Facebook, skola och den "digitala ravinen"

Jag är sedan förra helgen en fryntligt skrockande del av Facebook, inte först i världen precis men jag tog tag i mitt liv och reggade mig till slut. Första gången jag hörde talas om Facebook så förstod jag inte riktigt hur kraftfull denna applikation var, och hur kul den är. Ett enkelt och mycket imponerande system för att hålla sig ajour med sina vänner, kollegor, tidigare arbetskamrater, tidigare kompisar, vänners vänner, vänners kollegor och fd kollegor m.m.

Nu efter att ha startat upp så inser jag också att Facebook faktiskt är den insiktsbrygga mellan genererationer som skulle kunna få oss vuxna att få insyn i tonåringars "nätverkande" kultur och därmed även få insyn i alla de möjligheter som finns. Arbetslivet kommer att förändras, var så säker. De med effektiva strategier för att hålla kunskapen nära sig i form av nätverk med andra människor är de som kommer klara sig allra bäst. Tillgång är ett nyckelbegrepp.

När jag håller föredrag & workshops så brukar frågan dyka upp kring den digitala ravinen som jag kallar den och det har känts lite konstigt att föreslå för föräldrar och lärare att skapa ett krypin Lunarstorm även om det är ett av de bästa knepen för att lära sig. Men nu finns alltså något för vuxna också. Det har funnits förut också genom LinkedIn och andra men nu tycks användarna valt vilken de gillar.

Sen finns det en annan spännande sak med Facebook som kanske få rektorer tänker på, och det är att man kanske kan hitta duktiga medarbetare/lärare där ute i folks olika nätverk. De lärare som finns aktiva på Facebook/Bloggar/Lunar eller andra digitala fenomen har ju tagit klivet ut i en värld som gör det lätt för dem att förstå ungdomars kulturbotten. Det i sin tur kan ge dem större möjliheter att finna vägar mot nya spännande och effektiva former för lärande.

Regga er och logga in....vidga ert nätverk och se vad dina vänner har för sig :-)

Eller välj att inte göra det och fortsätt på din inslagna vanliga bana, det är frivilligt :-)