Alltid samma gamla mönster.... ;-)

Skolverket har nu lagt fast det som många redan viste, dvs att tjejer klarar målen bättre än killarna. I ett inslag på TV intervjudes flera personer och alla med ett undantag (eleverna själva) diskuterade att det är bland eleverna svaren kan hittas, i deras kultur, deras manliga historia etc. En slutsats var att bortsett från social bakgrund och var man bor så kvarstår skillnaderna mellan könen. Frågorna man måste ställa sig är ifall tjejerna verkligen har bättre förutsättningar att lära sig saker och är antiskolkulturen det pratas om biologiskt och/eller så kulturellt betingad att man inte kan påverka den? Man diskuterade en svensk bondekultur där hårt muskelarbete premieras före skolarbete som idag smittar av sig på 80-talisterna. Va?

Två tjejer som intervjuades sa att det också kan bero på att lärarna behandlar tjejerna med högre förväntan än killarna, dvs man ställer högre krav på tjejer än killar och i grunden behandlar dem olika. Har ni hört det förut? Ja i debatten om förskolan, men inte så mycket på "högstadiet" va? Ingen av de vuxna nämde att det kan finnas svar på problemet i hur vi faktiskt organiserar oss och arbetar i skolan och hur vi förhåller oss till tjejer och killar.

Om killar kräver andra arbetssätt för att hitta motivationen är det inte rimligt att skolans rektorer och lärare ser till att ändra sina arbetssätt så att även killarna kommer upp på banan och når målen.

Men det är klart...det är ju lättare i vardagen att tänka: "Tur att killarna är sämre än tjejerna, då har ju inte jag med det att göra...sitt still, slå upp böckerna nu barn och lyssna på mig. Ni får prata på rasten!".

Korkade människor är bättre lyssnare....

Hittade en artikel om ledarskap på Sydsvenskans hemsida. Det var sammanfattande artikel från ett seminarie som Institutet för företagsledning anordnade. I artikeln kan man läsa sig till att korkade chefer är bättre lyssnare och att det påverkar beslutens kvalitet positivt.

Gunnar Westling menade på fullaste allvar att det är en tillgång i ledarskapet att vara lite korkad.

”I stället för att direkt komma med smarta lösningar och slutsatser är det bra i dessa lägen att bara lyssna.”
www.sydsvenskan.se

Kanske är det så att alla organisationer blir lite smartare om man anställer fler korkade personer....?

Förbud mot sjalar, kepsar, mössor, pannband etc

Diskussionerna kring kepsar fortsätter i båda media och på andra håll utan att någon diskuterar dess faktiska inverkan på själva lärandet, vilket vore det minsta man kan begära. Nu har skolverket klargjort att skolor får förbjuda kepsar men inte slöjor. Det kanske kan verka förvirrande men så ligger det till sverige idag. Klart slut. Enligt min mening är den grundläggande frågan retoriskt sett alltid undanskuffad, dvs hur skall regler tas fram på skolan? Jo i samarbete mellan personal och elever, som ett led i det demokratiska lärandet, dvs att eleverna skall ges möjlighet att lära demokratins grundläggande värden. Förbjud vad ni vill bara det sker i samverkan med eleverna och så länge inte svensk lagstiftning bryts. När det gäller slöjan så är det glasklart nu att man (typ Minervaskolan) inte kan stänga ute elever med en viss religiös huvudbonad, typ muslimer. Men Sikherna då och deras turban? Är det en kulturyttring i stort eller en religiös yttring. Kan turbanen likställas med keps. Kanske skolverket skall lägga två månader på att utreda detta också? Vore det inte rimligare att vi alla insåg att svensk skola skall vara öppen för alla eftersom vi behöver ALLA framöver i konkurrensen från bland annat Kina. Vi är 9 miljoner och de är 1 400 miljoner invånare. De har lite fler att ta av kan man säga, i alla fall jämfört med oss.

Istället fortsätter detta strutsbeteende och det känns som om kepsar, mössor, hattar och annat är låååååångt mycket viktigare än skolans lärresultat. Undertiden vi inte kan enas om en hatt innomhus så rustar Asien för att ta över initiativet i globaliseringen.

De i debatten som propagerar mot att ha huvudbonader anser att det har med fostran att göra, att lära sig att hålla sig inom strecken på pappret. Vissa tycker att om man inte lär sig ta av kepsen så riskerar man att bli kriminell eller att inte få något jobb när väl hamnar i anställningsintervju. Javisst...det kanske är därför vi har så hög arbetslöshet? För att 70 och 80 talisterna inte tog av sig kepsen när lärarna bad om det?

Nej det handlar naturligtvis inte om huvudbonader, det handlar om att slippa diskutera skolans resultat. Om att lägga ut dimridåer eller sätta fokus på något annat som kan bortförklara resultatet att 25% av eleverna i åk 9 inte når ett eller fler mål.

Jag tycker det ligger en stor portion humor i detta, och framförallt så begriper jag inte hur vi kunnat bli så "fat and happy" här uppe i Sverige. Keps och andra huvudbonader kan man lätt kalla för ett av "dagens i-landsproblem". Hur fanken har vi råd att lägga energi på sånt här?

Backspeglar, vindrutor och ökade krav...

Skolbänkstillverkare gnuggar händerna......Allt fler lågstadielärare vill ha tillbaka skolbänkarna som har ersatts av bord på många skolor.
Sveriges radios hemsida

Alltfler tecken tyder på att de retarderande krafterna är på gång, och kanske är det valtiderna. Inte bara kravet på betyg i ordning och uppförande, även de gamla skolbänkarna, prydligt ordnade i oändliga rader tycks vara lösningen på skolans allt sämre inlärningsmässiga resultat.

Och den grå massan ute i stugorna jublar säkert medan de tänker "det var bättre förr så låt oss backa tillbaks dit". Alltmedan internet och det kommunikationspräglade samhället springer vidare.

Varför inte samtidigt återinföra pekpinnen som pedagogens mest spännande verktyg nu när vi ändå startat "återresan" ;-) Eller föresten...kan vi inte få rabatt på orglar också så de gamla uppfostrande sångseanserna kan införas på bred front också trots att läroplanen förbjuder själva morgonpsalmerna...eller föresten griffeltavlor och flanellografer. "Back to the old school" vi vuxna trivs så bra med. Nääää det är det ju ingen som vill! Där passerades gränsen för det seriösa....eller?

Nej jag är inte det minsta bitter....jag är bara orolig för att vi genom dessa klart omodiga och fega bakåtblickar tappar fokus från den kunskapskonkurrens som globaliseringen sätter förutsättningar för. Jag träffade Göran Johnsson fd ordförande Metall och superföretagsledaren Carl Bennet häromdagen i samtal kring skola och näringsliv och Göran sa då något jäkligt skoj:

"det är alltid bra att titta backspegeln då och då så länge den inte upptar hela vindrutan"....

Dagens Läroplanscitat nr 18

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Lpo94 "Uppdraget"

Den första delen trycker på att skolan skall vara kreativ och att den även skall vara upplagd så att den ger någon form av stimulans av typen "lekfull" och/eller "engagerande".

Den andra delen pekar konkret på att daglig fysisk aktivitet som en del av arbetsmetoderna. Det räcker alltså inte med att inleda dagen med morgongymnastik på gården eller att ta en promenad strax innan lunch. Det skulle däremot kunna innebära att man jobbar utomhus med exempelvis matematik eller fysik och tar hjälp av naturen så att fysisk aktivtet vävs in...så får man frisk luft också. Detta gör man också med framgång på många skolor och de kan också påvisa ökat resultat i lärandet och engagemanget. Frågan är bara varför inte alla skolor tar dessa framgångsprojekt och anpassar dem till egna förutsättningar när de är så framgångsrika?

Den finländska skolan

Jag läser i SVD att man jämför Sveriges och Finlands skola. Finland når längre i lärandet, i alla fall om de internationella testerna i läsförståelse, matte och problemlösning.

I artikeln kan man läsa tre sidor av framförallt finlands skola. De har inte riktigt lämnat den "straffande skolan" och deras "Skolverk" kommenterar frågan om skolan skall vara rolig så här: Om en elev kommer hem och säger att det varit roligt i skolan så ringer föräldrarna och frågar vad som är galet. Lektor Lisen Häggblom tycker som många svenska lärare att skolan inte kan vara rolig hela tiden och att det mest handlar om hårt arbete. Själv tycker jag nog att lärandet för mig själv går bättre om jag finner det som skall studeras intressant, utmanande och kul framför outmanande och tråkigt. Det visar sig också att finska elevers trivsel är mycket låg, vilket skulle kunna läsas som vantrivsel...dvs "mår dåligt".

Det andra är att utantillkunskaperna som att rabbla verb och floder passar finska elever bättre, men att de inte är så utvecklade socialt. I alla fall om man skall tro läraren Jane Wingren som uttalar sig i artikeln. Hon eftersöker mer träning i samarbete för eleverna som inte är så vana att arbeta i grupp eller självständigt. Det verkar också som om den Finska skolan är på väg att utvecklas ditåt, även om Jane tycker att det går för långsamt. I så fall så kommer vi snart se även finska frimodiga och ifrågasättande elever, precis som i Sverige och Norge. Läraryrket verkar däremot vara populärare i Finland medan vi har svårt att fylla upp platserna.

Den stora frågan är vad som händer i både Finsk, Norsk och Svensk skola om undervisningen blir mer stimulerande, engagerande och rolig med SYFTET att öka lärandet? (Inte att det skall vara roligt som självändamål.)

Vad vi i Sverige måste göra är:

Införa ett tydligare, mer motiverande och resultatinriktat ledarskap utan att ta klivet tillbaka till den "straffande skolan" och se till att eleverna möter en undervisning som engagerar. Då får vi en skola i världsklass.

Lordi - Många ryter till

Lordi vinner Schlagerfestivalen. Ett uttryck för förnyelse kanske många tänker i sitt sinne, och givetvis är det så. Men många tänker också..."vilken skam"...det var ju inte Schlager...

Men sätt detta i ett annat sammanhang än just schlager och ni kommer att inse att det kan bero på andra saker än musikalisk tallang eller att Lordi skulle vara en del av en "anti schlagertradition". De vann...

Kanske är det så att det handlar om att 60-70 och 80-talister, som nu är föräldrar till våra barn och sitter hemma en lördagkväll i Europa, faktiskt börjat tröttna på gamla strukturer. Kanske (med stor sannolikhet) så har de tröttnat för länge sen men att det funnits för få alternativ tidigare. Kanske blev Lordi en tydlig signal om att denna generation verkligen vill ha förnyelse men att det tidigare inte funnits just alternativ? För mig är det ganska tydligt i sammanhanget Eurovision song contest som ägts av konservativa krafter i alla tider, trots Christer Björkman och hans på pappret genomförda "förnyelser". Lordi är i sanning förnyelse...i alla fall så är det ett uttryck för något som står i tvär kontrast till det etablerade. Något nytt, även om det inte är musikalisk perfektionism.

Jag såg Frank Zappas son Dweezil spela sin fars musik på hovet i fredags. Frank Zappa var en provokativ förnyare av den amerikanska rockscenen och kanske var han den som utmanade allra mest i en tid där pop blev alltför kommersiell. Men Dweezils konsert på hovet var inte nydanande...det var heller aldrig meningen...det var snare en hyllning till något genuint musikaliskt. Det är sällan Schlagerfestivaler.

Sen kan man ha åsikter om vilket låt som var bäst på "Eurovision Song Contest", det är väl det som tjusningen med just att prata just musiktävlingar.

Mer Lordi... vilka galningar...vilka nytänkare...fler nytänkare tack...fler som vågar bryta mönstret tack....

Först då kan vi hitta vägen fram mot ny kunskap...

"Knowledge...Halleluja" ---- "Music is the best"--- (Frank Zappa)

Två nya religiösa friskolor i Botkyrka

En kristen och en muslimsk friskola har fått tillstånd att bedriva skola i Botkyrka. Politikerna och Barn & Ungdomsförvaltningen har varit ganska säkra på att dessa skolor skulle få nej till etablering av Skolverket och har under ansökningsperioden byggt två nya kommunala skolor för flera hundra miljoner kronor. Nu blir det inte som man tänkt sig riktigt och tuffa krav kommer att ställas på skolledningarna som finns i norra Botkyrka i och med att risken för "ökade elevvandringar" från kommunala skolor ökar dramatiskt. Den muslimska skolan har tex egen skolskjuts som hämtar upp eleverna vilket kommer innebära att man plötsligt sätter press på kommunens skolskjutsar också, i meningen att skolskjutsen kan bli konkurrensfördel bland flera.

Parallellt med detta ökar också behoven i de södra delarna av Botkyrka.

Båda dessa händelser kommer att ställa stora krav på förvaltningen som nu står inför stora utmaningar framöver.

Allt färre söker till Universitet

Allt färre elever söker vidare till Universitet kan man läsa i de flesta tidningar numnera. Man förklarar det med att eleverna inte ser någon mening med att gå 4-5 år på Universitet för att sedan trots allt bli arbetslösa. Och det ser i stort sett likadant ut över hela landet. Och detta är illavarslande tecken för Sverige. Det betyder att ungdomarna saknar framtidstro på utbildning. Det behöver inte betyda att de generellt sett saknar framtidstro i sin totala livssituation men risken för det ökar naturligtvis. De ser inte lärandet som en väg framåt i livet och detta måste vi nog göra något åt, parallellt med arbetet för ökad ordentligt ökad kvalitet i skolan. I juli skall jag åka till San Diego på en stor konferens kring lärande och skall där möta representanter för utbildningssystemen i Asien, Europa och USA. Det skall bli spännande att prata med dem om vilka drivkrafter som finns i deras system just nu om man tittar ur elevernas perspektiv. Globaliseringen sätter nu ordentlig fart och naturligtvis så kommer kunskap vara en kraftkälla för utveckling. I Kina studerar idag 20 000 000 kineser i högre studier och man bygger i Kina och Indien idag 200 nya universitet för att komma ifatt vårt västerländska försprång kring kunskap och kompetens. Allt medan våra ungdomar tappar tron på densamma.

Elevdemokrati

"Förbudsiver" kallar SVEAs ordförande Stockholms Stads funderingar på att införa förbud mot poker och vist internetinnehåll. Och jag är benägen att hålla med. Jag tycker däremot som de flesta att poker om pengar och porrsurfande inte hör hemma i skolan. Men det är inte det detta handlar om, det handlar om demokrati utifrån läroplanen och möjligheter att lära:

1) Vi har en läroplan där det är fullt möjligt att i samverkan med eleverna lokalt införa regler som skall gälla. Det inte bara är möjligt utan det skall så vara. Förbudsivern innebär att reglerna inte kommer att förstås, delas och respekteras av eleverna.

2) Genom att köra över skolans demokratitankar så minskar man möjligheten som finns att införa dessa samhällsfenomen som en del av förberedelseuppdraget skolan har. Varför är det så känsligt med poker och porrsurfande att man inte tar upp det till reella diskussioner med eleverna i samtliga ämnen. Porrsurferi skulle tex kunna kopplas till trafficing, kvinno och manssyn, kapitalism och marknadskrafter, sexualdrift, teknik. Genom att förbjuda missar man möjligheten att nå någonstans förståelsemässigt och kunskapsmässigt. Svartspel och dobbel om pengar är för det andra kriminellt och bör tas om hand av polisiär myndighet, så det är självklart att det är lagvidrigt i hela samhället. Utom på nätet då genom Svenska Spel. Komplicerat.

3) Genom att stänga ute visst material på nätet med pornografiskt innehåll riskerar man även stänga av möjligheterna för många tonåringar som söker sin sexuella identitet. Internet är idag en viktig källa för ungdomar för att orientera sig i rollsökningsfasen. Stänger man av tex sökord som till exempel "sex" eller "homosex" så stänger man också ungdomars möjligheter till att skapa sig en självbild, eller att få svar på "vem är jag". Det känns fel helt enkelt. Deyya förbud är ett försök att stänga ute verkligheten istället för att ta in den och se på den ur flera vinklar och genom upplysning få bort avarterna.

Det finns säkert fler saker att ta upp men tankegångarna grundar sig i att se möjligheterna istället för begränsningarna och hejja på förbudsiver.

Uppdrag Skola

I augusti släpps min bok som bland annat beskriver mina erfarenheter som rektor i den kommunala grundskolan Broängen i Tumba. Det är även en bok om ledarskap, kommunikation och skolans uppdrag i generella termer. Boken heter "Uppdrag Skola" och kan förbeställas från min föredragssida:


http://www.fredrikjeppesen.com

Välkomna att beställa :-)

Skolverket, betyg och värdegrund

"Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen... Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människas egenvärde oavsett kön, klass och etnisk bakgrund.
"Kursplanen Samhällskunskap år 9

Om en elev förstår och har kunskaper om demokratiska arbetssätt och beslutsformer och i skolarbetet kan praktisera dessa är målet uppnått även om eleven har åsikter och uppfattningar som står i motsats till demokratins principer.Det är elevens kunskaper och förmåga som ska bedömas vid betygsättningen - inte elevens åsikter eller beteende.
Skolverkets kommentar

Detta kommer att bli komplicerat och gränsdragningarna för vad som skall gälla kommer att bli svåra. Om eleven kan praktisera demokratiska principer i skolarbetet är en sak men om den väljer att praktisera andra principer i korridoren, är det då skolarbete? Om eleven gör sieg heil nere på stan då ?

Det andra svåra är ju att vilsna tonåringar som egentligen kanske inte ställer sig på de odemokratiska krafternas sida och pga av grupptryck, osäkerhet eller sociala svårigheter utanför skolan, ska han/hon straffas genom sänkt betyg? Det handlar om barn och ungdomar i grundskolan.

Det rimliga borde vara att skolan arbetade med demokratibegreppet inhuldat i samtliga ämnen och att man diskuterade odemokratiska tendenser oftare. Och käre läsare, detta sker också på väldigt många skolor, men inte alla givetvis. Man skall komma ihåg att Ytterbyskolan där denna debatt startade har stora problem sedan länge med nazism och att de därför griper efter fler verktyg. Inte så konstigt.

Men jag är rädd för att osäkra lärare kan använda detta i sin betygsbedömning på fel sätt och att det drabbar många barn som inte hade behövt drabbas. Man måste vara försiktig här. Vilket inte har något att göra med att man måste vara precis hur tydlig som helst mot dessa nazistiska yttringar, de måste bekämpas.

Det är sällan så enkelt i skolan som debatten gör sken av. De enkla lösningarnas politik är inte givet samhällsbyggande. Att stänga ute leder till avståndstagande hos de unbgdomar som har tveksamma värderingar. Om de tar avstånd från samhället i för hög grad får vi problem.

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i
Stockholm på bloggkartan.se

Hur löser vi matteproblemet undrar KTH ?

KTHs rektor KTH skänker en debatt till Skolverkets gendir Thullberg som handlar om frågeställningen

Behövs det så mycket matematik nu när vi har datorer?

Matematiken är i kris, fast den är nödvändig i samhället, i skolan och på universitetet, hävdar många! Men andra ifrågasätter om det verkligen behövs så mycket matematik nu när vi har datorer överallt?...I debatten (12 maj på KTH) deltar Cecilia Bergström, Skolverket, Lars Mouwitz, Svenska Kommittén för Matematikutbildning, Tomas Egeltoft, KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad, och Lars Svensson, KTH Teknikvetenskap. Moderator är Anders Flodström, KTH
Pressmeddelande från KTH

Intressant frågerställning som naturligtvis har flera dimensioner men en sak är givetvis självklar och det är att matte behövs mer nu och i framtiden än någonsin tidigare. I pressmedelandet anges också en oro för att mattenivån sjunker i sverige och att matten i sig skrämmer eleverna från att välja naturvetenskapliga utbildningar. Enligt resultaten i nationella proven verkar tjejerna nu också gått om killarna i den sista utposten där killar traditionellt varit starka. Nu är killarna sämre i allt på högstadiet. Men debatten om mattens vikande resultat är bara en del av isberget som handlar om att skolan har svårt att med sina metoder engagera eleverna. Och det handlar mycket om den tid vi lever i. Stephanie Hamilton heter en fantastisk kvinna som arbetat i amerikanska skolsystemet i 31 år och hon ser på problemet på liknande sätt som jag själv. Den yngre generationen har vuxit upp i en tidsåler där kommunikation och digitala verktyg är självklarheter. 40-, 50-, 60- och 70-talister är "digitala invandrare" och 80-, 90- och 00-lister är "digitala infödda". Och forskning visar bland annat att digitala inföddas hjärnor och lärande skiljer sig från oss andras. Men som Stephanie, jag själv och många andra menar, vi försöker trots detta faktum tvinga dessa elever som lär på flera nivåer att lära efter den princip som VI lärde oss när det begav sig. En tonåring idag kan spela spel, se på TV och prata med en kompis i telefon samtidigt som de kan hålla en konversation kring semestern med mamma eller pappa nere i köket. De kan hålla igång sms chattar med upp till 10-15 personer samtidigt. Vi digitala invabdrare blir stressade av att prata med 2 samtidigt i den fasta telefonen. De är multitasking och vi är single tasking....Mot bakgrund av detta är det kanske inte så konstigt om skolan vars traditionella sätt att arbeta tråkar ut eleverna och att de då och då plockar upp sin "osynliga fjärrkontroll" och stänger av läraren...en del jämt...

:-)

Timplandelegationens slutsats

Varför har det plötsligt blivit tyst kring frågan om timplanen. Alla VET att ett slopande av timplanen och ett ökat fokus på målen och lärandet gynnar både elever, lärare och skolledare. Ändå är det tyst som i graven? Hörde på radion nyss att kritik mot timplanedelegationens slutsats blossat upp i Växjö. En lärare Beatrice säger att skolan behöver den struktur som timplanen ger, och att det blir svårt för nyutexaminerade lärare att veta hur mycket tid de skall lägga på vissa moment om inte timplanen finns.

Det är ju precis det här som är problemet ! Att skolorna utgår ifrån den TID deras arbetsmetoder kräver snarare än att hitta nya arbetssätt och aktiviteter som ökar måluppfyllnaden. Beatrice menar att det inte är några problem för erfarna äldre lärare för de har vanan inne och vet hur mycket tid som krävs. Samma visa igen...det är som att ju fler gånger man upprepar något ju mer sant blir det ! Och så är det ju naturligtvis inte...

:-)

Jag tror att man nu börjar bli lite spak av att timplanen skall bort nu eftersom det innebär att man (alla) faktiskt måste se över sina planer och arbetssätt i det fall timplanen försvinner.

Jag tycker själv att man måste ta timplanedelegationens slutsatser på högsta allvar
eftersom de har bäring på 900 skolor som arbetat utan timplan i 5 år. Man bör ta mindre hänsyn till människors högst subjektiva personliga åsikter, däribland mina egan naturligtvis :-)

Låt oss visa att de har fel :-)

Om ni vill kan ni rösta på bästa PodRadio (podcast) där Rektorsakademien har flera nominerade i Bästa nyheter, ekonomi och samhälle med rektorsakademien PodRadio.

Nån sa att vi inte har en chans eftersom vi sänder ett så pass smalt program ut mot skolintresserade. Jag "lackade ur" på att skolan alltid skall behandlas som en ointressant trist historia och anmälde oss ändå. Låt oss visa att de har fel !

Om ni vill rösta så klicka här:

Podradio tävling (http://podradio.nu/awards)

Vår podradio hemsida

Underlig retorik :-)

Rektorn på Astrid Lindgrens skola har blivit anmäld till Skolverket av en förälder som tycker att rektorn ifråga är inkompetent, främst för att det sociala klimatet inte känns ok. Hot och luddiga disciplinstrategier och direkta kränkningar för småsaker som bland annat sen ankomst efter toabesök anges som skäl för anmälan.

Rektorn själv uttalar sig i tidningen, och retoriken känns en aning märklig:

- Det där känner jag inte igen, säger Pär-Olof Johansson. Men visst är det så att en del elever utnyttjar situationen och stannar kvar på toan onormalt länge.

- Jag känner inte igen mig i den kritiska bilden som hon målar upp, säger Pär-Olof Johansson. Enligt en enkätundersökning som vi har gjort, så känner sig merparten av elverna trygga på skolan. En majoritet av eleverna uppger även att de har förtroende för skolledningen.
Östran/Nyheterna

Ok. Klassisk förälder-rektor konflikt där det i grunden är så att ord står mot ord, i alla fall i tidningen. Som läsare av artikeln får man dock snabbt klart för sig att rektorn är pompös och okritisk till sig själv och att föräldern skyller allt på rektorn. Men det som jag fastnade för var rektors kommentarer ovan. De ställer nämligen en rad frågor:

1. Vad skall rektor/personal göra åt det faktum att en del elever låser in sig och stannar på toaletten istället för att gå till lektion? Är inte det ett tecken på vantrivsel. Otrygghet brukar i allmänhet få konsekvensen att man drar sig undan. Men rektors sätt att formulera sig pekar istället mot att elever som gör så här beter sig illa och bör straffas om än lindrigt.

2. Merparten av eleverna känner sig trygga. Merparten kan ju vara allt ifrån 50%-99%. Hur många menar han? Och i så fall resten då mellan 1%-49%, är de otrygga?

3. En majoritet av eleverna uppger att de har förtroende för skolledningen. Man brukar säga "majoritet" när det precis tippat över 50%. Är det uppåt 80-90% brukar man säga "nästan samtliga".

Frågorna som man får hade rektor kunnat sopa undan om han var lite mer tydlig i sin retorik. Nu får man känslan av att det nog ligger något i kritiken, hur mycket vet man dock inte. Det är inte enkelt att som rektor förklara sig när konflikter blossar upp. I grunden är det den lilla människan mot staten/myndigheten och hur man än vänder sig så förblir det så. Därför måste man vara tydlig i sin kommunikation och inte försöka slinka undan.

Och hur det verkligen ligger till på skolan kommer vi nog aldrig att få reda på.

Skolverkets inspektion av Göteborg

Skolverket har tittat igenom Göteborgs skolverksamhet nu precis som Malmö för en tid sedan. Slutsatsen är att eleverna trivs och har arbetsro men att kvaliteten i undervisningen varierar.

Betygsresultaten ligger, med vissa undantag, i nivå med riksgenomsnittet. Dock finns utrymme för att se över undervisningens innehåll och arbetsformer samt att analysera och bedöma utnyttjandet av lärarkompetensen.
Skolverkets pressmeddelande 4 maj 2006

Man menar att man måste ta och ändra verksamheten både kring VAD skolans lärare undervisar i samt HUR man undervisar. Att ligga på rikssnitt är inte tillräckligt menar Skolverket, och vem kan påstå annat? Det är ju i och för sig en synnerligen bommulsvadderad formuleringen som skolverket ägnar sig åt, men efter översättning blir den ju konkret.

Det är dock glädjande att klimatet positivt tycker jag, för då har man världens chans att gå rakt på arbetsmetoder och förbättra resultatet. För kompetensen finns, det har ju skolverket konstaterat (se formuleringen på slutet).

Ny PodRadio Rektorsakademien

Nu finns det en ny podcast (podradio) på rektorsakademiens hemsida. Det innehåller lite nyheter och information om olika konferenser, bland annat Rektorsakademiens nätverksträff på Berns 2 maj och konferensen "IT & Lärande" 4 och 5 maj i Göteborg och Stockholm.

Tanken är att det från nu skall vara ett veckoprogram och du kan naturligtvis prenumerera på det till din dator eller din mp3-spelare. Kolla in hur man gör här:


http://www.rektorsakademien.se/podcast.html

Vill du prenumerera (RSS) så finns feeds på länken ovan till PodTV, PodRadio och vår Skolledarutbildning. Klicka in dig och börja lyssna :-) Gratis är det så klart också....