Digital Kompetens, en ödesfråga...

Kompetens är ett svårt ord. Det finns nästan lika många definitioner som det finns människor känns det som ibland. Sätt två personer som sysslar med lärande i olika former i samma rum och de kan gladeligen diskutera begreppets detaljbetydelse i minst ett par timmar utan att bekymmra sig det minsta över att de spiller både tid och energi. Varför kan vi aldrig enas om vad det står för? Problemet är att det inte finns någon enhetlig definition, vilket å andra sidan har sina poänger, vi kan tolka och sätta vårt eget sammanhang i det. Konsekvensen blir tyvärr att vi får svårt att sätta definitioner i konkret praktik. Vem har rätt? Vem har bäst synsätt? Det är bara att konstatera att vi närmar oss den från olika håll, vi har olika starting points. En del definierar begreppet snävt och enkelt så de slipper förändra sig och sina processer och en del djupdyker in i det dunkla och verkar ibland aldrig lyckas hitta ut igen.

Plötsligt förändras världen runt kunskapsnomaderna och nya begrepp uppstår, tex "digital kompetens". Förvirringen blir närmast total och man anar att år kommer passera innan man diskuterat frågan helt klart. Men nu har EU kommit med en definition för att förenkla för oss.

EUs allmänna direktiv kring lärande kretsar kring de 8 nyckelkompetenserna sett ur perspektivet "det livslånga lärandet". Man anser alltså att det finns 8 gemensamma kompetenser som medborgarna i EU skall ha. Och som jag tolkar det alla medborgare, dvs både elever i detta fall och pedagogisk personal och chefer. Detta kan man förstås ha åsikter om men om EU satt ned foten så kan man nog anta att det får visst genomslag. Hur som helst så ingår digital kompetens som en av dessa nyckelkompetenser:

Modersmål
Främmande språk
Matematiskt kunnande
Digital kompetens
Initiativförmåga/ företagaranda
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Kulturell medvetenhet

EUs definition av digital kompetens lyder:

"en säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet."

För detta krävs sammanfattningsvis enligt samma deklaration kunskaper, färdigheter och en reflekterande attityd till information och dess värde.

I någon mening känns detta direktiv eller definition naturligtvis helt relevant men det är nu det börjar köra ihop sig.

"You can talk the talk but can you walk the walk?"

Hur man tar detta till praktisk verklighet är en helt annan fråga och som jag menar en viktig ödesfråga för Sverige som kunskapsutvecklare i en global värld. Det är dax för alla som är intresserade av IKT, medierikt lärande, IT i skolan, digitala lärandet (kärt barn har många namn) att sluta upp och verkligen anstränga oss för att påverka och få igång realiseringen av det vi talar så fint om, nämligen "digital kompetens".

I februari genomför det fristående nätverket Rektorsakademien en seminarieturné (nätverksträffar) i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne på temat "digital kompetens". Syftet är att väcka frågan ordentligt och låta deltagarna vara med oss och kunskapa i ett vad vi kallar "klokskapande". De nya kunskaperna, idéerna, tipsen, resonemangen etc som kommer fram i det fokuserade seminariet kommer publiceras i en "klokskapsbok". Vi utgår helt enkelt från att kunskapen finns ute i nätverket och att alla försök att sätta riktningen "von oben" inte är att föredra. Det är hos professionen och experterna med fingrarna i myllan som vi sannolikt hittar på svaren kring frågor runt "HUR". Seminarierna är öppna för skolledare och pedagoger med intresse för skola, näringsliv och framtid...

:-D