Den nya gymnasieutredningen förändrar inriktningen på hela utbildningssystemet. Det finns några bra saker i den, det kan jag villigt erkänna, men den reser främst frågetecken. Bland annat saknas kraftfulla visioner kring gymnasieskolan och insikter om globaliseringens verkliga påverkan på Sveriges konkurrenskraft. Ingredienser som borde finnas i en modern gymnasieutredning.
Efter att Lars Leijonborg åkte till Kina strax innan valet så ”skrev” han en bok om globaliseringen och dess ökade krav på Sverige i en allt hårdnande global konkurrens. Folkpartiledaren beskrev att han på sin resa 2006 upptäckt att Kineserna vaknat till liv och nu var på väg ”i kapp”. Och när någon är på väg ikapp så brukar vi reagera och vidta åtgärder, eller hur? Vi brukar dock sällan göra särskilt djuplodande analyser utan vi reagerar oftast med reflexmässigt med reptilhjärnan. Det ligger liksom begravt djupt inne i oss sen urminnes tider.
Ta till exempel Anders Gärderud som 1976 tog OS-guld på 3000 meter hinder. När Anders var ute på banan och sprang, ofta i täten, så kastade han ett getöga bakåt för att kontrollera hur konkurrenterna låg till. Om Gärderud såg en Kines börja närma sig, vilken åtgärd vidtog han då? Just det, lite mer av det han alltid gjort. Han la i en extra växel och sprang vidare på samma sätt som alltid.
Lars Leijonborg och Jan Björklund reagerade lika snabbt och precist som Gärderud förmodligen skulle gjort när han såg en Kines närma sig. Man talade snyggt och väl paketerat om saker som att vi måste ”lägga i en extra växel”, ”flit skall löna sig”, ”pluggskolan måste tillbaks” och ”bort med flummet”. Kort sagt ville man göra lite mer av det man redan gjort ganska bra i hundra år och av det man redan känner till. Inte mycket var evidensbaserat eller förankrat i vetenskaplighet och man duckade allt som oftast då man fick frågor på djupet.
Men om det nu är så att Kineserna inte är på väg ifatt då? För det är de inte! Dom håller på att varva oss. De kan redan allt det vi haft kunskapsförsprång på och de kan det mycket bättre.
Är då gymnasieutredningen en ”Framtidens väg”? Nej det är den inte. Den skulle kunna var det, men tyvärr saknas mycket. Det saknas framförallt visioner om framtidens samhälle och framtidens behov i en alltmer konkurrensutsatt global tillvaro. Var finns diskussionen om kreativitet, varför skapar man inte ett nytt kunskapsområde och tydliga mål runt kreativitet och idéskapande. Om vi inte utvecklar de praktiska utbildningarna så att vi kan få utväxling på den inneboende kreativiteten så faller systemet ihop. I en svårutvecklad verksamhet som skolans kultur krävs att man är tydlig från början och pekar ut riktningen.
För inte så länge sedan var livslängden på en produkt/tjänst hela 18 år och idag är densamma död i många branscher och områden på 18 månader. Det betyder att utveckling och innovation måste ske undertiden man producerar idag. Något man insett i Asien. Det betyder i sin tur att vi behöver extremt välutbildade, kreativa och holistiskt tänkande personer även inom det område som gymnasieutredningen lägger fokus på. Men i utredningen lyser resonemang om detta med tydlig frånvaro.
Hade Anders Gärderud insett att han höll på att varvas hade han klivit av kolstybben på löparbanan, gått hem och funderat ut hur han skulle träna upp nya egenskaper som gjorde honom bättre förberedd inför nästa OS. Folkpartiet talar ju gärna om höjdhopp också föresten, om att ”man inte kan lära sig hoppa högre om man tar bort ribban”.
Ok, men låt oss för ett ögonblick likna gymnasieutredningen vid just höjdhopp då.
Minns ni Dick Fosbury? Han som i Mexico-OS 1968 förändrade höjdhoppet i grunden och hoppade med ryggen före? På så sätt kom han högre än konkurrenterna som enligt tradition attackerade ribban med magen först. Fosbury gjorde något nytt, han bröt mönstret och kom högre. De som la in högre växel i träningen med den gamla hoppstilen fick snabbt tillbringa en tynande tillvaro i resultatlistorna. Alla ändrade så småningom stil till ”Fosbury Flop”.
Bryt mönstret och möt globaliseringens krav med en tydligare väg mot framtidens förändrade krav. Först då kan vi tala om ”Framtidens väg”.
Fredrik Svensson,
www.rektorsakademien.se
www.fredrikbloggen.se, fredrik@rektorsakademien.se
1 comment:
Klokt och begrundansvärt skrivet, en Fosbury Flop kommer aldrig från den som enbart håller sig till invanda trygga mönster.
Post a Comment