Friday, December 07, 2007

Skola, lärande, girighet och dålig ekonomisk förmåga....

Debatten om vinster som plockas ut av ägare i friskolor har blommat upp igen och visst är det politiskt sprängstoff, det förstår jag. Men debatten är ändå både ytlig och vriden kan jag tycka. Alla friskolor delar inte ut vinsten till ägarna utan en hel del återinvesterar den i verksamheten. Visst det finns tveksamma aktörer som drivs enbart av vinstmaximering och där elevernas förutsättningar sätts i andra rummet. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och likt alla branscher kommer det beteendet för eller senare bli belastande. Det lyser nämligen klart och tydligt igenom när man pratar med en del av dem. Girigheten brinner hos en del starkare än intresset för lärandet. Och det kommer straffa sig för dem som långsiktigt inte satsar på lärmetoder som ger ökat lärande och måluppfyllelse. Men samtidigt är jag inte moståndare till vinstutdelning i skolor där resultaten i lärandet är rimliga ställt mot uppdraget, dvs om skolan löser sitt åtagande mer eller mindre fullt ut. Skolor som inte har en rimlig måluppfyllelse bör rimligen inte heller ta ut vinst till ägare alls. Jag är en förespråkare för "rimlighet". Resultat i skolan handlar alltså inte bara om det ekonomiska. Hur mycket ägarna sen tar ut i vinst ur företag utanför skolans värld är en annan sak tycker jag, det är och förblir ägarnas ensak. Men låt oss vrida diskussionen lite.

I en kommun med bara kommunala skolor finns i det ekonomiska systemet liknande mekanismer som borde vara minst lika upprörande för den debattsugne. Låt oss säga att det i kommunen Knäpphed går så ekonomiskt illa att man måste överföra pengar från olika verksamheter? Låt oss säga man bollar med sina konton och plötsligt hittar en magisk möjlighet att styra resurser från verksamheten skola till äldreomsorgen. Effekten blir densamma, skolorna måste "spara pengar" och de enskilda skolorna kan inte använda hela skolpengen. De som sparar flitigast och effektiviserar bäst lämnar i slutet av året över en "snygg vinst" till kommundirektören i Knäpphed som får sin ekonomi att gå ihop. En inte helt ovanlig situation, möjligen något spetsad. Men inte alls ovanlig.

Samma konkreta omöjlighet inför uppdraget uppstår för skolorna som i diskussionen om orimliga vinster men den känns kanske i sammanhanget enklare att stå för utifrån det kommunala ansvaret, eller? Men sett utifrån lärandet och alla elevers rätt till en likvärdig skola blir det naturligtvis knepigt att argumentera för fenomenet. Utvecklingspotentialen minskar i dessa kommuner och skolor och man får stå kvar och stampa under lång tid efter den typen av stålbad. Skadorna blir oftast i praktiken bestående. Oavsett man är kommunal eller fristående skola. Skolor som fungerar bra har kontroll över sin ekonomi och gör själva de prioriteringar som behövs.

Det gäller att satsa på lärandet, att vara kreativ och idérik samt att tänka långsiktigt i första hand.

Sydsvenskans ledare tog upp vinster i skolan idag och oavsett ledarskribentens politiska hemvist (vilket jag skiter i vilken den är eftersom jag inte bryr mig om partipolitisk färg) så skriver personen något viktigt mot slutet:

Redan nu råder överetablering på sina håll. Inom några år blir konkurrensen knivskarp när årskullarna krymper med en fjärdedel. Då kommer både kommunala skolor och friskolor att tvingas slå igen. ”De som har bra planering och bra lokaler kommer att klara sig”, spådde Mats Söderberg, gymnasieansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting härförleden. Renommé och kvalitet blir nog så viktigt. Skolor som får rykte om sig att sätta ägarnas vinst före utbildningens innehåll och standard lär få evigt lov.
Sydsvenskan 7 dec 2007

Det betyder såklart också att även kommunala skolor kommer vara tvugna att skapa en trovärdig verksamhet om de vill klara sig i framtiden. De kommunala och fristående skolorna som missköts får förbereda sig för en kall och mycket ansträngande konkurrensvinter. För konkurrensen kommer att hårdna, den saken är klar.


6 comments:

Anonymous said...

Jävligt bra analys. Är inne på samma spår själv. Tror jag ska fnula på ett eget inlägg.

Meta said...

Och i dessa misskötta skolor som måste förbereda sig för en kall och ansträngande konkurrensvinter GÅR ELEVER....
Och i de skolor som måste slå igen som följd av överetableringen går också ELEVER...

Vad man än tycker om friskolereformen måste man väl erkänna att detta är en följd av den och den s.k. valfriheten? Om denna följd är rimlig eller inte rimlig är valfritt.
/Janis

Fredrik Svensson said...

Jo men du missar en viktig detalj i mitt resonemang Janis. Det bästa sättet att förbereda sig är att förändra och öka sina pedagogiska resultat tillsammans med de elever som går där. Konkurrens handlar inte om att slå ut utan om att förbättra situationen för alla ELEVER :-)

Sen undrar jag vad du menar, är det då bättre att låta eleverna gå i misskötta skolor? I så fall varför skulle det öka deras möjligheter att nå målen? Nej det är klart du inte menar det, det förstår jag med.

Har du följt min blogg tidigare så vet du ju att mina resonemang alltid utgår från elevernas bästa sett utifrån förutsättningar att lära. Aldrig utifrån de vuxnas krav på sin arbetsplats, det kommer i andra hand.

Vad gäller valfriheten så vet jag inte om jag tycker en tillbakagång till tiden då staten hänvisade mig till den skola som låg närmast vore en så mycket bättre lösning rent kvalitativt. Då fanns inga incitament till varför man skulle utveckla pedagogisk verksamhet i skolan. Bättre vore att kräva av skolornas personal att verkligen prestera som det förväntas. Ytterst är det rektor ansvar, se längst bak Lpo94 exempelvis.

Jag hade som rektor ganska mycket kontakt med föräldrar som bytte skola, ibland till min och ibland från min av olika själ och anledningar. Och för dem var det en bra lösning, att själva få välja.

:-)

Meta said...

Nej, jag gillar förstås inte misskötta skolor - varken kommunala eller fristående. Jag har läst dig och uppfattat att du har eleven i centrum, och jag håller helt och fullt med dig!
Men när det handlar om konkurrens så har den ju sina nackdelar, bristen på kontinuitet t.ex. när skolor blir marknader som försvinner och uppstår utifrån förfrågan. Konkurrensen skolorna emellan handlar (nu sticker jag ut hakan ordentligt, kanske på en hal is dessutom ;))heller långt ifrån alltid om pedagogiska resultat utan om mer substanslösa saker som fria datorer eller ett oförtjänt gott rykte... Som elev och förälder är det svårt att verkligen få insikt i olika skolors pedagogik och resultat (och inte bara för att det gått inflation i betygen. Jag kan se fördelarna med friskolor, men jag är rädd för nackdelarna, så enkelt är det väl.
Och så är jag ganska allergisk mot "det fria valet" för min personliga filosofi är att inte många egentligen har något särskilt fritt val... (det tror jag jag ska ta upp med Magistern, någon gång, minns jag inte fel så skriver han om Sartre - filosofen som gav mig ångest).
Men en sak är du och jag alldeles eninga om: att kräva att skolans personal presterar det som förväntas (med en bra organisation och skolledningens som stöd, förstås. /Janis

Martin said...

Hej Fredrik! Mycket tight analys - mycket intressant hur du diskuterar skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor angående vinst. Problemet du pratar om i Knäpphed existerar i den kommun där jag jobbar. Där drabbas vi regelbundet (trots att kommunen går med överskott) av "köpstopp" varje höst, vilket innebär att budgeterade medel som ju ytterst kommer från skolpengen inte får användas utan fryser inne = täpper till hål i övriga kommunala verksamheter som inte klarar att hålla sig till de pengar de faktiskt får. I motsats till friskolornas vinst är ju denna modell förödande för arbetsmoralen på en skola. En annan effekt är naturligtvis att alla läromedelskonton görs slut till sista öret i god tid innan höstterminen oavsett om det finns behov eller inte.

I övrigt har både Janis och Fredrik poänger. Dåliga skolor som inte förtjänar att existera gör vi bäst i att få bort, men som Janis påpekar - mumbojumbojipposkolor som slår i eleverna att de kommer att få en reell gymnasiekompetens genom att åka skateboard halva tiden och driva omkring i ämnesövergripande jippoprojekt halva tiden (åh guud vad skönt att slippa läxor! Ah, guud, man lär sig ju bara för proven å så glömmer man allt sen!!!) är absolut inte vad vi behöver heller, trots att dessa uppenbarligen lyckas attrahera ungdomar.

Men visst är rimligt ett väldigt underskattat ord! Jag är så för mer rimlighet i alla fält!

Trevlig vecka, /Martin

Martin said...

Men obs, de skolor med skateboard och "flexibelt" lärande är ju absolut inte enbart friskolor.

Titta t ex på

http://www.angered.educ.goteborg.se

Gå in på "Om Angeredsskolan" och välj "Vår skola". Det är som om året är 1996 igen! PBL - jag trodde det ordet var K-märkt. Att lägga märke till är dock att det i första hand är elever som inte kommer in inne i stan som går på Passionsgymnasiet - alltså de elever denna metodik är allra sämst lämpad för. Denna läskiga annonstext tycker jag är så läskig eftersom alla vettiga föräldrar med utbildning ser igenom detta - och lämnar skolan åt dem som inte gör det.