Mentorskap mellan Skolledare och Näringslivsledare

Mentorskap talas det mycket om numera i alla möjliga sammanhang. Men i begreppet mentorskap i tradionell mening finns ett problem. Problemet ligger i att i mentorsbegreppet finns en rollfördelning som anger tonen från början. Det är säkert bra i vissa fall om behovet är att få "adepten" att verkligen inse att "mentorn" är någon som alltid vet bäst, har mest erfarenhet och därför är auktoritet i relationen. Däremot finns ju situationer där mentorskapets mentor och adeptroll växlar beroende på vad som behandlas. Vi kör ett "dubbelriktat" mentorskap i Rektorsakademien och det har visat sig att de som förstått poängen med detta inser att skolledare och näringslivsledare fantastiskt har mycket att lära av varandra. Den ene slipper känna sig som den underlägsne tacksamme personen bugandes med mössan i hand pga förutfattade meningar. Det har tillexempel visat sig att näringsledare likväl som skolledare blivit så engagerade med att bistå med sina unika erfarenheter att de till och med funnits med på ledningsgruppsmöten i vardera läger. Den gamla synen på mentorskap bygger på idevärlden att kunskap är en maktfråga, jag är inte så säker på att det är det längre. I alla fall inte på samma enkla sätt som förut.

Dubbelriktade mentorskap känns modernt...mentor adept känns väldigt passé...

Friskola vs Kommunal skola

Alltfler friskolor startar i Sverige och naturligtvis innebär det ökad konkurrens, inte minst därför föräldrar numera kan välja vilken skola de vill att barnen skall gå i och att skolpengen följer med eleven till den skola som väljs. Detta är fantastiskt bra för kommunala skolors elever eftersom under konkurrens tvingas alla skolor prestera bättre undervisning och påvisa ökat resultat.

I Stockholm föreslås 22 nya friskolor och det lokala lärarfacket (skall poängteras) kritiserar detta eftersom kommunala skolor riskerar tvingas lägga ned då elevunderlaget sjunker. Vad de säger egentligen utan att tänka på är att de gärna ser att skolor som inte håller måttet skall kunna finnas kvar.

För svensk skolas elevers/studernades skull är friskoleförordningen bra. Den skapar konkurrens som tvingar skolorna till bättre resultat. Skolor som underpresterar, oavsett det är kommunal eller friskola, måste förbättra sig eller riskera att läggas ned. Skolan är i första hand en utvecklings- och lärplats för barn och ungdomar och i andra hand en arbetsplats för vuxna. Det yttersta måttet på en bra skola är om skolan skapar möjligheter för alla barn/ungdomar att nå målen.

För det krävs ett brinnande engagemang, fokusering och ett väldigt högt mått av proffesionalitet. DET kan alla skolor skapa, oavsett driftsformen "friskola" eller "kommunal skola".

Kd borde ha partiuniform

Skolan är inne i en kris, det råder det inget större tvivel om. 25% når inte målen och var tredje blir kränkt. Målet bör vara att få bort kränkningarna samt att få alla elever i svensk skola att nå målen. Men då måste vi bort från de naiva och enkla populistiska diskussionerna.

Skoluniform är en sådan eftersom det inte finns några som helst belägg för att skoluniform skulle minska problemen med mobbing, sexism och objektifiering. Att det skulle vara skoluniformen som är lösningen på problemen i skolan är att sticka huvudet i sanden likt den smått korkade strutsen, ett djur som inte heller kan flyga. Finns mobbing inom försvarsmakten, idrottsrörelsen, på systemet, på Statoil, på MacDonalds, inom flygvärdinnorna på SAS, på SIBA, inom Polisen etc ? Ja och de har alla uniformer. Jag är säker på att man kränker varandra inom Kd också, varför inte ta fram en Kristdemokrat Uniform. Det kunde ju vara jeans och en trevlig collegetröja med Kd:s varumärke på bröstet.

Nej kränkningar, mobbing och andra negativa beteenden löses genom att vi bryr oss, stöttar och finns där som vuxna. Många barn i Sverige lever i trasiga familjer där det inte är ovanligt med våld innanför hemmets fyra väggar. Kanske misshandlas elevers mammor/pappor nu medan barnet ser på, eller så kanske det är knarkfesten i vardagsrummet varje kväll som får barnet att låsa in sig och gömma sig under huvudkudden av skräck. Att med sådana hemförhållanden bli opåverkad är nog för mycket begärt och sannolikheten att tonåringens beteende syns i skolan i skepnad av orolighet, "se mig agerande" och till och med mobbande av andra borde inte vara så svårt att förstå. Dessa tonåringar behöver en vuxen att se upp till och som kan få värderingarna att utvecklas åt rätt håll. Det behövs inte vuxna som med attityden "sitt ner och håll käften", "du stör så därför är du mindre värd", "det är möjligt att vi har demokrati i Sverige men i mitt klassrum är det diktatur som gäller". Nu är det som tur är detta inte är en naturlig attityd bland svenska lärare, men det förekommer. Däremot räcker det med att några få för att förstöra för många.

Entreprenörer, Skola & Globalisering

Vi måste öka entreprenörsandan i Sverige ! Den kan vi ha otroligt mycket nytta av. Dels kan vi få nya arbeten genom att fler ungdomar kan starta egna företag och stå på sina egna ben. Dels kan skapa riktigt socialt entreprenörskap som förbättrar vårt sociala skyddsnät som alltjämt tycks krackelera för varje år som går. Entreprenörskap är ett positivt laddat ord, till skillnad från utslagning, allienation, sgregering, äldrevanvård, fattigdom och bidragsberoende. Det finns miljoner andra negativa ord, men entreprenörskap är positivt. Entreprenörskap är att vilja åstadkomma något och verkligen få det att hända, inte bara snacka om det. Entreprenörskap är att verkligen brinna för ideer och strunta i vad jantelagen kraxar. Entreprenörskap är inte i sig att från en funnen krona skapa 10 miljoner. Det kan vara en konsekvens, men entreprenörskap är en tro på att allt är möjligt och att alla kan och spelar roll.

Skolan behöver fler entreprenörer som kan skapa framtidstro och det där positiva som ligger i ordet entreprenör. Det där positiva som säger att "Ja för fan, det provar vi !". Det där positiva som sätter ut färdriktningen så att man kan börja analysera möjligheterna istället för att starta med att finna hinder, svårigheter, omöjligheter, osäkerheter. Skolan behöver precis ett sånt här tänkande.

Eleverna måste förberedas för ett samhälle som alltjämt kommer öka sin globalisering. Globaliseringen har ju tagit fart de senaste 15 åren genom bland annat Internet. Det är inget nytt med kommunikation mellan länder, det nya är att det går snabbare och att det blir fler aktörer i alla processer. Konkurrensen blir stenhård ! Kunskapsövertaget i vår del av världen försvinner snart när kineser och indier kan lika mycket som vi. De har byggt upp något på 15 år som tagit oss århundraden att lära oss. Deras utvecklingstakt accelerar och vår har stannat. Vi märker det inte ens. Kostnaden för deras tjänster är låga och våra höga. Vi förlorar. Kolla Fredrik Härens www.intresting.org Läs hans böcker !

Företagarna (medlemsorganisation för företagare) med Gunvor Engström i spetsen står för entreprenörskap och har förstått att skolan är en viktig barnkammare för entreprenörer, eller en plats där framtidstro kan skapas.

Bra Hären ! Bra Gunvor !

:-)

Ungdomar, Vuxna & Anders Carlberg

Idag träffade jag Anders Carlberg, en av figurerna bakom Fryshuset i Stockholm. Anders är i sanning en intressant person och jag fastnade för något som han sa som jag själv också skrivit någon debattsida om. Nämligen avsaknaden av mötesplatser mellan generationer. Fast då när jag skrev handlade det mest om nedmonteringen av fritidsgårdar och i kölvattnet på det ungdomars egna normtäljande och fjärmning mot vuxenvärlden. I dag har samhället ungdomar som knappt möter vuxna förutom påtvingat (som de upplever det) i skolan. Iden med Fryshuset är fantastiskt genial eftersom man fyller tiden för eleverna med aktiviteter och låter deras motivation starta hos dem själva. Förvisso lockar de mest ungdomar med passion för saker som har med fritidsintressen och ungdomskultur att göra men det såklart idén i sig som är intressant. De har lyckats ! Vi måste se till att byta "håltimmar" och "fritid utan vuxna" mot engagemang, aktivitet och passion.

Jag skulle önska att vi suddade ut gränsen mellan skolarbete och fritid mer. Det måste i alla fall vara bättre än att ha ungdomarna sysslolösa. Eller ?

Kolla in http://www.fryshuset.se eller åk dit och kolla !

Skolministern, mobiler och rektorer

Idag läste jag att skolministern vill införa en ändring i lagen som ger rektor möjlighet att beslagta störande föremål. Debatten handlar om mobiler men i själva verket handlar det om alla störande föremål. Vad som är störande föremål är dock oklart, inte att det är mp3-spelare och mobiler för det är självklart så att de kan störa. Men kan man tänka sig att det kan vara atribut som provocerande piercing, speciella frisyrer? Rasslande halsband, pipande armbandsur? Får man ha en privat bärbar dator med sig på lektionerna? Ja om man tolkar förslaget är det upp till läraren att avgöra vad som är störande och därefter förankra detta hos Rektor som har då möjlighet att beslagta elevernas privata ägodelar och återställa ordningen. Det är alltså inte fysiska saker i sig som förbjuds utan det avgörande är ifall de stör. Att ha sin mobil i fickan med ljudet avslaget torde då vara helt ok så länge man inte helt plötsligt under en lärares genomgång ringer i den. Rektor skulle kunna lägga ut beslutet på delegation och i praktiken kan det då handla om att biträdande rektor får agera tillsammans med läraren. Tydligt är dock i förslaget att avsikten inte handlar om att enskilda lärare får beslagta saker.

Jag hoppas att nu, när det trots allt lutar åt denna verklighet, att denna lag INTE blir en signal om att lärare på egen hand avgör vad som gäller i klassrummet. Jag hoppas verkligen att lärare och elever TILLSAMMANS inser att läroplanen dikterar villkoren för hur undervisningen skall bedrivas och vilka regler som skall gälla, dvs VAD som i detta fall kan anses vara störande och därmed påverka undervisningen/lärandet.

Mina samtal med ordföranden i Sveriges Elevorganisation Seher Yilmaz visar på att det är väldigt si och så med elevinflytandet i skolan och att mycket beror på att skolan missuppfattat läroplanens syn på och elevernas vilja med elevinflytandet. Eleverna kräver faktiskt inte att få styra skolan, man kräver att få bli lyssnade på. Elever är kloka !

2005-08-23

Första testet :-)