Att falla för trycket, lärande och gott gry...

Läste en artikel i Dagens Nyheter idag, som i och för sig är nån dag gammal. Den beskriver delar av socialdemokraternas nya skolpolitik som lämnas från rådsgruppen till partiet. Eftersom jag ger blanka _ _ _ i partipolitik utan hellre ser till förutsättningar på barn och ungdomars lärande skall jag redovisa hur jag tänkte när jag läste.

Det är två saker som jag kan notera:

1. Att man planerar lämna den 9 åriga grundskolan som den ser ut idag
2. Man faller för trycket att närma sig folkpartiets mer repressiva skola

Om man läser förslaget med att lämna 9 åriga obligatoriska skolan till att även omfatta gymnasiet och ett större fokus på måluppfyllnad så känns det friskt. Det signalerar att man tror på idén om att "alla kan", vilket också vår nuvarande läroplan gör. I praktiken betyder det att man också lämnar det klassiska årkursuppflyttandet baserat på ålder i första hand till att ha inse att alla behöver olika tid på sig för att nå målen. Det kan för vissa enligt artikelförfattarnas mening röra sig om ett spann på 11-15 år. Kanske är det iof ett konstigt spann, tre uppåt och ett ned. Jag skulle tro att det finns de elever som helt klart når målen på 8-10 år, bara de stimuleras på rätt sätt.

Hur som helst så finns här en upplyftande och helt klart bärande idé som helt klart tar utgångspunkt i lärandet. En sådan idé skulle öka förväntningar på både skolans personal och elever, vilket skulle kunna beskrivas med ordet "motivision", se tidigare inlägg i denna blogg....

Men sen byts denna positiva idévärld mot ett mindre spännande synsätt, sett ur lärandeperspektivet alltså. Nämligen ett hejdlöst inbäddat flirtande med "den repressiva hårdare tag skolan". Förmodligen tyvärr ren partipolitisk strategi.

Men problemet är att de båda synsätten inte på något sätt hänger samman, och det kanske de inte alltid behöver heller. Men i det här fallet känns det i alla fall mest halvdant och partipolitiskt betingat snarare än en helhjärtad kreativ nytänkande satsning på ökat lärande i skolan. Det ska i artikelförfattarnas nya skola handla om enbart "kunskaper" som är mätbara, fler och längre dagar i skolan, ökad granskning av skolverket. Ord som varna, sanktionera, flytta elever, tvångsförvalta skolor, byta ut skolledare som inte fungerar, kasta ut olämpliga lärare från utbildning, enbart 5 åriga rektorsförordningar och så vidare. De ordens laddning rimmar ganska lite med stimulering av lärandet och tar istället tankarna iväg mot 50 talet. Hade någon listat detta för ett par år sen och frågat vilket parti som föreslagit allt så hade svaret varit folkpartiet. Men var finns ord som:

kreativitet, trygghet, elevinflytande, idéskapande, lek, glädje, inspiration, motivation, LÄRANDE, pedagogisk metodutveckling, målstyrt ledarskap, uppmuntran, entreprenörskap, uppskattning, empati, ombry, förtroende, utvärdering, feed back, skolutveckling, "livskunskap" eller "livsviktigt" ungdomskultur, identitet, nya medier....?

De positiva orden sett utifrån lärandet blir allt färre för varje år i debatten.

Detta betyder att det är å ena sidan gott gry i sossarnas ideer, men också att vi i Sverige inte längre tycks ha någon tydlig opposition i skolfrågor. Snarare har man fallit för trycket från sina kombatanter. Känns tråkigt om man ser till lärandets utveckling tycker jag....

Läs även Peter Karlsbergs kommentar på sin blogg
Läs också magisterns kommentar på sin blogg

"Elevitera mera"

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Ungdomskultur Pedagogik Socialdemokraterna Ledarskap