Monday, January 15, 2007

NotSchool

I London i helgen träffade jag NotSchool, ett projekt för att få in engelska "dropouts" i lärandet igen. I England finns ca 100 000 elever som fallit ut ur skydsnätet och som man inte har inne i skolsystemet. De väljer helt enkelt att tänka: "not school" när någon från myndigheterna närmar sig dem. De vägrar helt enkelt att gå i skolan, många gånger lever de på gatan. En hel del har diagnoser som ADHD, ADD, Asperger eller blivit utsatta för övergrepp i pedofilringar. Gemensamt för dem alla är att samhället svikit dem så till den grad att de vägrar vara en del av det.

Men projektet "NotSchool" har nu kört igenom 1000 elever i utbildning online på nätet som är öppet dygnet runt på elevens totala vilkor. I år examinerades den första studenten på universitetsnivå. Visionen är att 50 000 elever de närmaste åren, skall passera NotSchool. Lärare finns i England och Australien, vilket gör att pedagoger kan vara tillgängliga 24 timmar om dygnet över nätet. Eleverna får direkt en ny MacBook-dator i handen så att också de får dra bort paketeringsplatsen och känna lukten av nya prylar. Det är viktigt för dem att de känner att de blir sedda och att någon satsar på dem, för det är något de flesta av dem inte har någon som helst erfarenhet av. Kom nu ihåg att dessa elever inte lever som du och jag, utan många av dem är i praktiken hemlösa. 10% har "tillgång" till dator, och då oftast en gammal häck med 4-5 år på nacken. Ett viktigt moment i NotSchool är att finna lusten till lärande, eller ett "engagement". Hela pedagogiken handlar om att få dem att känna att lärande är roligt och på deras villkor. Vi har alla mycket att lära av projektet NotSchool.

NotSchool är en fristående organisation och drivs därmed inte i ett statligt eller kommunalt perspektiv. Verksamheten drivs av en fantastiskt entreprenör som heter Jean Johnsson. Och jag tror att det är det här som är hela grejen och det viktigaste skälen till deras fantastiska framgång, dvs att projektet INTE är en myndighetsgrej och att det drivs av människor som "brinner" väldigt starkt.

Gå gärna in och läs på:
NotSchool
NotSchool2
NotSchool Blog

Fler bloggar om:

4 comments:

Anonymous said...

Det här lät riktigt intressant. Jag ska definitivt läsa vidare!

Anonymous said...

Japp, håller med Cecilia.

Anonymous said...

Skoj och bra att du uppmärksammar NotSchool. En liten korrigering: Efter att ha följt NotSchool sedan de startade som ett pilotprojekt 2001; träffat det centrala teamet, lokala team, handledare, elever och läst utvärderingar vet jag att framgången beror på flera olika faktorer. Grunden är en konsekvent och medveten pedagogisk grundsyn med fokus på lärande - inte undervisning, varje elevs unika behov, användning av ny teknik för kommunikation, skapande -”community is king not content”, mycket professionellt centralt team, professionella lokala team, samarbete med lokala kommunala myndigheter kring barnen inklusive skolor, forskningsanknytning, långsiktighet med mera. Det vill säga det är inte en persons skapelse och huvudmannaskapet är inte avgörande.
Lärare och skolledare som arbetar med dessa barn i Sverige ”brinner” i regel också och visst kan man inom den offentliga skolan skapa en svensk motsvarighet.

NotSchool startade med stöd från engelska undervisningsdepartementet, drevs fram till 2005 av Ultralab Anglia Polytechnic University och huvudmannaskapet har nu övertagits av TheCademy en välgörenhetsstiftelse.

Du som är intresserad av hur vi på Myndigheten för skolutveckling stödjer och försöker initiera en svensk pilotverksamhet är välkommen att kontakta mig.
bosse.andersson@skolutveckling.se

läs reportage om Notschool här
http://www.skolutveckling.se/skolnet/skolledare/pdf/utv_schooldiu5-2001.pdf

http://www.skolutveckling.se/skolnet/skolledare/pdf/utveckla_jean3.pdf?uri=scam%3A//publ/405&cmd=download

ta del av en videointevju med Jean Johnson ( 6min)
http://62.119.138.147/MSU/JeanJ.wmv

Unknown said...

Jag tror Bosse har helt rätt när det gäller frågan om huvudmannaskapet, De frågor som reses i mitt huvud när det gäller utveckling av en svensk "motsvarighet" handlar snarast om frågor som timplan (som ju inte känns så tillämplig när lärandet sker elevens egna projekt och relation till kursplaner. Det senare förstås inget större problem annat än i anslutning till nationella prov som ju så att säga överordnas läro- och kursplanernas mål för helheten genom att stycka upp skulgången i bitar som alla skall passera på samma tid.