Karlskrona & formgivningsmöte kring nya boken...

I fredags var jag i Karlskrona och talade för 600 lärare om Unga och Internet. På scenen i konserthuset fanns en otroligt spännande miljö riggad som gjorde att hela föredraget fick lite extra skjuts. Bland annat hade jag hela tiden tillgång till 4 gymnasieelever som verkade sitta och hänga på sina rum med varsin dator spelandes wow eller surfandes, chattandes eller vad de nu gjorde. Effektfullt blev det i alla fall hur som helst.

Det är överhuvudtaget underskattat att lägga ned mycket energi på hur föredrag är riggade formmässigt. En spännande miljö stärker budskapet och inspirerar alla inblandade mer, såväl den som talar som den som förväntas lyssna. När jag kom in i konserthuset och till slut lyckades hitta fram till den stora härliga scenen minns jag att jag tänkte "shit vad dom har ansträngt sig här". Oftast när man är ute och håller föredrag så finns inte resurser till så mycket formmässigt, och det är lite synd tycker jag. Men här formligen pulserade det redan i en tom konsertsal.

I morgon skall jag träffa Holger Thorsin som skall hjälpa mig med arbetet att formge min nya bok "Bryt mönstret eller gå under". Det skall bli roligt. Jag hoppas att vi kan hitta en annorlunda formgivning eller åtminstone en intressant sådan. En som stärker budskapen i texten.

Sen är det också så att även jag lär mig av mina misstag och därför låter jag nu Madeleine Sahlin, en av "mina" lärare på Broängen, korrläsa den nya boken. Hon har fått ge sig på även den förra boken som skall tryckas i en 2:a upplaga i september. Nu slipper alltså alla surpuppor börja med att klaga på "en hel del språkliga brister". Men tack ni som fått mig att förstå att korren är viktig, ni är ena riktiga pärlor!

Hur som helst har de sista 20 sidorna i nya boken tagit extremt lång tid och fått mig själv att fundera extra över saker och ting. Och det är bra!

:-)

Sorosh Tavakoli, medierådet, TV och skolans IT-kompetens

Idag fick vi en ytterst intressant genomgång på Medierådets möte. Den handlade om en undersökning av MMS (Mediamätning i Skandinavien) och hette "Rörliga bilder 2007" (här finns en liten sammanfattning). Presentationen levererades av Sorosh Tavakoli som på ett mycket tydligt och bra sätt gav oss det senaste kring bland annat ungdomars mediekonsumtion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökningen i sin helhet är mycket omfattande och innehållsrik och spelar stor roll för bland annat mediebranschens ställningstagande kring saker som tex framtida marknadsföring och annonsering mot specifika målgrupper.

En intressant trend när det gäller TV tittande är tex att tjejer 15-29 ökar sitt TV-tittande märkbart och killar i samma ålder minskar TV tittandet märkbart, till förmån för nedladdade klipp från webben m.m. Tjejers ökande tittande kan ha att göra med att de ser TV-tittandet som en social umgängesform på ett annat sätt än killar men också för att det analoga TV-nätet börjat släckas ned vilket medfört ökat utbud av kanaler i de olika digitalpaket som säljs på marknaden. Fler kanaler mer tittande. Men annars verkar inte TV tittandet generellt sätt öka, sett utifrån hela populationen. Snarare antas att TV-tittande kommer minska successivt och att det kommer att ersätts av andra medieformer.

Några nyckeltal att fundera över kring "rörliga bilder":

• Tittandet på rörliga bilder är större än någonsin och växande
• Unga män ersätter en del av sitt TV-tittande med rörliga bilder på nya plattformar
• Tittaren vill väja, och väljer, alltmer tiden för sitt tittande

Men det finns även andra slutsatser att dra kring undersökningen. Bland annat befäster den det faktum att skillnaderna mellan de födda före 1980 och de födda efter 1980 kommer att öka ett bra tag framöver i takt med att utvecklingen rasar vidare. Skolan hamnar i detta läge i en prekär situation måste snart på allvar ta tag i detta problem. I dagens nummer av tidningen City finns en artikel om just detta att lärare känner sig omåkta när det gäller digital kommunikation. I artikeln (ladda ned den här i pdf-form) uttalar sig en elev om sina lärares brister i kunskap om IT/Nya medier när hon säger:

"Om skärmsläckaren går igång tror vissa lärare att datorn dött..."

Det är inte ett fenomen hos enbart lärare utan det handlar istället om en hel del vuxna födda tidigare än 1980. Det är bara det att det blir extra komplicerat sett utifrån "lärandet" om man betänker att lärare skall guida elever i en högkommunikativ värld utan att själva "veta hur man kommer ut på internet", som en annan elev i artikeln ovan påstår om sina lärare. Nu vet ju jag att det inte gäller alla lärare, men det hjälper ju inte de elever som upplever sin skola som "inte helt up-to-date"...risken är ju att de tappar intresset för lärandet helt tyvärr...

I morgon skall jag hålla föredrag i Karlskrona och skall försöka uppdatera min presentation med de nya rönen, det blir en lång natt.

Förstatligande, Freon, Oldschool och globalisering

Skolministern har som mål att reformera hela skolan tillbaka i dåtiden, och använder en del argument som känns minst sagt tvivelaktiga. Han gör det med en fingertoppstydlighet som får allmänheten och de inte så skolinsatta förblindade av förförelse. Precis som Homer Simpson, alla älskar honom just nu trots att hans ideer inte alltid är så briljanta. Det är inte så att skolministern är ensam om detta, det är ju varje politikers våta dröm, oavsett höger eller vänster. Drömmen om att väljarna smälter i ordets kraft.

Freon beskriver på sin blogg om ett exempel efter en artikel i Sydsvenskan där Jan säger: "Sverige har mest resurser i världen till skolan. Men resultatet är mediokert"
Sydsvenskan 2007-08-17

"Är det egentligen någon som tror att Sverige, ett niomiljonersland i den norra utkanten av Europa, hade varit så framgångsrikt när det gäller företagande, kultur och internationella relationer, om inte mycket resurser hade satsats på en skola för folket?"
Freon 2007-08-18

Freon sätter fingret på något som hitills har varit sant, dvs att vi har varit ett mycket framgångsrikt land på många områden. Långt ifrån mediokra. Men nu börjar världen förändras i takt med utvecklingen i Kina & Indien, det vi kallar Globaliseringen. Och om vi nu väljer att passivt backa så kommer resultaten att verkligen bli mediokra för lång tid framåt. Låt oss köra på inslagen linje och INTE tappa kraft nu...

Mitt i detta går regeringen ut med en otroligt märklig idé om att det bästa sättet för oss att möta den globala konkurrensen är att bryta den positiva utvecklingen (även om resultattrenden i bland annat matte måste vändas) med att återgå till förstatligande av skolan? För mig är det helt obegripligt. Hur såg skolan ut innan utvecklingen mot dagens läroplaner tog fart då? Dvs skolan innan 60-talet? Det är ju den skolan regeringen siktar på som det verkar? Jo då var skolan helt och hållet statligt styrd. En skola där lärarna arbetade helt enskilt med sina egna ämnen utan att samarbeta i arbetslag, samverkan mellan ämnen för ökad helhets och sammanhangsförståelse obefintligt, elever var mer rädda och otrygga, rektor hade uppgiften att kontrollera lärare och inte att leda medarbetare och elever mot gemensamt framtagna mål. Eleverna var långt ifrån frimodiga eller kritiskt tänkande, de lärde sig massor saker utantill som floder och kungar, de jobbade nästan aldrig med gruppinriktning och diskussioner i lärandet var sällsynta. Vidare saknades alla former av samverkan mellan personal och skolledning, inflytande för såväl elever som lärare nästan helt uteslutet jämfört med idag. Friskolor fanns inte på kartan med mindre än några privata skolor för de med möjligheter. Valfrihet för föräldrar att välja skola var sällan eller inte alls aktuellt.

"Känns det tänkandet relevant då världens globalisering skjuter alla gamla styrsystem i sank och ställer helt andra krav på oss än tidigare?"

Jag skulle gissa att Jan vill ha en debatt för att dra uppmärksamheten från annat.
Och jag hoppas att de andra allianspartierna ser hur hans idéer rimmar illa med världsutvecklingen och vår konkurrensutsatthet i globaliseringen. Möjligen kan det vara en flirt med med de mest konservativa delarna av lärar- och skolledarkåren.


Vidare kan jag inte se hur staten skulle kunna axla kommunens lokala kunskap och nätverk när det gäller samordning av samhällsinsatser kopplat till skolans uppdrag. Inte för att det fungerar fantastiskt nu på alla håll, långt därifrån. Men det är väl bättre att staten då är tydligare med sitt uppdrag till kommunen än att ta över styrningen själv. Vilka tror ni är bäst på att fatta beslut kring tex Botkyrka Kommuns skolverksamhet: En person som bor i och lever mitt i det lokala samhället, eller en statstjänsteman bakom ett skrivbord långt långt bort i en byggnad kallad "Skolöverstyrelsen"? För mig känns det svaret mer än självklart....

Ha en trevlig lördag alla glada människor ;-)

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Att skolka borde vara kriminellt anser Jan Jönsson

I DN debatt kan tydligen vem som helst som uttrycker hårdare tag få plats. Idag kan man läsa Jan Jönsson, folkpartist, speciallärare och ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd berätta om sin syn på de ungdomar som inte är motiverade att gå i skolan.

Storskolkande är att betrakta som minst lika allvarligt som grov kriminalitet eller tungt drogmissbruk.
DN 2007-08-13

Jan vältrar sig i fördomar mot ungdomar med svag självbild och elever med liten eller ingen framtidstro alls. Ordföranden i stadsdelsnämnden visar prov på en sällan skådad trångsynthet och en så liten förståelse för hur det fungerar i verkligheten med dessa ungdomar att man blir man blir skrämd, och inte så lite skrämd heller. När jag läste den först undrade jag om det hela rörde sig om ett satiriskt inlägg men så var det tydligen inte.

Jag delar Jans uppfattning om att det är katastrof att vi inte lyckas bättre med att skapa en intressant undervisning för alla elever, även om Jan skyller det yttre omständigheter istället. Jag delar också Jans uppfattning i sak om att socialtjänsten i allmänhet är flat och oengagerad och att utsatta ungdomar alltsom oftast lämnas i sticket. Men där går gränsen för min och Jans likatänkande.

Hur vore det Jan om vi istället för att kriminalisera och stigmatisera dem ännu tidigare istället försökte finna en verksamhet där deras engagemang, nyfikenhet och intresse för lärande får utrymme? Är det inte just det som vårt svenska skolsystem har som kungstanke? I alla fall på pappret....?

Tänk om Jönsson

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Lite om värdegrundens vikt....

I Göteborgs Posten kunde man för ett par dagar sedan läsa om några Falkenberg-ungdomar, en tjej och en kille, som förberedde mord på sina skolkamrater. Morden skulle utföras med pappas jaktgevär och tydligen hade planeringen kommit riktigt långt innan det hela avslöjades. Hittills har vi varit förskonade från dessa fruktansvärda händelser. Men i Falkenberg var det alltså rätt så nära en verklig tragedi.

Den 15-åriga flickan mobbades i skolan.Tillsammans med den 16-årige pojken ska hon ha planerat mord som hämnd. Båda ungdomarna vårdas nu av socialtjänsten.
Göteborgs Posten 2007-08-02

Ända sedan den 19 årige tyske Robert Steinhäusersköt 14 lärare, 2 elever och en polis 2002 har jag oroats av att mönstret från USA kan komma att visa upp sig även i Sverige. Jag tänker på Columbine massakern och flera liknande händelser. Det vi vet är ju att de flesta mönster som startar i USA förr eller senare också letar sig över till Sverige. Så tyvärr också kanske detta. Att det finns en fördröjning mellan USA och oss gör å andra sidan att vi kan förbereda oss mer än man kunnat där borta. När jag var rektor minns att jag en tid funderade rätt mycket över detta.

En bra grej är att i presumtivt syfte ytterligare ett par varv verkligen fördjupa hela organisation (skolans personal, elever och föräldrar) i värdegrundsfrågorna och se till att alla former av kränkningar hanteras med djupt engagemang och stor empatisk inlevelse. Endast genom att nå ända fram i värdegrundsarbetet kan de utsatta förhindras att vända aggressiviteten tillbaka i kränkningsspiralen där offer, förövare och alla runt omkring dem är förlorare.

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Andreasgymnasiet, mord och bibliskt rättesnöre ...eeehhhh...

I dagens utgåva av Expressen berättas det om hur den kristna friskolan Andreasgymnasiet lär eleverna att abort är mord och homosexualitet är synd.

"Eleverna i den religiösa friskolan får dessutom lära att evolutionen är en av många teorier om människans uppkomst – det är det klassiska försvaret för bokstavstro på bibelns skapelseberättelse."
Expressen 2007-08-05

På friskolans hemsida kan man läsa följande mycket märkliga statuerande också:

"I stadgarna för föreningen betonas att syftet med föreningen är att driva en skola med bibeln som enda rättesnöre för människans tro och liv"
http://www.andreasgymnasiet.se/ 2007-08-05

Även om nu källan i detta fallet är Expressen så finns det goda skäl att ifrågasätta Anderasgymnasiets verksamhet och syfte. Det är helt enkelt rimligt att låta Skolverket granska det hela lite närmare. Jag anser att alla skolor, oavsett driftsform, som inte följer intentionerna angivna i styrdokumenten måste börja göra detta eller i förlängningen självklart läggas ned.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Var finns skolan en dag som denna?

Statsvetare brukar säga att skolan är den institution som har den största möjligheten att på ett överlägset sätt påverka ett samhälles utveckling. Ingen skulle naturligtvis kritisera det uttalandet, inte ens vi på gräsrotnivå. Men då får man komma ihåg att skola alltid har varit ett politiskt verktyg, ett verktyg för att "fostra" medborgare att "passa" in i det samhälle politikerna skapar. Inte ett verktyg för att släppa lärandet loss helt och hållet. Det skulle helt enkelt vara att politiskt riskera för mycket. Skolan som institution ligger fast i politikens tyglar och signalerna är ofta tydliga runt var staten står i olika frågor. Som i till exempel HBT frågor. Dvs inte alls...det tycks konstigt nog inte röra skolan nämnvärt alls...

Idag var jag och min dotter och tittade på Pride festivalens tyngsta händelse, nämligen Prideparaden. Det är inte ofta man känner att olikheten och mönsterbrytandet är en helt accepterad företeelse bland vanligt folk i Sverige. Alla stående längs gatorna tycker i stort sätt, med all rätt och självklarhet utifrån ett humanistiskt perspektiv, att HBT måste bli en fullt ut likaberättigad livsstil som heterosamhällets. Alla finns där i paraden. De politiska partierna, polisen, doktorerna och mängder av andra organisationer. Och alla jublade vi återigen särskilt när gaypoliserna stolta spatserade förbi. Som en symbol för att att makten tar sitt ansvar.

Men det som slog mig mitt i denna färgsprakande parad var att jag inte kunde se skola och utbildning i traditionell bemärkelse. Var fanns alla lärare i paraden? Var fanns alla rektorer i paraden? Var fanns Skolministern i själva paraden? Och var fanns den annars så mediesuktande Metta Fjelkner i paraden? Räcker det att som makthavare pliktskyldigt stå och titta på för att hoppas kunna säga politiskt korrekta saker om TV dyker upp? Varför inte gå HELA paraden med en tydlig "jag representerar skolan banderoll" istället och verkligen manifestera när ni har chansen? Är HBT överhuvudtaget en viktig del av skolans uppdrag kan man fråga sig?

- Självklart är HBT-frågor oerhört viktiga i skolan, det handlar ju om människans lika värde!

Men sanningen är ju den att dessa frågor fortfarande är så pass laddade i skolan att det nästan aldrig lyfts och diskuteras öppet och frimodigt. Mer än när någon företrädare för kommunen eller staten vid självklara och mer eller mindre konstlade tillfällen säger saker som: "Skolan ser alltid till alla individers rättigheter, oavsett etnisk, social eller sexuell tillhörighet". Sådana uttalanden står sig rätt slätt för alla de ungdomar som känner sig annorlunda, skamsna och felkonstruerade i sitt sökande efter sexuell tillhörighet och identidet. Inte mycket professionell guidning där inte...

Men skolan är precis som idrotten en viktig plats att bekämpa fördomar och människans okränkbarhet genom. Kärleken är större än både skola och idrott, glöm inte det....Särskilt du rektorn som för ett par år sen förbjöd förälskade elever att kyssas i korridoren för att det var opassande enligt din standard. Kan HBT frågor egentligen diskuteras överhuvudtaget i din skola? Nej svårligen skulle jag tro...

Så låt oss till nästa Pride-Festival 2008 skapa en alldeles egen manifestation för alla HBT personer som finns i skolan, såväl elever som personal. Jag tar gärna på mig att arrangera detta. Om jag bara visste hur man bär sig åt?

Jag tycker helt enkelt att det är pinsamt att skolan inte finns representerad på ett konstruktivt sätt i denna så oerhört viktiga fråga för 1,5 miljoner elever...

Ni som vill vara med får gärna höra av er !

Uppdatering 5/8: Idag såg jag detta i Aftonbladet 1/8
Tack magistern för tipset :-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Mål, pedagogisk frihet eller likritning....

Debatten om skolans utveckling rullar vidare på politisk nivå. I helgens GP var det dags för (mp) och (s) att argumentera mot Jan Björklunds (fp) ambitioner att begränsa valfriheten för enskilda skolor att lägga upp sina pedagogiska ansatser och metoder. Mats Pertoft och Ibrahim Baylan lyfter tex fram Waldorfskolorna som ett exempel på skolor som blir pekpinnade att göra som alla andra.

"Där arbetar man efter en egen läroplan, där man lär sig saker i en annan ordning än vad man gör i den kommunala skolan, men där resultaten i årskurs 9 är likvärdiga. Vägen till målet är annorlunda men resultaten är desamma. Detta vill nu den borgerliga regeringen med skolminister Jan Björklund (fp) i spetsen förbjuda."
Göteborgs Posten 2007-07-30

Waldorf har specialdispens att arbeta rätt så mycket annorlunda jämfört med det ordinarie skolsystemet (allt är förstås relativt). De har valt metoder de tror på och som är lika väl förankrade vetenskapligt som den kommunala skolan och tex Kunskapsskolans eller Wittras koncept. Därför har alla godkänts av Skolverket.

Valfriheten för enskilda skolor att välja hur de vill arbeta är på ett sätt mycket stor i dagens skolsystem. Vår grundsten med målstyrning är unik på många sätt och väl ansedd internationellt. Vi ses som ett föregångsland med vår läroplan och vår kunskapssyn.

Artikelförfattarna är nu rädda att skolministerns vilja att styra upp i leden runt skolan ska minska den pedagogiska mångfalden och därmed den långsiktiga pedagogiska utvecklingen för hela den svenska skolan. Och den kan mycket väl vara befogad eftersom mycket nu handlar om likriktning och tillbakagång till den skola som formades under industrisamhällets födelse. Inte ett framåtsyftande i takt med globaliseringens och kunkspassamhällets (postindustriella eller idésamhället eller vad ni vill) förändrade krav. Vi ser en återgång till mer centralstyrning och mer beslutande längre bort från den enskilda pedagogen kring förutsättningarna för genomförande och analys av uppdraget. Vi ser en strukturförändring i svensk skola som smyger sig in bakvägen och som jag är rätt säker på att inte så många lagt märke till. Skolministerns PR förmåga är, tyvärr, trots allt imponerande.

Men käre Baylan och Pertoft, var är era egna glimrande idéer om vilken skola vi behöver? Och var fanns de idéerna förra mandatperioden? Varför tog ni då tex inte bort timplanen när ni hade chansen? För den chansen fanns ju där, det vet både ni och jag. Ni hade ju till och med delar av nuvarande regering med er + timplendelagationens rapport. Var det inte så att målen går före hur man når dem alldeles nyss i artikeln ovan? Men någon slog näven i bordet och sa

"Nej ALDRIG"!

Eller hur? Politik och väljarstrategi före verkliga möjligheter att utveckla svensk skola. Precis som nuvarande regering.

Kom med lite nya idéer om ni har några? Ni rabblar just nu på liknande sätt som den ni kritiserar. Den kreativa höjden är inte särskilt hög nu i något läger ;-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap