Hur är det tänkt hörni?

IV-programmen skall nu i malpåse om jag förstått saken rätt. Jag har även förstått att en omläggning mot mer yrkesinriktade praktiska utbildningar också är uppe på agendan. Man kan anta att det kommer finnas liknande krav på intagningspoäng (betyg) på dessa mer praktiska yrkesinriktade utbildningar som på de teoretiska? Eller så kan man anta att man skall sänka kraven på dessa? Dessa båda linjer är förståss viktiga att fundera över, och det gör många ganska ofta.

Om man planerar att sänka kraven för intag på yrkesinriktade praktiska utbildningar så kommer det ju att påverka grundskolan högst väsentligt. Varför skall tex de elever som har det tuffast i dagens system "gå den där extra milen" (min frus ord) om det inte behövs? Motivationen minskar, så och resultaten. Alltså riskerar alliansens ideer (trots goda föresatser) att påverka skolornas samlade resultat. Alltså skolpolitikens resultat. Om man tänker så här så verkar det ju nästan som att skjuta sig i foten.

Om man istället behåller kraven så kvarstår ändå frågan vad man planerar att erbjuda de elever som nu är inne i systemet och inte har någon framtid alls då IV läggs ned. Vad ska de göra? Vore det inte rimligt att berätta hur man tänker stötta dessa elever? Skolans värld tar ett tag att förändra, en del säger att det tar 30-40 år att införa en ny skolpolitisk reform. Vilket skulle innebära att just nu ser Lgr69 fästa ordentligt. I det perspektivet så ser vi ju ett betänkligt och ansenligt antal elever nu i väldigt många årskullar som går en rätt mörk framtid tillmötes. Bland dessa finns dessutom massor latenta entrerenörer med sjukt mycket kraft.

Men det finns kanske en plan? I så fall undrar jag vilken plan det handlar om? Ni har i opposition och regering en tuff uppgift att hantera framöver. Särskilt eftersom globaliseringens ökade konkurrens från bland annat Asien ställer helt nya krav på oss här i norr. Det är väldigt mycket snack nu men väldigt tunt om man gräver en smula i analysen. I båda lägren! Så sitt inte där och småle Baylan & Co...

;-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Mobbing, en spegling av vuxenvärldens normsystem?

Mobbing debatteras i stort sätt överallt i medierna idag. Och nästan alltid rör det sig om en enda arena, skolan. Och det är bara i skolan som mobbing och kränkning är en samhällsfråga. Men var har den yngre generationen lärt att utveckla detta beteende? Hmmm...sett ur ett holistiskt perspektiv så har de förståss lärt det av oss. Antingen aktivt eller passivt. För mobbing är inte ett isolerat skolproblem, det finns överallt. I de vuxnas umgängeskrets, på deras jobb, på nyheterna i TV, i politiken, på idrottsarenor, i resturangköer, i personalrum, i trafiken. Och det iaktas ofta av barn och ungdomar, om inte rent fysiskt så genom våra samtal vuxna emellan. Även små grytor har öron.

Mitt tydligaste exempel som jag bloggat om förut, bland många många fler är idrotten. En arena som omsluter enorma mängder ungdomar, barn och vuxna. Hur kan det komma sig att våld och kränkningar är ok i dessa sammanhang. Tänk er den franske fotbollsspelaren Zidans skallning i fotbolls VM i sommras? En våldshandling, ingen tvekan om det. Men ändå hyllas han, som en hjälte vid sidan om all den kritik som självklart följde. Hyllningarna rättfärdigade handlingen för miljoner fotbollskids.
"Frankrikes president Jacques Chirac hyllade däremot lagkaptenen Zinedine Zidane vid en lunch för det franska landslaget i går."
Svenska Dagbladet 2006-07-11

Men vid sidan av det är också alla överens om att bakom den handlingen fanns rätt grova kränkningar från Zidanes motståndare Materazzi. Men det försvann nästan helt i bevakningen. Hade inte Materazzi uppsträtt som han gjorde hade förmodligen inte topplocket gått på den gode Zidane. Och på TV nyss såg jag att materazzi varit farten igen och hetsat fram en skallning.

Ta sedan våra politikers "rumsrena pajkastningsexcesser" och fundera på vilka förebilder de kan vara ibland. Dataintrång och "skyll på varandra" metoder och "det var inte jag" resonerande. Rena skolkorridorsbeteenden.

Och mitt i allt detta så förvånas vi över att det är stökigt i skolan och varför skolpersonal inte kan lära barnen veta hut?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Kan man lura föräldrar och elever?

I dagens Västerbottens Kuriren finns en diskussion om att Umeås gymnasieskolor "köper elever" i samband med gymnasievalet. Det diskuteras i artikeln om det är rimligt att skolor marknadsför sig genom att bjuda på gratis konsert med idol-Erik, godisregn och biobesök för att framställa sin skola som bättre än andra?

I samma artikel beskrivs också andra knep som att kommunala skolor utbildar "ambasadörer" som går ut till niondeklassarna och "lobbar" för den kommunala skolan. Något som gjorts i många år över hela landet.

Fler sätt att profilera sig i Umeå-regionen är att ge eleverna träningskort, vilket rimligen ingen kan ha synpunkter på i fettmadebatten. Att skolan satsar på hälsofrämjande aktiviteter borde väl vara en självklarhet. Skribenten ställer även frågan om det är rimligt att eleverna "lockas" med bärbar dator, precis som att de kan hämta ut en laptop för privat bruk nere hos "pc-jocke" mitt i byn. De bärbara datorerna är i samtliga fall pedagogiska arbetsverktyg, i alla fall som jag sett.
Västerbotten Kuriren

Detta med marknadsföring och profilering av skolan är ett för skolledare nytt område och vi kommer med stor sannolikhet att få se många olika exempel och experiment på hur man bäst profilerar sin skolas verksamhet. En del bra, en del mindre bra. Det är så de kommer att lära sig denna kunskap. En sak som man med marknadsföringsknep till trots aldrig får missa är att skolans "varumärke" och verksamhetens innehåll, kvalitet och kultur måste harmonisera. Om skolans sätt att kommunicera inte kan efterlevas blir det en bubbla som enkelt genomskådas av medvetna föräldrar och elever. I väldigt få sammanhang utanför skolans sfär räcker det med godisregn för att bygga ett långsiktigt och starkt varumärke. Kunden, i detta fall eleven, är i allmänhet mycket mer krävande och medvetna än att de accepterar vad som helst för ett biobesök eller 10-12 mintkolor.

En bra skola med ett juste klimat och där personalen är engagerad kommer att vara bästa sättet att skapa en gott rykte om sin skola. Detta rykte kan sedan stärkas och positioneras genom olika fiffiga marknadsföringstekniker. Man kan naturligtvis också vända ett dåligt rykte genom en medveten varumärkesstrategi, men bara om den startar inne i organisationen i huvudet på medarbetarna. Det är svårt att via enbart reklam och annonser, eller godisregn stärka sitt varumärke verksamhetsmässigt långsiktigt. Risken är att varumärket laddas med budskap som "skolan som lurar elever" eller "du vet bioskolan som ändå är skitkass".

Skolor bör lära sig mekanismerna som råder i marknadsföringssammanhang så slipper man fatta beslut som blir kostsamma och onödiga. En smart marknadsföring är effektiv och prisvärd.

Ett bra ställe att följa frågan är:
Skolmarknad

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Ledarskap och grejer som stör

Då kör vi ett varv till på temat "beslagta föremål (grejer) som stör undervisningen".
Det är klart att elever inte skall störa varandras lärande, vare sig med mobiler, mungigor, hopprep, pistoler, knivar eller mp3-spelare. Genom att skapa förståelse hos elever och bry sig om dem genom att tex se dem och lyssna på dem kan man skapa relationer som leder till ett lärande klimat. Frågan är ju bara hur man uppnår detta klimat i skolor som spårat ur i sitt ledarskap?
Genom motivation, förståelse och lärande eller straff och yttre maktmedel? Man måste som lärare och skolledare nämligen välja här. Det kostar mer engagemang och energi att välja motivationsspåret och nästan inget alls att välja de represiva vägen, i alla fall på kort sikt, men på lång sikt kostar det oänligt mycket. De skolor som spårar ur har det gemensamt. Att ge sig alltför långt ut på förbudslinjen är kortsiktigt enkelt men ger ett neggigt och geggigt klimat. Att skapa ett positivt klimat kräver däremot alla vuxnas engagemang, samsyn och en tydligt vision och strategi. Svårt men inte omöjligt.

Den nya lagen som regeringen föreslår framöver har ambitionen att skapa studiero, det är bra. Ingen tvekan om det. Som symbol för detta har man sedan början av 2000 talet retoriskt använt mobiltelefonen då den är stasrkt förknippad med ungdomskultur och därmed störande för äldregenerationen. Men egentligen är det alla grejer som upplevs störande som är i fokus. Faktum är dock att det är överdrivet på det stora hela taget, särskilt om man frågar lärare, elever och skolledare själva. Jag säger inte att det inte förekommer situationer där "topplocket går" med rätta på en del lärare, för det gör det. Oftast handlar det om skolor som inte lyckats skapa det inlärningsklimat som krävs idag. Det är däremot spektakulärt med telefonspåret och i linje med 80-20 strategin, dvs politiskt provakativa förslag som landar positivt hos 80% av befolkningen och retar upp "etablisemanget" som man uttrycker det i Svt:s "dokument inifrån". Men frågar man alltså skolan själv är det mindre problem än debatten indikerar. Det är politik och ett exempel på politisk handlingskraft.

Ringande mobiltelefoner är inget problem i Uppsalaskolorna. Det tycker några rektorer och gymnasieelever som UNT talat med apropå förslaget om att lärarna från och med höstterminen skall få rätt att beslagta störande mobiler.
Uppsala Nya Tidning

Om jag förstått förslaget rätt så får läraren rätt att be eleven lämna ifrån sig grejen och till och med ta den ur elevens hand men inte bruka våld som man uttrycker det. Vem avgör vad som är våld? Läraren eller eleven? Om eleven vägrar lämna sin grej till läraren då läraren upplevt den störande och läraren tvingar, hotar eller kanske drar och sliter så är det ju någon form av våld. Då kan läraren enligt förslaget tillkalla rektor.

På Sveriges Radios hemsida diskuteras detta med bland annat elevorganisationen SVEAs ordförande som inte ser poängen med det hela.

Upplever du att mobiler är störande i klassrummet?
– Nej, det tycker jag inte. Jag har min mobil på ljudlös, så jag stör inte med min mobil.
Sveriges Radio

Min analys av detta blir att förslaget kan komma att skapa ytterligare stök i undervisningen och inte mindre som det var tänkt. Det hela bottnar i ledarskapet och vilken männskosyn man har, och det har väldigt lite att göra med politik och särskilt partipolitik. Med ett effektivt och ombryende och målstyrt ledarskap (i bemärkelsen målhävdande) kan man skapa studiero, också i ganska tuffa områden. Det handlar återigen om ledarskap och ett målstyrt fokus så att vi kan öka måluppfyllnaden i svensk skola. Annars kommer vi aldrig att kunna möta den globala konkurrensen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Språkförbud i skolan

Bara svenska får talas inom skolans område? Det är lite pinsamt att läsa om historier som denna tycker jag. Att vi inte kommit längre i debatten om skolan än att förbjuda andra språk, istället för att utnyttja språkmångfalden till styrkor. Skälet till förbudet skall vara att undvika att elever kränker varandra på språk inte alla förstår. Ok...jag förstår var ambitionen startar, men inte dess utfall. Landskronaskolan har som en del andra skolor stora problem med sitt ledarskap, det råder ingen som helst tvekan om det.
Dagens Nyheter
Aftonbladet

På flera bloggar, bl.a (Le petit Heydee), har jag läst kommentarer där skribenter typ undrat om de hörselskadade kunde få dispans eller vara "tysta" tills de fyller 17 år. Eller kompisar med utbredd norrländska eller djup härlig gottländska, de kan ju säkert också anses vara utländska.

Att prata andra språk än svenska är alltså en disciplinfråga på denna skola och som alla disciplinära frågor skall de naturligtvis hanteras strikt efter skollagens tre tydliga åtgärder. Alla andra straffande aktiviteter är enligt lag förbjudet.

1. Förpassas från undervisningslokalen resterande del av lektionen
2. Kontakta föräldrarna och upplysa dem om att deras barn har ett olämpligt uppträdande (i detta fall talar sitt modersmål)
3. Kvarhålla eleven under högst en timma efter skoldagens slut

Jag förstår allvarligt talat inte hur detta skall kunna fungera. Att tala ett annat språk blir, enligt DNs reporter, ytterst att man kallas till elevvårdskonferens, s.k EVK. EVK är ett skollagsreglerat beslutsorgan där det krävs att flera av skolans funktioner och föräldrar skall delta. Där beslutar man formellt om frågor som tex delegationsmässigt bara rektor kan avgöra , exempevis anpassad studiegång, hemsundervisning m.m. Och allt skall naturligtvis dokumenteras. Det blir alltså många EVK-protokoll på dessa skolor.

Det jag inte riktigt förstår är hur man kan komma på idén att disciplinkoppla talande av ett annat språk. Får inte denna utveckling burläska proportioner?

Flera frågor reser sig i alla fall i mitt huvud. Är det en korrekt slutsats att alla andra talade språk än svenska är potentiella mobbingverktyg? Ute på stan också i förlängningen? Skall inte skolan förbereda för ett liv i samhället? Känns det juste att alla skall tänka "nu mobbar hon" så fort hon säger något till sin väninna på "kurdiska". Riskerar man inte att utveckla en kultur i denna skola som helt enkelt präglar synen på andra språk, dvs att andra språk är av ondo och att betrakta som kränkande, och ytterst då mot tex svenskar? Hur kränkande är inte denna regel också för de elever som inte kränker, mobbar eller obstruerar? En annan fundering jag fick är om elever får träna på tyska, spanska och franska i korridorerna mellan lektioner, eller har man undantag för just de språken. Får eleverna öva sig i sin hemspråksundervisning på raster och i omklädningsrummet innan och efter idrotten? Nej inte om man skall hålla sig till reglerna.

Känns det inte mer rätt att istället vässa ledarskapet och gå till botten med klimatet, värdegrunden och organisationskulturen i skolor som dessa? Jag vill påstå att alla i det här landet vill ha skolor med hög grad av studiero och motiverade elever. Finns det någon som inte vill de? Det känns lite som att de vuxna abdikerar i Landskronaskolan. Och helt ärligt: Vilken människosyn representerar denna idé? Och vilket ledarskap har utvecklat sig ur den i så fall?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Telenor mobbing sms mobiler

I veckan som gick gjorde Telenor det omöjligt för sina kunder att skicka sms utan avsändare, alltså anonyma meddelanden. Skälet till det är att de tagit intryck av debatten om mobbing i svebnska skolor och det faktum att det är vanligt att somliga elever kränker andra elever genom anonynma sms.

Telenor är ett bra exempel på hur man som företag kan utnyttja sin kompetens för att stötta arbetet mot mobbing. Hur många sms de missar i detta vet jag inte, men det är ju ointressant. De förhindrar i alla fall anonyma sms av typen: "Dra åt helvette jävla hora!". Om ett enda sådant sms förhindras så förhindras en känsla i magen på en ung människa.

Bra jobbat VD Johan Lindgren, bra jobbat Telenor !

Telenor är för övrigt ett företag som i andra sammanhang intresserar sig för skolans utveckling. Det finns ett hjärta som bankar i företaget samtidigt som de är ett komersiellt företag. Bland annat är företaget en av våra partners på Rektorsakademien, tillsammans med bland andra Vattenfall och Apple Inc. Företag som bryr sig samtidigt som de vill göra affärer. Bra jobbat av dem med !

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Mobiltelefoni
Telenor
Vattenfall
Apple

Skola, Malmö, nätverk

Igår var jag, och de andra Rektorsakademi-kompisarna Caj Malmros och Åsa jakobsson, nere i Malmö på Hilton Hotel för att ta de första spadtagen i nätverksbyggandet kring skolledare och näringslivsledare. Det kom dryga 100 ledare från regionen som lyssnade på några riktigt intressanta talare och knöt nya nyttiga kontakter i pausen där Telenor bjöd på en större macka och lite att dricka.

Den lokala näringslivsprofilen Dan Olofsson (koncernchef Sigma) gav under själva programmet sin syn på ledarskap, Åke Westh talade om skolvisioner 2017+, vi delade ut "Heja Rektorn"-priset till rektor Marianne Dymling Hjelm och mot slutet berättade Gunilla Ivarsson gymnasiechef i Ängelholm om sina förändringsplaner i kommunen. Matz Nilsson som är utbildnimngsdirektör i Malmö berättade i inledningen om Malmö Stads mycket ambitiösa rekryteringsstrategi också. Mycket spännande ! Vi presenterade dessutom vårt forskningsprojekt på Rektorsakademien som vi initierat och där Apple, Umeå Universitet och MSU också deltar med sin kompetens. det handlar om hur vi kan skapa ökat intresse för lärande genom ungdomars egna kulturbas. Ängelholm kommer bli den kommun som tar idén fullt ut i skarpt läge, vilket är fantastiskt kul

Nu letar vi vidare efter en lokal person som tillsammans med oss kan bygga upp nätverket i Malmö, vår målsättning är att finna en engagerad person med insikter i både skola och arbetslivet i övrigt.

Reaktionerna var många och vi fick flera kommentarer efteråt om att ett lokalt nätverk är viktigt för att skolledare skall kunna dela med sig av varandras erfarenheter och idéer. Kunskapsdelning så långt det är möjligt är bara bra för att kunna sprida även positiva bilder av skolan.

I TV4-soffan igår där jag hade förmånen att delta i en debatt om skolan träffade jag en cool elevrådsordförande från Uppsala som berättade att hon tyckte bilden av skolan var väl negativ. Och givetvis har hon rätt, de goda exemplen når sällan ut i mediebevakningen.

Och det måste vi ändra på !

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling

Ordningsbetyg igen

Jaha? Men det vore mer intressant att diskutera varför vi sannolikt har mer negativa bteenden sett ur inlärningsperspektiv i dagens skola än för 50 år sedan. För känner vi till fler av orsakerna kan vi finna verktyg för att lösa problemet.

Betydande forskning pekar på att vi ur samhällsperspektiv sedan en tid lämnar den hierarkiskt uppbyggda organisationen som fungerat tillfredställande i industrisamhället. En stor poäng med den var att den i industrisamhällets monotona arbetsstruktur förenklade organisationen i t.ex fabriker, produktionsföretag med enklare arbetsuppgifter. Ökad kommunikation i kölvattnet av kraftig teknologiskt utveckling har nu gjort att de kommunikativa fördelarna av den hierarkiska organisationen minskar i samma takt som arbetsuppgifterna flyttas från prokution i fabriker till ett tjänstesamhälle. Det är inte längre så att auktoritet automatiskt kommer med den tjänsteställning man har, och med auktoritet avses här chefer, lärare, politiker m-fl.

I de nätverksbaserade strukturerna i samhället måste man istället förtjäna auktoritet genom sitt agerande. Medlemmarna i organisationen är beroende av att i sitt nätverk fånga in de auktoriteter man kan lita på ger en ny kunskap och förståelse. Exempel: En elevgrupp i skolan kan fungera mycket väl tillsammans med en lärare medan den kan vara mer eller mindre omöjlig med en annan. Tricket ligger i att den första läraren utvecklat kommunikativa emotionella beteenden som gör att gruppen ser honom/henne som den auktoritet hon behöver vara. Den andra läraren frustreras över att det minsann inte är som förr, man skall ju lyssna på läraren för att läraren är lärare. Vid sidan om detta ligger givetvis att läraren också måste vara kunskapsmässigt kompetent.

det vi ser idag är ett aukritetsfall där skolan inte längre har den självklara ställning som för 50 år sedan. Eleverna lyssnar hellre på sina egna utvalda auktoriteter, och tyvärr blir det ibland både komplicerat och destruktivt.

Det här kan man givetvis ha åsikter om men detta är vad forskningen säger oss.

Slutsatsen av detta bör vara självklar. Man kan inte möta nya problem med gamla metoder. Särskilt inte med motivet att de fungerat för 50 år sedan, vilket i sig är osäkert om de verkligen gjorde.

Istället bör skolan göras om från grunden för att anpassas till den nya samhällsordningen och de behov som kommer därav. I England t.ex. har man planer på att bygga om betydande mängder skolor för skapa god jordmån för lärare att utveckla sina arbetssätt så att auktoritetn kan återskapas. Det vore relevant att diskutera det. Prallellt måste man också diskutera ledarskapet hos skolledare och lärare så att fokus flyttas till att ge skolans personal möjligheter att förtjäna sin auktoritet. Auktoritet är fortfarande mycket viktigt för att en cehf eller lärare skall fungera.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Apple

NotSchool

I London i helgen träffade jag NotSchool, ett projekt för att få in engelska "dropouts" i lärandet igen. I England finns ca 100 000 elever som fallit ut ur skydsnätet och som man inte har inne i skolsystemet. De väljer helt enkelt att tänka: "not school" när någon från myndigheterna närmar sig dem. De vägrar helt enkelt att gå i skolan, många gånger lever de på gatan. En hel del har diagnoser som ADHD, ADD, Asperger eller blivit utsatta för övergrepp i pedofilringar. Gemensamt för dem alla är att samhället svikit dem så till den grad att de vägrar vara en del av det.

Men projektet "NotSchool" har nu kört igenom 1000 elever i utbildning online på nätet som är öppet dygnet runt på elevens totala vilkor. I år examinerades den första studenten på universitetsnivå. Visionen är att 50 000 elever de närmaste åren, skall passera NotSchool. Lärare finns i England och Australien, vilket gör att pedagoger kan vara tillgängliga 24 timmar om dygnet över nätet. Eleverna får direkt en ny MacBook-dator i handen så att också de får dra bort paketeringsplatsen och känna lukten av nya prylar. Det är viktigt för dem att de känner att de blir sedda och att någon satsar på dem, för det är något de flesta av dem inte har någon som helst erfarenhet av. Kom nu ihåg att dessa elever inte lever som du och jag, utan många av dem är i praktiken hemlösa. 10% har "tillgång" till dator, och då oftast en gammal häck med 4-5 år på nacken. Ett viktigt moment i NotSchool är att finna lusten till lärande, eller ett "engagement". Hela pedagogiken handlar om att få dem att känna att lärande är roligt och på deras villkor. Vi har alla mycket att lära av projektet NotSchool.

NotSchool är en fristående organisation och drivs därmed inte i ett statligt eller kommunalt perspektiv. Verksamheten drivs av en fantastiskt entreprenör som heter Jean Johnsson. Och jag tror att det är det här som är hela grejen och det viktigaste skälen till deras fantastiska framgång, dvs att projektet INTE är en myndighetsgrej och att det drivs av människor som "brinner" väldigt starkt.

Gå gärna in och läs på:
NotSchool
NotSchool2
NotSchool Blog

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Apple

iPhone är en självklar inlärningspryl :-)

Igår presentarades Apples nya produktlinje, Apple iPhone, som handlar om mobiltelefoner, eller som man snarare internetmaskin (webteknik genom Apples webläsare Safari), mobiltelefon och Widescreen iPod i ett. Givetvis finns kalender och kontakter från din dator i den också, plus en riktig mail-klient. Rykten om att det var dags redan innan presentationen florerade över hela internet och det var på ett sätt inte så förvånande att den presenterades tycker jag. Men även om det var lite väntat, inte minst eftersom det behövs lite smartare telefoner i vår värld, så var det skönt att se en verkligt spännande skapelse för skolan. För givetvis finns här jättemöjligheter för tex mediepedagoger. Podcasting i undervisningen kompletteras med ett kommunikativt perspektiv i och med telefondelen och ett utforskande perspektiv i webdelen. Man kan prata i den, surfa med den, e-maila, se och lyssna på podcasts, lyssna på musik, se på videofilmer, fotografera, filma med den m.m. Integration med både Mac och Windows finns också. Inga styluspennor att slarva bort heller eftersom man styr hela telefonen med fingrarna genom dess patenterade touchscreen som bygger på scrollteknik. Ännu så länge finns ingen videochattfunktion men det skulle förvåna mig alldeles oerhört om det inte slängs in en iChat under året. Själva operativsystemet i botten är MacOSX, Macens eget, och det betyder att det så småningom kommer tredjepartsprogram till den också. Telefonen är helt enkelt en "minidator" på ett sätt som får "smartphones" eller handdatorer i olika telefonkombinationer att verka stenålder. Google och Yahoo har tex redan förberett sina tjänster i den och samtidigt som du pratar i GSM nätet kan surfdelen vara uppkopplad på det trådlösa internetnätverket i närheten.

Enda nackdelen, för det finns en, är att den kommer till Sverige först kvartal 4.

Jag ser själv många möjligheter för lärprocesser med denna pryl, som tar mobiltänkandet och mobilitet ytterligare flera steg framåt.

Läs mer här
Se presentationen med Steve Jobs här

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Apple

Sofia Nerbrand, läshövve, Hofvendahl samt Kenta & Stoffe

Jag läste med intresse Svenskans ledare idag skriven av Sofia Nerbrand. Den handlade om en bortglömd grupp elever, de elever med större "läshuvud" som hon uttryckte det. Motsatsen till det är människor med "mindre läshuvud". Jag mindes direkt min vän Klas Hallberg berättelse från lågstadiet (boken och föredragen "Hångla mer"). Hans föräldrar var med honom på ett kvartssamtal där det talades ovanför hans huvud om att "ja inte är han nåt läshövve direkt". Sånt sätter spår och visar i grunden vilken syn de vuxna har på kunskap och humanistisk grundsyn.

Men Sofia tar ändå upp en viktig fråga, dvs. utsattheten hos dem som har det enklare än andra i skolan. De som känner att de aldrig får vara med för att de inte är som de andra, en plugghäst instansat i pannan. Det är högstatus i en del elevkulturer att inte bry sig om skolan, status som de inte valt själva utan som blivit en konsekvens av deras sociala erfarenheter och kanske familjeförhållanden. De som bryr sig om skolan eller kanske bara klarar det ändå är utifrån gruppens perspektiv inte lojal, vilket innebär uteslutning. Välkänd gruppsykologi och ingår i A-kursen på universitetet. Ofta brukar man under samtal med dem som inte bryr sig om skolan och som inte är ledartyperna säga:
- Ja men du som är en smart snubbe kan väl hänga med dem som delar dina intressen och göra något bra av det.
Det är bara det att det är exakt det de gör. De delar sin tid med dem som de anser har ett gemensamt intresse, eller snarare ointresse. Det är ju också att dela intresse, jag menar ointresse för skolan och samhället. Ni som sett Kenta och Stoffe i filmen "De kallar oss mods" kanske mins scenen där de sitter och dricker mjölk ur tetror på Sergelstorg och sjunger "Små knegarna små knegarna e lustiga att se". Lite åt det hållet alltså. De delar också intressen, eller ointressen. De gäller att förstå de här mekanismerna.

Problemet med detta är att det skapar en kultur där många inte "får" utnyttja sina begåvningar eller tallanger för gruppen (kulturen). Kenta och Stoffe var i grunden mycket begåvade killar, men något gick snett eller hur?

Alla har vi kanske minnen från skoltiden av personen som alltid hade alla rätt på proven, kanske bara något enstaka "fel". Och någon gång tänkte vi kanske att "han/hon ska inte tro att han/hon är något". Jantelagen griper tag i oss utan att vi märker det. Sofia har rätt. Skolans kultur bejakar inte alltid alla elevers förutsättningar, och ibland rör det sig också om de glömda eleverna som är "svaga" i gruppen för att de kan och vill.

Jag läste om en avhandling häromdagen av Johan Hofvendahl om att skolan skapar "felrädda" människor. Det handlade om en studie på "mellanstadielärares" utvecklingssamtal med i detta fallet högpresterande elever och om att de lärarna tyvärr ofta har förhållningssätt som skapar rädsla hos eleven för att göra fel. Det kan tex röra sig en elev som oftast har "alla rätt på provet" ändå får höra att typ "här gjorde du fel och här gjorde du faktiskt också fel". Vid ett samtal under undersökningen frågar läraren hur eleven tycker att hon utvecklats under året och eleven svarar besviket typ "jag gjorde två fel". Om läraren istället hade boostat flickans utveckling genom att inte trycka på felen utan istället på alla de mål hon uppnått hade självförtroendet ökat och rädslan att göra fel försvunnit. Och vi behöver ju faktiskt våga prova okända saker för att utvecklas och då är såklart alla 2,4 miljoner utvecklingssamtal i skolan en del i detta viktiga arbete. Och Hofvendahl bara skärskådat utvecklingssamtalen så kan man lätt tänka sig hur det låter i vissa lärares undervisning på samma tema.
Läs om felrädsla här

Min poäng är att det nödvändigtvis inte behöver betyda att vi skall starta fler "elitskolor", som Sofia manar till i sin ledare, utan att vi istället medvetandegör grupprocesser i skolans ledarskap, tar hänsyn till alla elevers olika sociala bakgrund samt utvecklar pedagogers förmåga att också se och uppmuntra de elever som lyckas mer än andra. I bästa fall glöms de annars bort medan det i sämsta fall är mobbade under hela skoltiden och först "kommer hem" på läkarlinjen som Sofia berättar att hennes kursare i Lund sa.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Skolpolitik

Skolutveckling, Microsoft och Apple Keynote San Francisco

Just nu händer sjukt mycket spännande på skolutvecklingsfronten, i alla fall för dem som ser nya möjligheter i lärandet genom tex IT-stöd och IT-basserade metoder.

Dels har ju Microsoft för en tid sedan kommit med sitt splitter nya operativsystem för datorer som heter Windows Vista, som nu ersätter det mer än 6 år gamla Windows XP. När jag träffade Microsoft uppe hos oss för några månader sedan visade de Vista och de möjligheter som det nya tänkandet ger för skolan så kan man konstatera att även om Vista ännu har långt kvar så finns helt klart ambitionerna där.

Men det som är mest intressant just nu trots allt är vad som kommer att visas upp i San Francisco 9 jan 9AM då Apples VD Steve Jobs likt den guru han blivit kliver upp på scenen och kör årets "KeyNote". En händelse som för alla djupt insatta i mac-världen nästan är som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Jag vet, det är inte så lite nördigt men ändå. Golf och att springa runt i bilhallar på söndagar är också nördigt :-) Just nu väntar alla på VAD Steve Jobs skall visa upp för spännande lösningar som kan användas av lärare och elever. Det finns några riktiga "snackisar" och en är naturligtvis om vi får se en iPhone, en mobiltelefon och iPod på en gång. Sannolikheten för det är kanske inte så stor men mer troligt är att vi får se en lansering av nya versionen av iWork07 (Apples svar på Office-paketet) och där finns mycket spännande att vänta enligt ryktena. Även iChat, Apples videokonferenssystem som följer med alla datorer med kamera väntas ta ett stort funktionssteg frammåt. Förutom detta uppgraderas naturligtvis prestandan på en del datorer, som blir snabbare och mer effektiva än de redan är.

Samtidigt som San Francisco pågår den stora BETT mässan i London där världens främsta tillverkare av pedagogiska hjälpmedel visar upp det allra senaste. Man kan säga att BETT mässan är vad de svenska skolfackens Skolforum INTE är. Om Skolforum fokuserar på gamla pedagogiska antaganden och bevarande av en skola sprungen ur industrisamhället så är BETT tvärt om på hugget och tar avstamp mot framtidens nya lärande, skolutveckling helt enkelt.

Det skall bli verkligt kul att se vad januari månad har att erbjuda :-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
IT Apple Microsoft

Prenumerera på JeppesenBlog och supernyårserbjudande :-)

Ni som vill göra det enkelt för er och som vill prenumerera på min blogg nu 2007 kan enkelt få den i mailboxen. Fyll bara i din mailadress i rutan till höger här och verifiera sedan genom att klicka på en länk i mailet du får första gången så är du igång. Ni som redan nu prenumererar behöver inte göra något alls, det är bara att sitta lugnt tillbaka i förarsätet.

Det är en hel del som slutit upp för att följa mina inlägg och det är jätteroligt tycker jag. En ny tanke är att erbjuda prenumeranterna lite speciella grejer under året, kanske friplatser på spännande seminarier vi arrangerar på Rektorsakademien etc. Nu låter det kanske inte så kul så här rätt upp och ned men ibland inträffar särskilda saker som kan vara intressant att vara med på. Jag vet inte vad det blir än, men det märker vi. De som tecknar upp sig som prenumerant nu under januari får till att börja med "supersnyårspecialpris" på min bok, teckna upp dig så kommer det ett schyst erbjudande i mailboxen. Ni som redan är prenumeranter får samma erbjudande :-)
Hur som helst så kostar det ju inget att prenumerera.

Tjänsten som används heter FeedBlitz föresten.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik

Betygsdebatten Kunskapsskolan och globaliseringens krav

Regeringens ambitioner är att införa tidigare betyg och man vet att man har majoriteten av befolkningen med sig, de flesta av dessa vill ha betyg från åk 6. Frågan som tidigare debatterats är när de tidigare betygen skall införas. Nu tar debatten en annan väg eftersom Kunskapsskolan ansökt om dispens för att kunna ge sina elever betyg från åk 6.

Anders Hultin, vd på Kunskapsskolan, vill öka arbetsinsatsen bland eleverna.

- Eleverna jobbar mer intensivt när vi formellt betygsätter dem, säger han till Dagens Nyheter.
Aftonbladet 2007-01-03

Ett genidrag av VD Anders Hultin som i och med detta visar att han lärt sig mycket om skolans marknadssituation. I stort sätt alla föräldrar som gillar betyg i åk 6 ser detta i en tydlig debatt kring detta stärks varumärket Kunskapsskolans position i sin målgrupp. Bara idag finns ett 20 artiklar över landet.

Min egen inställning till betyg är att det kan vara bra med betyg tidigare, som tex åk 6 eller 7. Som det är idag först i åk 8 ställer till en hel del problem. Viktigt är ju att läroplanen och kursplanerna skrivs om så att tydliga mål definieras för de lägre åldrarna, på så sätt kan nog målen bli tydligare för lärare och elever. Däremot är jag ganska säker på att kvaliteten i undervisningen tyvärr inte påverkas avgörande av när betygen sätts, dvs sett ur ett globalt konkurrensperspektiv. Och enligt min mening är det oerhört viktigt att diskutera HUR undervisningen bedrivs och vilka kunskaper och färdigheter för det nya samhället vi utvecklar hos barnen. Det diskuteras alldeles för lite. Tyvärr har vi likt USA en test och provinriktad skola och inte en lärandeskola på många områden. I USA brukar strategin "No Child Left Behind" kallas "No Child Left Untested" bland insatta pedagoger. Man börjar alltså inse värdet av att fokusera på lärandet igen eftersom man känner att eleverna endast lär sig "utantillkunskaper" i en prov och testpräglad skola. Man missar många förståelsemål och har svårt att analysera och tex problemlösa i grupp eller tänka "utanför boxen" (innovativt).

I detta sammanhang spelar tidpunkten för betyg mindre roll och ligger långt efter VAD som sker i undervisningen. Får man ordning på båda sakerna, dvs när och hur betyg sätts och om undervisningen utvecklas finns stora möjligheter till framgång tror jag. Det ena förutsätter det andra.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik