Möjlighetisera mera !

Björklunds debattinlägg innehåller de två ting som han uppskattar mest: att diagnostisera en sjukdomsdrabbad skola och förskriva kraftfulla mediciner....

...Vill skolministern göra den svenska skolan ytterligare en stor tjänst kan han tona ned den konfrontatoriska retoriken en smula. Det finns måhända partipolitiska poäng att vinna på att skylla skolans misslyckande på socialdemokraterna. Men området är en olämplig arena för ett blockpolitiskt skyttegravskrig.
Eskilstunakurirens ledare 2006-11-30

Personligen är min åsikt att skolministerns mycket tydliga ambition att skapa en skola som på ett bättre sätt når kunskapsmålen är behjärtansvärt, men vem vill inte det? Att svensk skola utvecklas mot högre måluppfyllnad är otroligt viktigt, men också att utveckla elevers kreativitet, entreprenörsanda, idéskaparkraft, självständighet, självförtroende, empati etc. Jag håller med Eskilstuna kuriren om att skolan är ett alldeles för viktigt område för att vara en arena för partipolitik. För det är väl det som det mesta handlar om just nu i skolfrågan, och det är väl det skolpolitiker också kan allra bäst. Partipolitik. Om de vore storartade pedagoger som alltid satte lärandet och eleverna främst hade de förmodligen valt eller arbetat kvar i skolan och gjort den stor nytta. Partipolitik ger jag inget för eftersom jag hellre riktar mitt intresse åt skolans verklighet som jag tycker bör utvecklas, styras och hanteras av pedagogerna själva (på alla nivåer). De metoder som visat sig vara bra metoder är bra metoder. De goda exemplen måste efterapas snarare än att strömlinjeforma alla till att tänka likadant och arbeta likadant. Ur mångfal kommer de bästa ideerna, inte från enfald.

Men man måste också detta med skolministerns retorik som något positivt, det finns alltid positiva saker att fokusera på. Han har lyckats sätta skolfrågor i fokus då och då, och det skall han ha cred för. Men istället för att problematisera som vi alla övertygats om genom indoktrinering i olika samhällsinstanser sen barnsben skulle vara rätt angreppsvinkel borde vi istället "möjlighetisera". Risken med att problematisera för mycket är att man riskerar snöa in i oviktiga detaljer som inte leder mot varkem vision eller mål.

Därför föreslår jag att skolministern varje gång han problematiserar och diagnostiserar med samma glöd också skapar möjligheter för landets lärare att utveckla sin professionella yrkesroll och få ta det ansvar som de måste ta för att eleverna i skolan skall få den fantastiska lärmiljö som står ordinerat i läroplanerna. För detta krävs att skolministern hörsammar ett av lärandets viktigare element, att lyssna konstruktivt och diskutera fram möjligheter.

Elevitera mera!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Dagens Läroplanscitat nr 25

Skolans uppdrag

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Lpo94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Matteforskningen skalas upp

Vårt (Rektorsakademienn) forskningsprojekt kring hur man ökar intresset för matematik skalas nu upp till 10 kommuner och forskningen utförs av ett universitet i norra Sverige.
På tisdag skall vi från de närmare 30 intresserade kommunerna plocka ut 10 skolor som under nästa år skall ingå i studien kring att föra samman skola och ungdomars kulturbas. Tanken är helt enkelt att låta eleverna prenumerera på Podcasts med skolinnehåll i olika former som stöd för den ordinarie undervisningen i skolan. Eleverna får under projektet tillgång till iPods och föräldrarna kan nå materialet via programvaran iTunes över internet (givetvis gratis). Samtliga pedagoger kommer också att utbildas i konsten att filma, klippa film och skapa videopodcasts.

När vi väljer ut skolor som skall ingå i projektet är det några kriterier som är särskilt viktiga. Kommuners och skolors socioekonomiska förutsättningar skall ha en så stor spridning det går för att skolorna tillsammans skall kunna representera svensk skola som helhet. Både friskolor och kommunala skolor skall också ingå.

Kommunens IT-strategi och infrastruktur måste syfta till att understödja pedagogisk utveckling och inte i huvudsak administration. De kommuner som tex centraliserar eller standardiserar så att enskilda skolors handlingsfrihet och utvecklingsförutsättningar avsevärt begränsas kommer alltså inte med i projektet. Poängen med detta är att vi inte vill att kunskapen och kraften som kommer ur detta skall pressas tillbaka av IT-chefer utan pedagogisk insikt eller förståelse för varför IT finns i skolan. Vi vill helt enkelt att projektet som helhet skall sprida sig av sig själv och då måste förutsättningar för det finnas där.

De flesta av de kommuner och skolor som sökt har inga sådana hinder men i några fall sätter IT-policyn stopp. Vilket är väldigt tråkigt eftersom pedagogerna i dessa fall har väldigt goda idéer kring vad de vill åstadkomma. Konsekvensen är alltså att IT-strategin påverkar pedagogisk utveckling negativt, vilket självklart gör att kommunen ifråga arbetar motstridigt gentemot skollag och läroplan.

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Elevdemokrati?

"Gardiner till idrottshallen, frukost för en tia och fältstudier för samhällselever. Det är några av de frågor som eleverna på Ale gymnasium fattat beslut om."

Lars Åke Rosenqvist, rektor på Lerums gymnasium
"Vi har positiva erfarenheter av den lokala styrelsen. Men vi känner inte igen oss i det som Björklund ger, här beslutar eleverna till exempel inte om budgetprocessen eller frågor som rektor ansvarar för. Vi har heller aldrig varit i konfliktsituationer där vi inte kunnat resonera oss fram.
Göteborgs Posten 2006-11-21

Elevstyrda styrelser kritiseras av regeringen och man lovar förbjuda detta eftersom man menar att det är orimligt att eleverna som inte är myndiga kan styra skolornas budget och hela arbete. Kritiken kommer helt väntat från eleverna själva och skolledare som lite generat ger regeringen en fingervisning om att argumentationen inte stämmer. En elev sa i Svt häromdagen att skolministern "nog är lite dåligt påläst".

Helt ok, ingen är ofelbar. Man kan naturligtvis låta det stanna där, men man kan också fundera vad det nu är som ligger bakom ideer om begränsningar i elevdemokrati om nu argumenten faktamässigt faktiskt haltar? När någon med kraftfullt lägger ett förslag där argumenten visar sig inte stämma så brukar det ofta finnas andra idéer bakom, men som kan vara svårare att argumentera för. Kanske handlar det helt enkelt om vuxnas rädsla och fördomar för elevers inflytande? kanske hade vi samma reaktioner i samband med kvinnans rösträtt? I så fall har denna debattrunda givit goda resultat eftersom nu fler lärt sig att slolor med "elevstyrelser" inte riskerar budgethaveri eller att elever "tar över skolor" och inför allmän anarki. Det verkar dessutom som rektorer och elever i dessa skolor har mer kunskap än utbildningsdepartementet i frågan. Låt dem då rimligen få bestämma själva hur de vill ha det på sin skola tillsammans.

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Windows och Mac i samma maskin, bra för skolor!

Jag har precis skaffat mig en Windows XP licens som jag installerat i min Mac (intel). Det låter kanske märkligt men faktum är att Apples Macar med intel är ett verkligt bra alternativ för de skolor som vill ha Macens skapandemiljöer men också Windows bredd på programmarknaden. För att få Macen att ta till sig Windows XP behövs en programvara som heter Parallels (www.parallels.com) och kostar 500 kr. Parallels gör det möjligt att "växla mellan Mac OSX och Windows med en knapptryckning" men utan att den ena eller andra först behöver stängas av eller startas om, det är som att växla mellan program helt enkelt. Det hela är också enkelt att installera. Poängen är alltså att du kan ha MacOSX och Windows XP i en och samma maskin. Se film här!

Man kan kanske fråga sig varför man vill ha båda systemen i en maskin? Eller Mac-ägares fråga varför man överhuvudtaget vill ha ett Windows i sin maskin?

Jo faktum är att det är bra för tex de skolor som inte ser sig kunna ha råd med både Mac och PC. På detta sätt kan man sänka sina maskinkostnader jättemycket. Det coola med detta utifrån ett skolperspektiv är att man förbereder eleverna för både Mac och Windows istället för en av dem beroende på vilken "religion" som gäller på den skola eleven går i, fast å andra sidan har ju inte den yngre generationen som vi väldiga problem med att snabbt lära sig "en ny dator" så det argumentet kanske haltar en smula. Bättre är att man som elev nu kan få möjlighet att i skolarbetet jobba med de kreativa programpaketet som heter iLife och innehåller iMovie (filmredigering), Garageband (musikstudio och radiostudio) m.m samtidigt som man kan köra sin gamla "trygga" PC miljö som de flesta har hemma. Båda operativsystemen har sina fördelar och bör därför finnas i skolans naturliga miljö.

Prestandamässigt fungerar det utmärkt, och det krävs ingen annan kunskap än vad som krävs för att installera en vanlig PC.

Man kan även numera genom crossover-teknik installera windowsprogram direkt i Macen, men tjusningen med Parallell-lösningen är ju att man kan ha båda operativsystemen i en dator.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Apple Microsoft

Mediernas bevakning av skolan

I min bok har jag ett kapitel där jag till viss del kritiserar medierna för dess grunda och ensidiga bevakning av svensk skola och att beskrivningen alltid är negativ. Nu har forskaren Matilda Wiklund på Örebro Universitet belagt att det förhåller sig så, även om forskarens granskning begränsar sig till enbart DN. Men att det är just Dagens Nyheter är intressant eftersom tidningen har så stort inflytande över samhällsdebatten.

Bilden som framställs är en skola i kris där likriktning och kunskapsfientlighet är dominerande inslag. Ansvaret för denna utveckling läggs på den socialdemokratiska politiken som förts ända sedan 1960-talet. DN ser dock ett undantag från dålig skolpolitik, nämligen den lokala skolpolitik som fördes i Stockholm under den undersökta perioden, där dagens skolminister Jan Björklund var en av de främsta företrädarna.

Denna Wiklundska beskrivning är såklart spännande om man samtidigt läser DNs egen beskrivning av sig själv:

DN är oberoende, står fri från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. DN:s politiska hållning är liberal. Tidningen redigeras i liberal och frisinnad anda. Under en period av omskakande förändringar har DN att med ny skärpa hävda det öppna samhällets grundläggande värden, däribland upplyst förnuft och toleransklimat.

Wiklund fortsätter:

Pedagogikforskning är flummigt och politikerna är fjärmade från verksamheten medan lärarna legitimeras eftersom de är på plats i verksamheten. Jag går inte in på om DN har rätt eller fel i den här beskrivningen, men det förvånar mig att beskrivningen är så ensidig. Någon debatt kan man egentligen inte tala om.
DN sätter agendan
Avsaknaden av debatt är värd att uppmärksamma om man betänker hur DN i många avseenden är en viktig dagordningssättare i svensk samhällsdebatt. Inför valet 2006 var frågor inom utbildningsområde det område där den vinnande alliansen kanske hade lättast att enas. Matilda Wiklunds undersökning visar att åtskilliga formuleringar som kännetecknar alliansens utbildningspolitiska linje återfinns nästan ordagrant i det material hon analyserat.
- Även om jag valt att fokusera mina analyser på 1990-talet har jag givetvis fortsatt att följa den utbildningspolitiska debatten i DN, säger Matilda Wiklund. Någon förändring av debatten tycks inte ha skett, möjligen har den ytterligare spetsats till. Det är intressant att fundera över den gemensamma konstruktionen alliansen och DN driver om en skola i kris där lärarna är i behov av stöd. För den politiska linje som förespråkar krav, högre kunskaper och så vidare behövs ett problem till de lösningar man har att erbjuda. Här passar konstruktionen om problemet med skolan i kris och den goda läraren bra. I min avhandling prövar jag inte sanningshalten i konstruktionen men konstaterar att den är stark. Jag hoppas kunna fortsätta att forska om hur olika verklighetskonstruktioner inom utbildningsområdet kan produceras i olika typer av medier.

Örebro Univeristet

Hur som helst så bekräftar Wiklunds forskning fenomenet att i alla fall DNs bevakning av skolan är grund och systematiskt beskrivande i en enkelspårig riktning. Hoppas Wiklund fortsätter att bevaka medierna.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Lågpriskontoret Indien :-)

Sveriges Televisions Dokument inifrån sände för ett tag sedan ett intressant program om Indien. Ta er tid att titta på det och fundera sedan på vad sätt utvecklingen i tex bangalore påverkar skolans uppdrag.
Dokumet Inifrån

Bland annat handlar programmet om ett Call Center som heter 24/7 Customer som vuxit från 20 anställda till 7000 och som tar hand om kontorstjänster i väst till 1/5 del av kostnaden hos oss. Varje månad anställer de 500 personer och alla är akademiskt utbildade. De jobbar dag och natt med kunder över hela jorden 7 dagar i veckan för 2000 kr/mån och det kan de köpa ett eget hus för, ha egen bil och försörja 5-7 personer för. Nästa steg är att lära sina medarbetare de nordiska språken och ta över mycket av våra Callcenterföretags kunder. Precis som Estnisk arbetskraft till exempel nu tagit över bokning av färdtjänster i Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö.

Som sagt....hur kan denna utveckling komma att påverka den svenska skolans uppdrag? Frågan kan kanske verka långsökt men om världen runt oss förändras, hur måste vi förbereda ungdomarna för denna föränderlighet?

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Frånvaro

– Det är jobbigt att de inte kommer till lektioner som de ska. De är borta någon lektion varje vecka. De har ofta varit försenade, från fem minuter till en halv timme, säger en elev.
Sundsvalls Tidning

Textsnutten är ganska rolig tycker jag, inte för att eleverna missar undervisning utan för att när man börjar läsa texten så tänker man "ännu en text om skolk"....men sen avslutas den med "...säger en elev." Det visar lite hur styrda och formade vi är av debatten om skolan.

En annan grej jag funderar på lite är är vad som händer när man för in antal timmar frånvaro i betyget? Syftet lär inte vara att få "storskolkare", som de stigmatiserande kallas, att komma till skolan utan att minska ströskolkandet. Storskolkarna skall tas om hand på andra sätt. Syftet som jag gissar är att ge politiker enkla statistiska mål att kunna nå i slutet av mandatperioden. Se här, skolket har minskat och det var vi som gjorde det! Men ifall lärandet ökar på grund av förslaget är nog inte lika lätt att påvisa, om det överhuvudtaget finns samband. Jag har inte sett några sådana rapporter eller någon forskning kring detta i alla fall. Det handlar ju istället om VAD undervisningen innehåller.

Men en fråga man måste ställa sig är om det inte finns en risk att åtgärden legitimerar för en del lärare att väga in frånvaro som en del av bedömningen av hurvida eleverna nått målen eller inte? Idag är det ju så att betygsystemet bygger på de specifika mål som läraren skall bedöma om eleven uppnått eller inte uppnått. Det är alltså elevens uppgift att tillsammans med läraren komma överens om hur eleven skall få chans att visa detta. Då skall inte eventuell frånvaro spela in, uppnådda mål är uppnådda mål. Frånvaro kan ju minska lärarens möjligheter att göra en bedömning, av förklarliga skäl, men frånvaron i sig skall inte påverka. Exempel: "Ja Pelle är ju en ströskolkare och inte så ambitiös och med tanke på det kan han ju inte nå MVG, det skulle ge fel signaler till alla andra som är flitiga. Han får VG!". Vissa elever lär sig till och med bättre och mer utanför lektionstid men framförallt handlar det just om att skolan enligt styrdokumenten skall bedöma "kunskaperna" och inget annat. Jag menar inte att elever i allmänhet per automatik når fler mål genom att vara frånvarande, det är inte det saken gäler. Frågan som bör funderas igenom är om en elev som når målen och kan visa det för läraren och samtidigt är ströfrånvarande från lektionerna, skall denna elevs betyg påverkas negativt pga av frånvaron? Nej det står inte i förslaget från regeringen eftersom frånvarotimmarna skall stå separat. Men frågan är som sagt om det inte trots allt legitimerar för vissa lärare att omedvetet eller medvetet också väga in frånvaron i betygenbedömningen. Kanske kan elever som inte nått målen för G få G eftersom "hon är ju ju ändå väldigt flitig och faktiskt aldrig frånvarande". Vist, att agera så som lärare är under alla omständigheter fel men risken finns att de som inte riktigt lärt sig den målstyrda läroplanen inte ser skäl att lära sig mer heller.

Om så skulle vara fallet, vilket man bör vara vaksam på, så undrar man vad förslaget syftar till. Det skulle ju betyda att betygsstatistiken inte skulle stå i relation till faktiskt lärande. Och så sakteliga skulle vi sjunka allt mer ned i det relativa betygssystemets kvicksand. Vi skulle regregera in i det gamla snarare än uppmuntras att utveckla mot det nya.

En andra sak kring detta är förståss regeringens större partiers plötsliga kovändning angående timplanen som man helt oväntat nu accepterar skall finnas kvar. Vilket blir begripligt i ovanstående resonemang, dvs utan timplan blir inte skolket lika enkelt att införa i betyget.

Det tredje är att man vill ha MER katederundervisning (traditionell lektionssalsbunden metodik där lärarens "utlärande" är i fokus och inte de enskilda elevernas lärande) eftersom det cementerar kvarvarandet av timplanen och hindrar ämnesintegrering etc. Detta trots att timplanedelgationen påvisat att eleverna i timplanelös skola får högre måluppfyllelse, dvs lär sig mer. Detta kallar man retoriskt för flumskola och negligerar att elever i en skola utan timplan lär mer. Kontraproduktivitet kallar man det i andra sammanhang.

Moderaterna stod innan valet för en skolpolitik som man inte känner igen i de förslag som den regering man skapat lägger. Och det saknas en sund debatt runt sakfrågorna. Alla tar saker och ting alldeles för givet.


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Unga tjejer & Entreprenörskap

Entreprenörskap är ett modeord som slits varje dag, i alla fall i samband med ungdomar. I botten handlar det hela om vårt samhälles behov av "ta sig församma" ungdomar som inte bara har idéer utan ett driv att också förverkliga dem, vad de än handlar om.

En undersökning gjord av Lunarstorm visar dock att när det gäller unga tjejer så anser de flesta att den enda vägen att få det ekonomiskt gott ställt är att gifta sig till inkomster, endast 8% ansåg att företagande är en möjlig väg.

Svenskt Näringsliv är snabbt ute och kommenterar som en vuxen alltid gör när den inte riktigt förstår sig på ungdomar eller skola. Enligt dem beror det på snåriga företagsregler.

Enligt mig har det med helt andra saker att göra eftersom 14-18 åringar inte känner till snårigheten, de målen är way over MVG nivå. Det hela handlar om att vår skola sannolikt inte klarar av att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte att konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande.

För att nå en förändring gäller det naturligtvis att skapa förändringsutrymme i skolans struktur och styrning. Så länge styrning och struktur (organisationskultur) hindrar skolledare och lärare från att bajaka sin inneboende förändringsvilja så kommer skolan att fortsätta toppstyras och hämmas. Ungdomar lär av hur vi vuxna är i många fall och kanske inte alltid vad vi skriver på whiteboarden om hur det "borde vara". De ser igenom det och lär sig av hur vi hanterar exempelvis förändringsbenägenhet. Varje ord i dessa sammanhang i närheten av ungdomar är i grunden påverkande.

Lösningen sitter i den enskilde lärarens professionealism och dess möjligheter att skapa en undervisning som även tar hänsyn till dessa frågor, dvs om att bygga trygghet, självförtroende, idékraft och framtidstro. Om detta skall hända måste vi uppskatta läraren och lyfta fram den till den position den förtjänar i samhället.

Ett sätt att konkret bidra till detta är att koppla samman skola och arbetsliv/näringsliv och låta näringslivsledare samarbeta med skolledarna kring ledarskap så att ledarskapet utvecklas så att lärares fulla potential kan komma i kraft i samspel med elevers dito.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Exkludering & Inkludering

Vår svenska skola bygger på att alla människor har lika värde. Det betyder att vår skola är en inkluderande skola, dvs alla typer av individer ska ha plats. Det finns en poäng med detta eftersom vi behöver kraft från alla medborgare i vårt lilla land med 9 milj invånare. Vi konkurrerar med bl.a Kina med 1, 3 miljarder invånare. Skillnaden ligger i att Kina har så mycket folk och en människosyn där exkludering inte spelar någon roll. Om bara 10% av kineserna når målen så klår dom oss i europa ändå....även om 75% av oss når målen...När kvantitet och kvalitet håller jämna steg blir det tufft att möta dem.

I Svd skriver man idag om en utredning som pekar på att kommunerna lyfter ur barn ur enskilda skolor organisatoriskt för att upprätthålla goda resultat. Alltså ren manipulation. Man skriver också att det är ett fenomen som ökar i takt med att konkurrensen ökar på skolmarknaden. Alltså är slutsatsen tror många att konkurrensen är boven i dramat och att den måste bort? Nej inte alls. Konkurrens med sunda förtecken är utvecklande och skapar kreativitet med resultatfokus. Det är de lömska sifferteknikerna och det orena spelet som är boven i dramat. Problemet är att man lyfter ur barnen ORGANISATORISKT till särskilda skolenheter för barn med inlärningsproblem och att man därmed samtidigt flyttar dessa elevers lägre resultat så att de inte balastar "hemskolan". Nu pratar vi inte enbart om diagnostiserade handikap som autismsläktet ADHD, Asperger etc. som naturligtvis måste ha en särskild pedagogisk metod utan även barn med olika grad av lässvårigheter.

Det borde vara självklart att detta inte är ok. Att stötta elever med särskilda behov är nödvändigt men att plocka bort dom helt från sin "hemskola" av resultatmässiga skäl känns fel i magen. Det skapar en stigmatisering och ett utanförskap som är väl dokumenterat av vetenskapen. Sker det särskilda stödet inom den enskilda skolan i olika temporära eller konstanta undervisningsgrupper är det bra (om verksamheten i dessa håller professionell kvalitet såklart) men om unga människor behandlas som statistik i ett större spel om image mår jag gränslöst illa.

Självklart skall den skola där eleven hade sin "hemvist" innan den erbjöds särskilt stöd någon annanstans räkna in även denne elevs resultat i skolans totala redovisning. Det handlar om trovärdighet för en sund konkurrens och systemet som sådant. Föräldrarna väljer tillsammans med barnen skola och det är skolan där eleven är inskriven som bär ansvaret, och ytterst dess rektor. Att mörka och taktiskt laborera med statistik ger inte en bild av att man är öppen med sin organisations förmåga att prestera. Snarare ger det en bild av en skola som inte presterar en skola angiven i styrdokumenten.

Om vi inte styr upp detta riskerar vi att få en exkluderande skola där ett A och ett B lag skapas redan i tidig ålder, och den stigmatiseringen gynnar inte våra samhällsmedborgares konkurrenskraft i globaliseringen.

Istället för att ägna sig åt denna typ av exkluderingsstrategi borde man koncentrera sig på att utveckla arbetsmetoder som gagnar lärandet och barnens möjligheter att nå målen. Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla.....

PS. Gällande barn i behov av särskilt stöd så behövs det också för de elever som har tallang för lärande, tex de vi slarvigt kallar "mattesnillen". Särskilt stöd kan i min värld alltså även vara att stimulera högpresterande elever. Så vi inte blandar ihop äpplen och päron menar jag... DS.

:-)


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Miljögifter och ADHD, DAMP och AUTISM m.m

Nu börjar forskningen få upp ögonen för att miljögifter kan vara orsaken till neurologiska handikapp som adhd, damp, asperger m.fl.
Det är till och med så att man misstänker särskilda ämnen som gravida kvinnor och små barn kommit i kontakt med antingen i samband med graviditet eller som barn i tidiga år.

Uppfattningen om dessa handikap har genom åren varit mycket skiftande och kunskapen om dem låg överlag. Några allmänna lekmannaåsikter jag mött är att det i huvudsak har varit trendbaserat med dessa diagnoser eller att orsaken snarare är andra än just biologiska, till och med att det är uppfostranskopplat. Men att det är just neurolgiskt betingat, dvs att det har biologiska orsaker, är vetenskapen dock överens om. Man är också överens om att tillståndet är livslångt men att det går mycket bra att lära sig att leva med det.

Det är bra att forskningen gräver djupare i detta eftersom det innebär att frågan kommer högre och högre i allas medvetande, och det är bra inte minst för oss som arbetar i eller nära skolan.

Kolla in detta från företaget Specialisterne som insett poängen med människor med autism att de faktiskt är mer nyttiga än oss "generalister".

* Vidste du, at op til én procent af befolkningen lever op til kravene for at opnå en diagnose indenfor autismespektret?
* Vidste du, at mange med autismespektrumsforstyrrelser ikke får den støtte de har brug for på grund af manglende viden i samfundet?
* Vidste du, at erhvervslivet oplever et stigende behov for løsning af specialistopgaver?
* Vidste du, at personer med autisme fra naturens hånd er specialister og dermed et glimrende supplement til erhvervslivets generalister?

Som kunde får du for første gang adgang til de stærke sider hos personer med ASF – sans for detaljer, systematik og vedholdenhed – ved at lade Specialisterne tage ansvaret for opgaveudførelsen.

Specialisternes medarbejdere bringer arbejdsglæde ind i opgaver, som profilmæssigt ofte passer bedre til rendyrkede specialister end til kundens medarbejdere. Dermed opnår kunden bedre mulighed for at disponere interne ressourcer til opgaver, der profilmæssigt passer bedre til generalister.
http://www.specialisterne.dk/

Fantastiskt eller hur?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

Agenda ikväll 21:15 Svt

Idag kan ni, om ni har lust, titta på Svt:s samhällsprogram Agenda där skolan debatteras. medverkar gör Rektorsakademien, Lärarförbundet och Skolministern.

Agenda - 061105
Hårdare tag i skolan - nödvändig eller ödesdiger reform?
I veckan presenterade regeringen sina förslag till åtgärder för en bättre skola. Förslagen ger lärarna större möjligheter till bestraffningar som kvarsittning, avstängning och ordningsbetyg....
...I studion intervjuas skolminister Jan Björklund och Lärarförbundets Eva-Lis Preisz samt Fredrik Jeppessen, grundare av Rektorsakademien om hur de vill att den svenska skolan ska bli en arbetsplats där kunskap och respekt står i fokus. Men trots den gemensamma målsättningen är deras meningsskiljaktigheter stora:
- Det finns stora problem i skolan idag, men dem löser man inte genom att knäppa med fingrarna och slänga ut eleverna i korridoren, säger Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet
Sveriges Televisions hemsida Agenda

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

KI, hjärnforskning och lärande hos unga

Karolinska Institutet har fått precis hur många miljoner som helst, det ryktas om 250 milj, för att satsa på forskning om hjärnan och dess lärande hos barn och unga. Bland annat tänker man fokusera på hur man med hjälp av olika tekniker kan stödja barn med tex ADHD etc i just deras lärande. Även dyslexi finns naturligtvis med på agendan.

Hoppas att de nu tidigt tittar framåt och försöker skapa en ny kunskap som kan gynna landets pedagoger och elever till att ändra sina arbetssätt och därmed öka måluppfyllelsen för eleverna. Så att forskningen får praktiskt nyttjande så tidigt som möjligt menar jag. Kunskaper om hjärnan, minnet och lärande har givetvis fler tillämpningsområden än skola, bland annat rehabiltering av hjärnskador och andra typer av handikap. Det är viktigt att kunskapen om hjärnan och lärande når många fält.

Bilden förställer en människas hjärna vid en ålder av 6 månader och har inget med texten ovan att göra.

Happy Halloweeeeeeeeeeen

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

"Förutsätt inte att dina elever är heterosexuella"

Veckans glosor: heteronorm, bög och flata.
I måndags fick lärarna på Malmömässan en lektion i hbt-frågor.
- Förutsätt inte att dina kollegor och elever är heterosexuella, säger Gunnar Svensson, koordinator på projektet "Under ytan".
Tidningen Kvällsposten 2006-11-02

Artikeln beskriver ett område som är fantastiskt eftersatt på många ställen i skolvärlden. Kompetensutveckling krävs från förskolan upp till kommundirektörsnivå. Vi behöver alla bredda våra perspektiv.

Bara 2% av lärarna upplever sig ha tillräckliga kunskaper i att svara på frågor om bland annat homosexualitet. Kanske är deras egen uppfattning något i underkant i verkligheten precis som man kan ifrågasätta KK-stiftelsen undersökning om lärares uppfattning om att 50% har tillräckliga IT-kunskaper...men ändå....

Det är i alla fall extremt få som tycks känna sig tillräckligt trygga i att prata HBT, sex, porr osv...

I artiklen ovan tas också detta exempel upp:

Ur matteboken, typ inte i verkligheten men skulle kunna vara:

"Lisa och Eva ingår partnerskap och köper hus. Beräkna räntan."

Ganska tydligt eller?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
HBT

Skolforum måste ändra uttryck

Sveriges största skolmässa Skolforum verkar trött och måste få i sig lite vitaminkurer framöver för att kunna utvecklas. Skolforum behövs som mötesplats men den måste helt enkelt förnyas innehållsmässigt. Jag föreläste där igår och gick sen runt en del bland alla hundratals montrar och det var tyvärr alldeles för få montrar som hade ett innehåll som pekade på ordentlig utveckling och nytänkande. Interaktiva whiteboards (ACTIVEBoard och SMARTBoard) är en sak som stack ut, även om lösningarna som sådana inte är särskilt nya. Men lösningen ökar intresset för undervisning hos eleven, det vet vi. Annars var det mest det gamla vanliga i montrarna.

Den enda riktigt intressanta montern var den som Apple gjorde tillsammans med designexperten AnaLinks Lisa Wacklin. Monterytan gick under namnet Uppdrag närvaro. Hela konceptet gick ut på att visa på en annorlunda miljö för lärandet som unga människor själva tagit fram. Det var en fantastisk kontrast till de många skolmöbeltillverkarna som visa stålrörsstolar med träsits i montrarna ute i mässlandskapet.
UPPDRAG NÄRVARO

Skolforum hade också byggt en gigantisk skolledarlounge där arrangörerna bjöd skolledare på en muffin och automatkaffe, som värdarna varnade mig som besökare att smaka. Kaffet var mycket bättre alldeles intill där Wacklin och gänget släpat in en riktig espressomaskin där alla fick kaffe som ville ha. Jag gick under dagen förbi där 7 gånger och sammanlögt var där 9 skolledare som därinne. Idén är naturligtvis lysande men innehållet tyvärr helt uppenbart oatraktivt eftersom knappt någon gick in.

Skolforum behövs som sagt, mötesplatser är oerhört viktiga. Men nuvarande koncept behöver en hel del förändringar på djupet.