Varför har det plötsligt blivit tyst kring frågan om timplanen. Alla VET att ett slopande av timplanen och ett ökat fokus på målen och lärandet gynnar både elever, lärare och skolledare. Ändå är det tyst som i graven? Hörde på radion nyss att kritik mot timplanedelegationens slutsats blossat upp i Växjö. En lärare Beatrice säger att skolan behöver den struktur som timplanen ger, och att det blir svårt för nyutexaminerade lärare att veta hur mycket tid de skall lägga på vissa moment om inte timplanen finns.
Det är ju precis det här som är problemet ! Att skolorna utgår ifrån den TID deras arbetsmetoder kräver snarare än att hitta nya arbetssätt och aktiviteter som ökar måluppfyllnaden. Beatrice menar att det inte är några problem för erfarna äldre lärare för de har vanan inne och vet hur mycket tid som krävs. Samma visa igen...det är som att ju fler gånger man upprepar något ju mer sant blir det ! Och så är det ju naturligtvis inte...
:-)
Jag tror att man nu börjar bli lite spak av att timplanen skall bort nu eftersom det innebär att man (alla) faktiskt måste se över sina planer och arbetssätt i det fall timplanen försvinner.
Jag tycker själv att man måste ta timplanedelegationens slutsatser på högsta allvar
eftersom de har bäring på 900 skolor som arbetat utan timplan i 5 år. Man bör ta mindre hänsyn till människors högst subjektiva personliga åsikter, däribland mina egan naturligtvis :-)
2 comments:
Bra att ngn fortsätter lyfta fram slopandet av timplanen. Något son borde vara självklart för alla som jobbar målorienterat. Fattar inte varför vissa ihärdigt försöker framhålla timplanens existensberättigande. Nej, det är system som sätter läraren i centrum, inte eleven. Alltså ska den slopas.
Tror det handlar oerhört mycket om självkänslan, tron på sig själv att inte lyckas. Idag får vi ut många unga lärare från LHS inte vet , inte har förebilder, inte har metoder som de så hett eftersträvar, som ska stå på en arena helt allena och kunna styra upp en klass på 20 till 30 elever och se till att fullfölja de mål, riktlinjer i enlighet med LPO 94. Timplanen kan ha varit en stötta att luta sig emot, en ram för många som nu upplever att de kanske inte kan, inte har förmågan. Här krävs dialog, samtal och kontinuitet kring detta spörsmål. Som du tycker jag att det är dags att lyfta upp så mycket inom skolväsendet, inom förhållningssättet till våra elever, till vara barn och ungdomar, skolan är till för dem inte de för skolan…
Post a Comment