Skolinspektionen varnar i en rapport för att matematikundervisningen i skolan är alltför inriktad på att räkna själva i boken. Att förstå matematik är inget mekaniskt arbete, det har jag själv erfarit. Många är vi som lärde oss utantill alla möjliga regler och tekniker för hur man räknar rätt på uppgiften. Teknik före förståelse. Teknik är viktigt, men står sig ganska slätt utan förståelse. I en Taxi utanför Härnösänd för några veckor sedan då jag var där och hade ett föredrag så pratade jag med chaffisen. Han var gammal pensionerad mattelärare och han pratade om vikten av att relevansgöra, diskutera och få eleverna att verkligen börja tänka matematiskt. Han sa också att man kan lära vilken apa som helst att räkna, sätt 100 000 apor med en mattebok och det dyker upp en "räknare". Men att kunna räkna är inte matematik.
Jag minns sedan ett program på Svt:s Skavlan någon vecka innan där en av gästerna var det nya matematikgeniet och franske professorn Cédric Villani. Han talade på ett inspirerande sätt om att matematik finns med i varje moment i livet och att det var att likna vid skön konst, som ett stycke vacker musik. Han berättade också om kopplingen mellan matematik och kreativitet. Hela hans inställning var att det inte alls hade något att göra med "att räkna". Han påstod dessutom sig själv som en ganska usel person på just räkning.
Därför tror jag att man i någon mening måste ta ett nytt grepp om matematiken och förändra vår allas approach till vad matematik är och vad det är som är viktigt? Det måste finnas fantastiska matematiklärare i svensk skola som redan arbetar på detta sätt. Hur sprider vi deras tankar?
För om fler och fler tänker matematik istället för att, om man ska lyssna till skolinspektionen, mekaniskt ENBART räknar så kommer förmodligen också MOTIVATIONEN för matematik och naturvetenskap att skjuta i höjden.
Det gamla talesättet som jag brukar använda alltsom oftast känns även relevant här:
Det är bättre att göra rätt saker än att göra saker rätt...
...huruvida det nu finns ett eller många "rätt" är en annan diskussion....men min poäng är att om alla blir räkneapor och jäkliga på att räkna rätt på provet men inte tänker matematiskt, vad är då nyttan?
Ha en fin dag...
2 comments:
Hej Fredrik!
Vår dotter har precis börjat få matteläxor och det här har gett oss ett och annat att fundera på. Det är inga lätta frågor du tar upp för om man är lärare och alltid har gjort på ungefär samma sätt så vet vi alla hur svårt det är att tänka nytt. För att tänka nytt krävs tid till diskussioner och utvecklande samtal. Jag tror tyvärr inte att lärarna har så mycket avsatt tid till detta (ni som är lärare rätta mig om jag har fel!). Dottern kom hem med en uppgift som löd såhär: "I hagen går det 24 djur och betar. Det är både getter och hönor. Totalt är det 68 ben som trampar runt. Hur många getter är det?". Vi satt i 45 min för att klura ut hur den här uppgiften ska göras av en 8-åring. (för exakt matematiskt svar är det en ganska avancerad 2-gradsekvation som vi tänker...) När vi frågade läraren nästa dag så fick vi till svar att de skulle rita alla djuren och räkna efter och att detta hade vi fått information om på föräldramötet. Jag förstår piken- dåligt av oss föräldrar att inte ha lyssnat ordentligt- men min fundering blir: är det här sättet att rita och försöka väva in matematik nytänkande? Eller vad menar Cédric Villani att vi ska göra? Jag är ingen didaktiker på det viset så jag har inga förslag, men kom gärna med några förslag!
//Charlotte Nathansson
Bara den här diskussionen du för är ett steg i rätt riktning som jag ser det. Uppgiften är en kopia av Stavros Louca, mattelärare från Rinkeby, i Svts "Klass 9A". hans fokus är att sätta matten i ett sammanhang och få eleverna att "tänka" matematik snarare än att räkna i boken. Louca är ju uppenbarligen framgångsrik med sina elever och det hela handlar förstås om att andra lärare bör få möjligeheten att inspireras av andra och som du säger skapa tid åt reflektion.
Vi ser liknande mönster bland chefer i näringslivet, där tidningen chef undersökt hur mycket energi dagens chefer lägger på att tänka framtidsorienterat. det visar sig att man i snitt reflekterar mellan 1-2 timmar i månaden. Kanske är det här en större utmaning ur ett samhällsperspektiv. Att vi tvingats in, omedvetet, att tänka kortsiktigt för snabba ytresultat och inte skapa en långsiktig utvecklingsstrategi. Något de flesta nog inser är att föredra, dvs kombinationen av åtgärder på kort sikt inom ramen för lång sikt. Dina tankar vittnar om att det är viktigt för processen att just tänka framåt.
Schysst...
Sen är jag inte heller didaktiskt skolad, och möjligen finns en del begränsningar i det. men samtidigt har jag fattat så pass mycket att nästan allt som rör skolan och arbetslivet framöver tangerar just vår förmåga att hjälpas åt att "förbättra". Här krävs att vi bryter en hel del invanda mönster och lyfter på en del tunga stenar för att kika därunder....som du nu ägnar dig åt.
Vilani menar, som många andra, att matematik inte enbart handlar om att lösa ekvationer mekaniskt, det är naturligtvis en del i matematiken att räkna, men också, kanske framförallt, att se matematikens roll och funktion i ett holistiskt sammanhang. då tas tänkandet i en andra våg så att säga....
:-)
F
Post a Comment