Saturday, April 26, 2008

LördagsNyhetsGodis :-D

"Skolverket konstaterar i en rapport som offentliggjordes på fredagen att intresset att starta friskolor är fortsatt rekordhög i landet. 560 ansökningar har skickats in under 2008 och det är nästan på samma nivå som förra året. Många av de redan etablerade utbildningsföretagen finns med bland ansökningarna för att antingen starta nya skolor, ofta i medelstora städer, eller utöka med fler utbildningar vid redan verksamma skolor. "
Länstidningen i Östersund

Intresset för att starta friskola håller i sig och snart så kommer många kommuner som tidigare inte märkt av friskoleförordningen att vara tvungna att reagera. Reaktionen blir förhoppningsvis att satsa på sina kommunala skolor och verkligen utveckla dem. Här finns stora möjligheter för lärarkollegier runt om i landet att verkligen öka sin status. Om lärare och skolledare kräver kompetensutveckling och seriösa satsningar så kommer kvaliteten att ha chansen att öka som en konsekvens av friskoleetableringar. Det blir tuffare ja, men om det gynnar elevernas lärande så är det underordnat.

"Skolverket som regelbundet inspekterar kommunerna och dess skolor är obarmhärtiga i sin kritik om inte timplanen följs i minsta detalj. Slutsatsen är att om reella och långsiktiga förändringar ska till stånd så krävs beslut i regering och riksdag"
Johan Norman rektor, Djäkneparksskolan skriver i Norrköpings Tidningar

Norman skriver på temat ungdomars hälsa och att problemen med att inte kunna bedriva undervisning med fysisk aktivitet mångt och mycket begränsas av timplanen. Även om jag också anser att timplanen är av ondskan skapad och i praktiken "betongiserar" skolors strukturer så kan jag inte riktigt hålla med honom. Alla vuxna i skolan kan oavsett timplan bidra till att undervisning sker med inslag av fysisk aktivitet i någon form. Och när jag säger alla så menar jag inte "alla alltid" utan i den utsträckning som det anges i styrdokumenten: 1 timma om dagen, sett utifrån elevens perspektiv. Det kanske rör sig om ett inslag då och då koordinerat i arbetslaget. Om eleverna rör sig aktivt och naturligt 1 timma om dagen i 12 år så kommer förmodligen många vuxnas hälsomönster långsiktigt att se betydligt bättre ut än idag.


"Vi kan ta ett enkelt exempel. Den borgerliga regeringens största profilfråga har varit skolan. Man vill satsa på kunskap och utbildning och minska ”flum”. Men kunskap och utbildning kostar stora pengar – oberoende av hur man ser på betyg eller pedagogiken. Friskolor eller kommunala skolor… Skillnaden är viktig ideologiskt men ekonomiskt kostar bägge varianter hur som helst mycket pengar.
Enda sättet att förbättra utbildning är att satsa på den. På lärare, på tid, på läromedel, på stöd.
Just därför blir det så absurt att vi i en period av tillväxt ska satsa MINDRE på skolan."

Tidningen ETC


Tidningen ETC kritiserar regeringens strategi för lärande på samhällsnivå i sin artikel och menar i en tid av globalisering och förändring. Jag är benägen att hålla med sett utifrån vad artikeln redovisar. Det verkar för mig helt obegripligt hur det hela ter sig. Möjligen kan man se ett mönster kanske? Om man sätter frågan om skola högst intellektuellt och fokuserar på billiga lösningar som "ord" så kan det kanske ta udden av minskade satsningar sett utifrån BNP? Då slipper man ju ta ett rappatag i kompetensutveckling av alla vuxna i skolan och införandet av modern teknik, som båda skulle vitalisera vårt arbete med det samhällsnära lärandet. Jag är verkligen inte nationalekonomiskt insatt i detalj men jag kan skulle ju önska att vi ökade satsningen på skola, utbildning och forskning samt istället svängde om innehållet så att vi boostade ett antal för vår framtida världs viktiga talanger och egenskaper.

"Det är kommunernas sak att stå för själva tekniken men där har man inga större farhågor.

– Det har hittills varit lätt att få fram pengar till datorer men nu gäller det att se till att de används på rätt sätt, säger Britt Lundberg.
En dator kan användas till oändligt mycket mer än att spela spel på och det är skolans uppgifter att bredda kunskapen."
Nya Åland

Väldigt många kommuner i Sverige planerar nu satsningar på att verkligen föra in de nya medierna som verktyg i det moderna lärandet. Jag har sagt det förr och det tål att upprepas: Datorn kommer bli lika självklar som pennan i skolan. Varje elev kommer snart ha en egen dator i skolan och med sig hem på kvällen. Skälet är att vi håller på att glida från en syn att skolan ser eleven som konsument av kunskap till att eleven faktiskt också är en producent i vår samtid. Att skapa i sitt lärande och att kunna utnyttja kraften i den nya tekniken blir avgörande för hur stark medborgaren blir i samhället, oavsett den tar en anställning eller väljer andra vägar som entreprenör eller liknande. Att som elev tidigt lära sig använda datorn som verktyg för sin egen kunskapsutveckling och internet som kommunikationsarena är synnerligen viktigt framöver. De kommuner som kommit längst kommer också att ha det mer förspänt för sina elever än de kommuner som fastnar i stora otympliga och begränsande IT-system. Ett sådant är de systemen som kallas "tunna klienter" som i praktiken inte klarar av mer än att läsa text på skärmen.

"Dessutom, vari består egentligen skillnaden mellan ett skriftligt omdöme och ett betyg? Det väsentliga är att eleven får raka besked om måluppfyllelsen – och vilket stöd skolan eventuellt måste sätta in för att hjälpa eleven på traven."
Länstidningen

Här ser vi Mats Siljebrand debattera med Mats Pertoft. Siljebrand tycker Pertoft är konstig samtidigt som han själv inte har en aning om skillnaden på betyg och skriftliga omdömen avseende kommunikationsdjup. Sen menar Siljebrand tydligen att det inte är självklart att skolan skall sätta in stöd för alla elever som inte når målen. Eleven skall få raka besked om vilket stöd skolan eventuellt ska sätta in för att hjälpa eleven på traven. Ett ganska bra exempel på hur en icke insatt tar medieutrymme i viktiga frågor. Eller så är det ett exempel på en person som har svårt att uttrycka sig? För så kan han väl ändå inte mena va?

"– Fler nationella prov är bra, men viktigast är att vi gör skolan mer intressant och lustfylld, säger Mats Ekholm, professor i pedagogik och tidigare chef för Skolverket."
Aftonbladet

Ja vad säger man? Mats Ekholm har givetvis helt rätt.

Trevlig helg :-D

3 comments:

Inga M said...

Nu ska jag vara riktigt småskolfrökenaktigt näsvis och påpeka följande:

Diagram använder man för att åskådliggöra statistik så att den snabbt blir fattbar och begriplig för läsaren. Men det syftet uppnås absolut inte med hjälp av kapade diagram. Den metoden används enbart när man är ute i ett helt annat syfte; att luras!

Fredrik Svensson said...

Säkert så säkert så, eller snarare självklart har du rätt. Min poäng med att ta upp det var helt enkelt att om vår BNP ökar så borde i enlighet med artikeln också andelen satsade pengar kunna öka.

:-D

Marika said...

God morgon!
Har just funnit din blogg och läser den med intresse och framför allt känner, ÄNTLIGEN!! Det är ju himla lätt för mig (och många andra) att tänka, tycka och känna på min egen kammare men desto svårare att finna orden, publikt, för att kunna påverka en större massa. Kul och bra skrivet! Återkommer!