Friskola vs Kommunal skola

Alltfler friskolor startar i Sverige och naturligtvis innebär det ökad konkurrens, inte minst därför föräldrar numera kan välja vilken skola de vill att barnen skall gå i och att skolpengen följer med eleven till den skola som väljs. Detta är fantastiskt bra för kommunala skolors elever eftersom under konkurrens tvingas alla skolor prestera bättre undervisning och påvisa ökat resultat.

I Stockholm föreslås 22 nya friskolor och det lokala lärarfacket (skall poängteras) kritiserar detta eftersom kommunala skolor riskerar tvingas lägga ned då elevunderlaget sjunker. Vad de säger egentligen utan att tänka på är att de gärna ser att skolor som inte håller måttet skall kunna finnas kvar.

För svensk skolas elevers/studernades skull är friskoleförordningen bra. Den skapar konkurrens som tvingar skolorna till bättre resultat. Skolor som underpresterar, oavsett det är kommunal eller friskola, måste förbättra sig eller riskera att läggas ned. Skolan är i första hand en utvecklings- och lärplats för barn och ungdomar och i andra hand en arbetsplats för vuxna. Det yttersta måttet på en bra skola är om skolan skapar möjligheter för alla barn/ungdomar att nå målen.

För det krävs ett brinnande engagemang, fokusering och ett väldigt högt mått av proffesionalitet. DET kan alla skolor skapa, oavsett driftsformen "friskola" eller "kommunal skola".