Kunskapstest...

Jag läste häromdagen om kunskapstestet kring förintelsen som Forum för levande historia genomfört. Testet, som enligt de slutsatser som drogs av Forum för levande historia, pekade på att sveriges lärare är okunniga om förintelsen. Testet kritiseras nu från flera håll. (Svd 20/8). Jag har inte sett testet och skall väl egentligen passa mig för att diskutera sakinnehållet. Jag kan däremot tänka mig att det var ett ganska vanligt prov i traditionell mening. Prov eller tester som svenska barn och unga regelbundet möter under hela sin skolgång, och det var säkert också svårt. Både lärare och fackliga representanter tycker att slutsatserna är felaktiga och att provet kort och gott var orättvist. Det vet jag inget om.

Däremot vet jag att reaktionerna är likartade de som barn/unga uppvisar då de möts av prov som de inte gillar.

Finns här en koppling? Jag tyckte det var intressant eftersom lärare sällan utsätts för provsituationer i sin egen kompetensutveckling. Kanske kan man istället se detta test från Forum för levande historia som en kompetensutveckling av lärarnas kunskaper och insikter om hur de själva skall förhålla sig till hur man mäter kunskap och de traditionella provens nytta och relevans....?

Hmm....

Intervju Sveriges Radio Gotland

I dag på förmiddagen sände Sveriges Radio Gotland en intervju kring mönsterbrytande och kreativitet i skolan. Intervjun sändes i programmet "Godmorgon Gotland" och finns att lyssna till på Radio Gottlands hemsida under "arkiv och 20 aug avsnitt 0900-0930", intervjun kommer först 14 min in i prgrammet.

Sveriges Radio Gotlands arkivsida.

Donnergymnasiet på Gotland

Dags för lite BONDING! Igår föreläste jag för gymnasielärare från Donnergymnasiet på Visby Strand i Visby. Det var en riktigt trevlig och rolig upplevelse att träffa på denna utstickande friskola som verkligen lyser som en stjärna på himlen av kreativitet och nyfikenhet, men också en stor portion ödmjukhet. Det fanns en alldeles speciell värme bland personalen och skratten verkade aldrig ligga längre bort än en armslängd eller två. Jag hann tyvärr inte se deras lokaler som tydligen var belägna i ett gammalt vårdhem och som de sa: "inte helt moderna", men lokaler är sällan avgörande i skolsammanhang. Vist är den fysiska miljön en viktig faktor, men utan ett varmt klimat blir det ändå alldrig riktigt bra.

Donnergymnasiet fyller i år 10 år och det var i samband med det jag inbjudits, tillsammans med personal från de kommunala skolorna i området. Syftet med det var att försöka få till stånd fler kontaktytor och fler samarbeten skolorna emellan oavsett driftsform.

Besöker ni Gotland någon gång och vill inspireras så kontakta Petra Rönnestig som är tf rektor eller rektor Mattias Larsson (som för närvarande är pappaledig).

BONDA mera !

:-D

Kanelvaniljbulle och andra nymodigheter...

Under det senaste året har jag lyft en frågeställning på mina föredrag angående temat "hur pass öppna vi är för nya idéer". Jag har märkt att många är öppna för nya idéer, särskilt om det rör sig om ofarliga saker som inte har någon större emotionell koppling till den egna personen. Börjar idéerna påverka större delar av vår vardag blir det plötsligt mer komplicerat så klart. Då måste vi ta ställning på en helt annan nivå, såklart.

Men det finns också en stark inflytelserik grupp bland oss svenskar som verkligen INTE accepterar några som helst nymodigheter, inte ens såna triviala saker som "vaniljkanelbullar".

- Nej det går inte...kanelbulle är kanelbulle och vaniljbulle är vaniljbulle...

Ni som läser här vet ju att kanelbullar är gott och vaniljbullar likaså och när man föreslår en bullsort som är en sammanslagning av dessa två ser man plötsligt mönstret att många trots att de inte smakat denna märkliga bulle "vet" att de inte är alls är goda. Hmmm...hur är detta möjligt?

Vi har en förmåga som människor att generalisera och dra slutsatser mot bakgrund av de egna kunskaperna och erfarenheterna. En förmåga som får oss att uthärda en värld som intrycksmässigt är mycket varierad. Utan denna förmåga skulle vi förmodligen (gissar jag) ha svårt att överhuvudtaget navigera i vardagen pga (grovt uttryckt) att sinnena levererar allt för många intryck samtidigt. Vi måste ha en hanterbar trygg struktur att röra oss inom, annars blir vi negativt stressade. Men denna förmåga verkar alltså också vara ett hinder då vi möter nya för oss ej beprövade fenomen.

Den gör att vi i vissa fall låser oss alldeles tidigt vid uppfattningar och värderingar om och kring nya saker vi möter i dagliga livet. I synnerhet andras framlagda idéer på tex arbetsplatsträffar eller i "fikarummet" etc. Vi visar med hela vår kropp att denna förändring ogillas och långsamt skapar vi tillsammans en kultur på jobbet där nya idéer slutar att dyka upp. Ingen orkar till slut bli bemött av denna negativa attityd.

Men det fina är att i takt med att vi diskuterar denna problematik, lyfter upp den när den begränsar oss och lär oss att känna igen våra egna förutfattade meningar, fördomar eller sånt vi ologiskt bara "fått för oss" så kan vi öka vår öppenhet till både nya sätt att arbeta och tänka. Kanske kommer vi av bara farten också själva bli mer benägna att ta fram egna kreativa idéer och sprida till övriga? Vem vet...

Låt oss pröva...det kan ju i alla fall inte skada...

:-D

Skolorna förbereder sig !!!

Denna vecka har precis som veckorna under våren innehållit många spännande besök på skolor. Så här i början av augusti är det särskilt spännande eftersom personalen nu laddar upp inför kommande läsår. Mycket skall gås igenom och planeras, diskuteras, processas och konfliktas och beskrattas. Och det är tydligt att alla skolor har så otroligt olika förutsättningar. Det märks med omisstaglig tydlighet redan när man kliver in genom entrédörrarna. Man liksom känner det i luften. Och man ser det på människor man möter.

Lika härligt som det är att möta den positiva energin på de skolor som mår bra och är inne i "ett flow" är det frustrerande att komma nära skolor där frustrationen och missnöjdheten liksom vibrerar i lokalerna.

På skolor som är inne i ett "flow" kommer hösten att starta på ett positivt sätt och på de skolor som kämpar med stora bekymmer så kommer det förhoppningsvis så småningom kännas bättre. (Tecknet till vänster här är det kinesiska tecknet för "lycka")

Men båda dessa skilda förutsättningars skolor har en sak gemensam, trots allt. Det är personalen och skolledningen som tillsammans avgör hur utfallet blir. På de skolor med "flow" kan situationen snabbt ändras till "bad flow" om alla inte arbetar mot samma mål. Och på skolorna med bekymmer kan situationen plötsligt vändas till det bättre om alla hjälps åt. Det är skolledarnas och medarbetarnas ansvar att båda dessa skolors situation pekar åt rätt håll. Att ta hjälp av elever och föräldrar kan i båda fallen vara en god idé.

På en skola under veckan som gick hade rektor ett litet huvudbry kring en krockad och helt utbränd stulen bil som nästan landat på skolgården. Ett billik som kommunen tydligen inte skulle hinna forsla bort innan eleverna dyker upp på måndag. Hur nu detta kan vara möjligt, det begriper inte jag. Rektor med personal funderade på hur de skulle kunna använda bilvraket som lärverktyg för att ge eleverna viktiga insikter i hur samhället tyvärr ibland ser ut. Intressant och mycket spännande grepp. Verkligheten är en bra lärplattform.

På en annan skola berättar en lärare glatt efter föredraget som till en del handlar om digital kommunikation att en av hans elever häromsistens berättat om en ny helt överlägsen maskin. En maskin som var ungefär som en dator men som hade flera speciella och supercoola finesser. Den behövde t.ex varken elektricitet eller tillkopplad skrivare. Den "printade" nämligen ut papper direkt när man skrev på den. Pojken hade för första gången mött en gammal hederlig skrivmaskin. Om det var sant eller om det var en vandringsskröna spelar ingen roll, det var i alla fall hemskt roligt tycker jag.

:-D

Sommaren, Kina och Nya tag....

Nu har jag varit borta från bloggen osedvanligt länge. Hmmm....kanske har jag stängt av, kanske har jag inte stängt av. Det beror förstås på vad man menar med att "stänga av". Bloggen har varit "av", det vore dumt att påstå nåt annat, men i övrigt har det mesta varit ganska ordentligt "på" faktiskt. Jag har skrivit på en ny bok, som handlar om ett mord som begås i skolans värld. Jag har reflekterat över det gågna utbildningsåret och debattåret. Och jag har givetvis också vilat och tagit igen mig en hel del.


Men jag har framförallt funderat och planerat på ytterligare en bok, en bok om Kinas och Sveriges drivkrafter för sina respektive utbildnings- och skolsystem. Fokus hamnar på lärande, ledarskap, syfte, klimat, kultur, penalism och kränkningar, IT, samhällskoppling. Titeln på boken är inte "fix och färdig" men det kommer att röra sig kring globaliseringen på nåt sätt.

Inför denna bok som påbörjas nu i augusti(september kommer jag att besöka Kina för att träffa, intervjua och försöka förstå Kinas situation för att sedan skriva klart en jämförande bok länderna emellan. Ytterligare en resa genomförs i skutet av januari är det tänkt, för kompletterande research kring sånt man kommer på i efterhand.
Kinas skolsystem är starkt präglat av dess historia, dvs dess sentida historia, men där inne i kultursjälen finns en annan tradition av helt annan karraktär. Det är den traditionen som håller på att vakna till liv tror jag. Innan de senaste 100 åren var Kina världens centrum med en kultur och vetenskapstradition som var överlägsen alla andra delar av världen. Idag ser vi en skola med kadaverdisciplin där individen på sina ställen för plikta med sin självkänsla som exempel på hur man inte får uppföra sig eller uttrycka sig. Vi som såg Kunskapskanalens program för några veckor sedan minns säkert pojken som pillat sönder sitt suddgummi och som straff fick utstå förnedrande behandling och avslutningsvis bära en trasig tröja, som ett tecken på att han inte skött sig. Lite som vår förlegade "dumsstrut" eller "skamvrå". Det gjorde ont att se den lilla pojken gråta inför TV-teamet...

Nåväl. Den kinesiska skoltesen är inte som vår där "en skola för alla" lägger grunden för hur vi planerar, genomför och utvärderar verksamheten utifrån perspektivet "det riktiga kognitiva lärande". Även om man kan kritisera vårt eget sätt att efterleva den idén så är det stor skillnad jämfört med Kina. I Kina behövs nämligen inget sånt som "en skola för alla". Men 1,4 miljarder medborgare så blir utbudet en fördel. Man kan med fördel strunta i en skola för alla eftersom bara några få procents framgång i lärandet skapar en överlägsen konkurrenskraft. Vi som har 9 miljoner invånare behöver varenda persons kreativitet och hjärnkraft för att kunna hävda våra levnadsvillkor i framtiden. Vad händer om Kina lär sig av oss och inte bara får några få procents framgång utan kanske 30-40%. Vad händer om kineserna kommer före oss i kreativitet och andra konkurrenskraftiga egenskaper, som vi allt som oftast trycker undan i våra ofta förseglade timplaner?

Kanske tänker du att detta är att dra det till sin spets? Ja kanske är det så! Men om det nu i alla fall är så eller i alla fall något åt det hållet då? Vad behöver vi då göra med vårt skolsystem för att möta denna konkurrens? Antagligen rätt mycket.

Därför är jag ivrigt intresserad av synpunkter, kontakter och annat som kan vara till hjälp. Just nu samlas det på framförallt konkreta kontakter att besöka i Kina. Det blir skol representanter, universitetspersoner, lärare, rektorer, kinesiska medborgare, företagare, entreprenörer, politiker m.m. Kontakter som redan nu finns men som behöver kompletteras. Kontakta mig här eller per mail: fredrik@rektorsakademien.se

Jag åker den 12 september och blir borta en stund.

Spännande !