
Siv Wallin är en erfaren och mycket kompetent rektor som erhållit mängder av priser och utmärkelser för sitt arbete med sin skola. Inte bara skolpriser utan även bland annat Kompetensgalans pris "Årets Chef". Men framförallt har hon lyckats med konststycket att få en skola som präglas av respekt.
Bengts blogg på samma tema
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Thursday, February 08, 2007
Juste klimat
Idag höll jag ett föredrag för 15 lärare i Nacka Gymnasiums lokaler. Strax innan jag började hade jag lite tid över och drog runt i entrén där det finns ett närbeläget cafe, full av elever. Man märkte ganska fort att klimatet i skolan är juste. Det är ofta ganska enkelt att känna igen klimatet genom att bara gå rakt in och veckla ut sina känselspröt, eller aktivt registrera vibbarna i luften. I skolor där klimatet är positivt möter eleverna ofta en nyfiket med blicken och visar att man "märks". I skolor där klimatet funkar mindre bra tittar elever och vuxna ofta hellre bort än söker någon form av kontakt. Man känner sig då inte sedd alls, utan snarare helt exkluderad.
Efter några minuter kom det fram en vuxen person som på ett tillmötesgående sätt undrade om jag sökte någon speciell person, även det ett gott tecken. Det visade sig vara en fritidsledare med uppenbar respekt hos eleverna och som också mötte dem med respekt. Vi pratade en stund om just det där med klimatet och att det är viktigt att få de vuxna att skapa detta klimat så det lixom rinner ner i knät på eleverna som ett naturligt förhållningssätt. Han berättade att det tagit några år att få till det där och att det inte riktigt var så när han började för tre år sedan. Även nu uppstår ibland situationer av konflikter etc, men vilken skola fylld med tusentals tonåringar saknar detta helt och fullt. Men han utstrålade märkbar stolthet och man föstod att han kämpat och kämpar hårt för just klimatets överlevnad.
På Nacka Gymnasium går 2000 elever och "högstadiedelen" intill hyser runt 900 tror jag. En ganska stor skola alltså.
Det var riktigt nice att hänga bland elever igen, även om stunden var kort.
Skola är fantastiskt !
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Efter några minuter kom det fram en vuxen person som på ett tillmötesgående sätt undrade om jag sökte någon speciell person, även det ett gott tecken. Det visade sig vara en fritidsledare med uppenbar respekt hos eleverna och som också mötte dem med respekt. Vi pratade en stund om just det där med klimatet och att det är viktigt att få de vuxna att skapa detta klimat så det lixom rinner ner i knät på eleverna som ett naturligt förhållningssätt. Han berättade att det tagit några år att få till det där och att det inte riktigt var så när han började för tre år sedan. Även nu uppstår ibland situationer av konflikter etc, men vilken skola fylld med tusentals tonåringar saknar detta helt och fullt. Men han utstrålade märkbar stolthet och man föstod att han kämpat och kämpar hårt för just klimatets överlevnad.
På Nacka Gymnasium går 2000 elever och "högstadiedelen" intill hyser runt 900 tror jag. En ganska stor skola alltså.
Det var riktigt nice att hänga bland elever igen, även om stunden var kort.
Skola är fantastiskt !
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Tuesday, February 06, 2007
Tips till föräldrar och ungdomar om dagens mobiler
Idag den den 6 februari uppmärksammas för fjärde gången Safer Internet Day över stora delar av världen. I Sverige lanserar Medierådet en guide om barns och ungas användning av mobiltelefoner. Den visar på både möjligheter och risker, och ger konkreta tips om hur vuxna kan stödja barn och unga i deras digitala vardag. En bra grej att använda som vuxen. Om inte annat så kanske man kan bli medveten om att telefonen idag inte bara är en pratpryttel....
Medierådets guide om mobben
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling mobil medier medierådet
Medierådets guide om mobben
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling mobil medier medierådet
Friskolors betygsättning skall granskas....
- Vi har fått så många signaler om att det brister i friskolornas betygsättning att vi inom kort ska titta på detta i särskild ordning, säger Marie-Hélène Ahnborg, avdelningschef för skolverkets utbildningsinspektion.
Skolvärlden
Den senaste tiden har friskolorna framställts i media som en driftsform som ger bättre betygsresultat. De bättre resultaten förklaras med mer engagerade föräldrar, elever och skolledare. Men också med att friskolor har föräldrar med mer gynnad socioekonomisk situation. Men skall man också titta på hur friskolorna sätter betyg och man menar att kommunala skolor är bättre på att sätta rättvisa betyg. Med det menar man från skolverkets sida antagligen att kommunala lärare är mer kompetenta att sätta rätt betyg i förhållande till elevens faktiskt uppnådda mål. Rättvisa är det ju i det inte riktigt fråga om utan snarare i så fall korrekt och likvärdig bedömning. Vilket är något annat.
Jag vet inte om det går att göra bedömningen att friskolelärare skulle vara mindre kompetenta än kommunala lärare, och jag vet heller inte vad denna granskning skall tjäna till? Att man tillför extra kompetensutvecklingspengar till friskolor, att man säger "fy skäms" eller att man drar in tillståndet till aktuell friskola?
Jag tror istället att man skulle granska ifall svensk skola generellt arbetar efter de "senaste" läroplanerna (förskola, grund och gymnasie) och kanske fuppfinna ett nytt nyckeltal för enskilda skolor som granskas. Skolverket kan då göra bedömningen av typen "30% måluppfyllelse", dvs den enskilda skolan har arbetsmetoder som till 30% följer den senaste läroplanens direktiv och 70% efter andra idéer. De skolor som inte uppvisar positiv utveckling kring detta nyckeltal måste sen naturligtvis allvarligt ifrågasättas. Man kan ju inte påvisa likvärdig bedömning om inte skolan tagit till sig den senaste läroplanens direktiv. Det måste falla på sin egen orimlighet
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Skolvärlden
Den senaste tiden har friskolorna framställts i media som en driftsform som ger bättre betygsresultat. De bättre resultaten förklaras med mer engagerade föräldrar, elever och skolledare. Men också med att friskolor har föräldrar med mer gynnad socioekonomisk situation. Men skall man också titta på hur friskolorna sätter betyg och man menar att kommunala skolor är bättre på att sätta rättvisa betyg. Med det menar man från skolverkets sida antagligen att kommunala lärare är mer kompetenta att sätta rätt betyg i förhållande till elevens faktiskt uppnådda mål. Rättvisa är det ju i det inte riktigt fråga om utan snarare i så fall korrekt och likvärdig bedömning. Vilket är något annat.
Jag vet inte om det går att göra bedömningen att friskolelärare skulle vara mindre kompetenta än kommunala lärare, och jag vet heller inte vad denna granskning skall tjäna till? Att man tillför extra kompetensutvecklingspengar till friskolor, att man säger "fy skäms" eller att man drar in tillståndet till aktuell friskola?
Jag tror istället att man skulle granska ifall svensk skola generellt arbetar efter de "senaste" läroplanerna (förskola, grund och gymnasie) och kanske fuppfinna ett nytt nyckeltal för enskilda skolor som granskas. Skolverket kan då göra bedömningen av typen "30% måluppfyllelse", dvs den enskilda skolan har arbetsmetoder som till 30% följer den senaste läroplanens direktiv och 70% efter andra idéer. De skolor som inte uppvisar positiv utveckling kring detta nyckeltal måste sen naturligtvis allvarligt ifrågasättas. Man kan ju inte påvisa likvärdig bedömning om inte skolan tagit till sig den senaste läroplanens direktiv. Det måste falla på sin egen orimlighet
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Sunday, February 04, 2007
World of Warcraft & SecondLife
Nu skall jag ge spelet World of Warcraft en chans. Alla argument för att inte pröva är slut och jag får helt enkelt sätta mig in detta ordentligt en gång för alla. Köpte spelet igår och killen i butiken sa att jag skulle ta ett expansionskit på en gång. varför då sa jag. han bara skrattade och skakade på huvudet. "För att annars ångrar du dig en bit in i spelet". Själva spelet är ganska billigt, under 200 spänn men expanisonerna var dyrare, fiffigt och smart av dem sett ur ett affärsperspektiv.
Just nu surfar jag runt på websiter som World of Warcrafts egen för nybörjare i ämnet för att lära det absoluta basic needs.
Parallellt med detta tänker jag också ge mig in i SecondLife, också en online-värld där man skapar sin avatar (en elektronisk representation eller visualisering av en person eller spelare inom science fiction, datavetenskap och MUD, en grafisk figur som representerar en användare på ett forum eller online-spel). Denna avatar kan man sedan använda för att träffa andra personer där ute i "den andra världen". Jag har redan provat på detta en smula och det finns flera intressanta slutsatser av det lilla jag sett. En är givetvis att det inte är osannolikt att man skulle kunna bygga en hel del av lärandet i svensk skola i denna värld. Det finns till och med redan idag över hela världen i SecondLife. Min fd mediepedagog som vi använder även i Rektorsakademien Åsa Sundelin har börjat titta på hur man kan föra in detta i skolan på ett eller annat sätt. Jag skall också försöka klura ut hur. Här finns två spännande filmer:
Film 1 SecondLife Camp
Film 2 SeconsLife
Varför detta är intressant är kanske framförallt av den anledningen att allt fler människor börjar använda sig av parallella världar online och att det finns stora komplementerande poänger till det valiga verkliga livet. Eller så kan man se detta som en del av det vanliga verkliga livet, man möter ju verkligen andra personer i dessa online miljöer. Så vad som är verklighet är nog svårt att så där enkelt ta ställning till. Frågar du aktiva personer i online-sammanhang så är det ju en del av deras verklighet. Sanningen ligger i betraktarens ögon skulle man kunna säga. Hur som helst är blir fenomenet mycket intressant när man sätter sig in i det lite och möjlighetiserar istället för enbart problematiserar och ondgör sig över online-livet som breder ut sig för varje dag.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Secondlife
World of Warcraft
Just nu surfar jag runt på websiter som World of Warcrafts egen för nybörjare i ämnet för att lära det absoluta basic needs.
Parallellt med detta tänker jag också ge mig in i SecondLife, också en online-värld där man skapar sin avatar (en elektronisk representation eller visualisering av en person eller spelare inom science fiction, datavetenskap och MUD, en grafisk figur som representerar en användare på ett forum eller online-spel). Denna avatar kan man sedan använda för att träffa andra personer där ute i "den andra världen". Jag har redan provat på detta en smula och det finns flera intressanta slutsatser av det lilla jag sett. En är givetvis att det inte är osannolikt att man skulle kunna bygga en hel del av lärandet i svensk skola i denna värld. Det finns till och med redan idag över hela världen i SecondLife. Min fd mediepedagog som vi använder även i Rektorsakademien Åsa Sundelin har börjat titta på hur man kan föra in detta i skolan på ett eller annat sätt. Jag skall också försöka klura ut hur. Här finns två spännande filmer:
Film 1 SecondLife Camp
Film 2 SeconsLife
Varför detta är intressant är kanske framförallt av den anledningen att allt fler människor börjar använda sig av parallella världar online och att det finns stora komplementerande poänger till det valiga verkliga livet. Eller så kan man se detta som en del av det vanliga verkliga livet, man möter ju verkligen andra personer i dessa online miljöer. Så vad som är verklighet är nog svårt att så där enkelt ta ställning till. Frågar du aktiva personer i online-sammanhang så är det ju en del av deras verklighet. Sanningen ligger i betraktarens ögon skulle man kunna säga. Hur som helst är blir fenomenet mycket intressant när man sätter sig in i det lite och möjlighetiserar istället för enbart problematiserar och ondgör sig över online-livet som breder ut sig för varje dag.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Secondlife
World of Warcraft
Saturday, February 03, 2007
Om jag var kommundirektör....
...så skulle jag föreslå för politikerna att omvandla alla skolor som vill, och kan förklara varför, till kommunala friskolor. Detta för att de skolor som klarar sig bra på egen hand inte behöver så mycket kontroll och "styrande" och de kräver heller inte särskilt mycket extra resurser och uppmärksamhet av förvaltningens alla tjänstemän. De skulle kunna få den frihet under egen styrelse som de så väl behöver för att utvecklas än mer. Den stora poängen med denna strategi skulle vara att kommunens förvaltning då istället kunde fokusera alla resurser på att vända de skolor som inte fungerar fullt så väl kring lärandet.
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik
Friday, February 02, 2007
Att prioritera & 80-20 regeln
Igår var vi och hjälpte Jeanette Hendersson och Lotta Puls med att starta nätverket Rektorsakademien i Uppssala. Det kom över 80 stycken besökare till första träffen för att lyssna till vad RA är, på John Steinberg som ifrågasatte svensk skolas syfte och IPFs Niklas Lundblad. Vi delade även ut priset Heja Rektorn till Ingela Pettersson. Vandringspriset var i form av en gammal parkeringsautomat som pristagarna kan ha på sitt rum som en symbol för att man måste köpa sig tid som chef, ledare pedagog. Att förbättra sig i konsten att prioritera helt enkelt. Ganska kul. Den signalerar också att man inte kan parkera sitt ledarskap alltför länge, utan istället ständigt vara i rörelse.
Heja Rektorn-priset kommer att delas ut i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och även eventuellt i Örebro om det vill sig väl.
Jag läste senare på kvällen i John Steinbergs nya bok (Skolans Syfte) en riktigt bra grej som borde vara en allmän praktika. Det handlade om "80-20 regeln" som är så användarbar i nästan alla sammanhang. Att tex i utvecklingssamtal och medarbetarsamtal alltid fokusera 80% på sådant eleven eller medarbetaren är bra på och 20% på sådant som kan förbättras, och inte tvärt om som vi brukar. Och att helst alltid erbjuda kompetensutveckling inom områden medarbetaren redan visat sig ha stor tallang för. Budskapet är väl kanske inte att man inte behöver annat än det man gillar utan istället att vidareutveckla just det man är bäst på. Sen kan/ska man naturligtvis alltid utvecklas inom andra områden också, annars stagnerar organisationen. Men tänk dig att alltid bara kompetensutveckla dig i saker som saknar intressebotten hos dig själv? Blir man särskilt mycket mer värdefull för sin organisation genom det? Och trivs man då verkligen som bäst? Jag träffade en person en gång i en av våra utbildningar som sa att hon hade arbetat som rektor i 30 år och aldrig tidigare fått gå någon kurs hon hade intresse av eller ansåg sig behöva. Hon tyckte detta med kompetensutveckling var övervärderat och hade tappat intresset för sitt eget lärande. Helt otroligt, men jag tror att det är många som känner lite som hon då och då tyvärr. Och slutsatsen måste väl då vara att vi måste stärka ledarskapet och koppla samman det med kompetensutveckling riktigt riktigt tight.
Och då är 80-20 regeln bra, inte alltid men väldigt ofta. Johns idé är att förstärka det goda för att få mer utväxling och sen hantera det andra. En bra grundtanke tycker jag.
Hans nya bok är föredömligt lättläst och kort, återkommer med mer om den senare. Jag läser inte så fort...
Heja Rektorn-priset kommer att delas ut i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och även eventuellt i Örebro om det vill sig väl.
Jag läste senare på kvällen i John Steinbergs nya bok (Skolans Syfte) en riktigt bra grej som borde vara en allmän praktika. Det handlade om "80-20 regeln" som är så användarbar i nästan alla sammanhang. Att tex i utvecklingssamtal och medarbetarsamtal alltid fokusera 80% på sådant eleven eller medarbetaren är bra på och 20% på sådant som kan förbättras, och inte tvärt om som vi brukar. Och att helst alltid erbjuda kompetensutveckling inom områden medarbetaren redan visat sig ha stor tallang för. Budskapet är väl kanske inte att man inte behöver annat än det man gillar utan istället att vidareutveckla just det man är bäst på. Sen kan/ska man naturligtvis alltid utvecklas inom andra områden också, annars stagnerar organisationen. Men tänk dig att alltid bara kompetensutveckla dig i saker som saknar intressebotten hos dig själv? Blir man särskilt mycket mer värdefull för sin organisation genom det? Och trivs man då verkligen som bäst? Jag träffade en person en gång i en av våra utbildningar som sa att hon hade arbetat som rektor i 30 år och aldrig tidigare fått gå någon kurs hon hade intresse av eller ansåg sig behöva. Hon tyckte detta med kompetensutveckling var övervärderat och hade tappat intresset för sitt eget lärande. Helt otroligt, men jag tror att det är många som känner lite som hon då och då tyvärr. Och slutsatsen måste väl då vara att vi måste stärka ledarskapet och koppla samman det med kompetensutveckling riktigt riktigt tight.
Och då är 80-20 regeln bra, inte alltid men väldigt ofta. Johns idé är att förstärka det goda för att få mer utväxling och sen hantera det andra. En bra grundtanke tycker jag.
Hans nya bok är föredömligt lättläst och kort, återkommer med mer om den senare. Jag läser inte så fort...
Thursday, February 01, 2007
Friskoleaffär
Academedia med VD Marcus Strömberg i spetsen sysslar med e-learning, KY och konsultverksamhet inom utbildning. Nu lägger de vantarna på NTI, ett av sveriges äldsta och anrikaste utbildningsföretag. Academedia köper verksamheten för 150 milj kronor enligt ekonomisiterna.
NTI, som grundades 1968, är ett av Sveriges äldsta privata utbildningsföretag. Affärsidén var att erbjuda korrespondensundervisning. Efter hand har verksamheten växt till sig och idag omsätter bolaget cirka 190 miljoner kronor. Antalet anställda är cirka 240. Bolaget har fram tills nu varit familjeägt.
Bland kunderna märks allt från kommuner till företag.
Klassrumsundervisning finns idag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Falun. Företaget är också huvudman åt nio fristående gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Eskilstuna, Karlskrona, Luleå och Falun. Ytterligare etableringar finns i planerna.
E24.se
Academedia är ett börsnoterat bolag och det skall bli intressant att följa hur de tänker utveckla sin gymnasieverksamhet. Academiedia är ett modernt tänkande företag som förmodligen kommer röra om i befintlig verksamhet ganska rejält. Och satsningen lär vara mycket seriös från Academedias sida.
Affärsidé
AcadeMedia är ett konsult- och utbildningsföretag som utvecklar människor och företag. Vi använder modern pedagogik och teknik för att skapa mätbara vinster för kunden.
Vision
Vår vision är att utveckla AcadeMedia till en ledande aktör inom utbildningsbranschen för såväl privat som offentlig verksamhet. Vi vill ta aktiv del i omstruktureringen av utbildningsbranschen. Vi vill vara med och revolutionera sättet vi lär på i arbetslivet. Våra kunders konkurrenskraft och därmed framtidsutsikter beror av det. AcadeMedias rötter och grundidé är att utveckla och realisera nya sätt att lära på.
www.academedia.se
Så nu ställer sig ytterligare ett starkt skolvarumärke i koncernraden som tidigare präglats mest av, Pysslingen, Viktor Rydberg, John Bauer, Vittra och Kunskapsskolan m.fl. Nu gäller det återigen att se upp oavsett man är kommunal eller friskola.
:-)
NTI, som grundades 1968, är ett av Sveriges äldsta privata utbildningsföretag. Affärsidén var att erbjuda korrespondensundervisning. Efter hand har verksamheten växt till sig och idag omsätter bolaget cirka 190 miljoner kronor. Antalet anställda är cirka 240. Bolaget har fram tills nu varit familjeägt.
Bland kunderna märks allt från kommuner till företag.
Klassrumsundervisning finns idag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Falun. Företaget är också huvudman åt nio fristående gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Eskilstuna, Karlskrona, Luleå och Falun. Ytterligare etableringar finns i planerna.
E24.se
Academedia är ett börsnoterat bolag och det skall bli intressant att följa hur de tänker utveckla sin gymnasieverksamhet. Academiedia är ett modernt tänkande företag som förmodligen kommer röra om i befintlig verksamhet ganska rejält. Och satsningen lär vara mycket seriös från Academedias sida.
Affärsidé
AcadeMedia är ett konsult- och utbildningsföretag som utvecklar människor och företag. Vi använder modern pedagogik och teknik för att skapa mätbara vinster för kunden.
Vision
Vår vision är att utveckla AcadeMedia till en ledande aktör inom utbildningsbranschen för såväl privat som offentlig verksamhet. Vi vill ta aktiv del i omstruktureringen av utbildningsbranschen. Vi vill vara med och revolutionera sättet vi lär på i arbetslivet. Våra kunders konkurrenskraft och därmed framtidsutsikter beror av det. AcadeMedias rötter och grundidé är att utveckla och realisera nya sätt att lära på.
www.academedia.se
Så nu ställer sig ytterligare ett starkt skolvarumärke i koncernraden som tidigare präglats mest av, Pysslingen, Viktor Rydberg, John Bauer, Vittra och Kunskapsskolan m.fl. Nu gäller det återigen att se upp oavsett man är kommunal eller friskola.
:-)
Subscribe to:
Posts (Atom)