Idag fick jag "Evil Eyes"..... Jag hade den stora förmånen att i riksdagens lokaler tala för ett antal aktiva inom miljöpartiet. Jag är väldigt glad och tacksam för det, för jag tycker de resonerar rätt så sunt i en hel del frågor när det gäller skola. Det tydliga uppdraget jag hade var att provocera för att diskussionerna de skulle iscensätta efteråt skulle ta fart. Normalt sätt bygger mina framträdande på en genomtänkt story där iden är att få människor att slappna av i sina normativa och fyrkantiga värld och tankar kring vad skolan "bör vara" och istället börja fundera över hur man kan "Tänka Om". Men i det här fallet hade jag bara 20 min, och inte 2 timmar som jag brukar. Så jag valde att köra nått halvmellanting mellan föredrag och diskussion.
Jag började med att försöka ställa frågan: "Är kunskap makt? Eller om ett mer relevant påstående är att "lärande är makt". Att det faktiskt är de som "lär om bäst" som är de som klarar sig bättre än de som inriktar sig på att enbart "kunna mest" utifrån tex perspektivet minneskunskap. Allt utifrån det resonemang som handlar som bla rör begrepp som formativt kontra summativt lärande- och bedömning.
Jag lutade mig mot att kunskap inte längre är något statiskt fast och färdigt, utan något som istället är i ständig förändring. Att halveringstiden för kunskap kortats från att för 50 år sen varit ett helt liv till att numera vara 3-6 år och att det i någon mån förmodligen påverkar skolans uppdrag? (Allt finns vederhäftigt bevisat genom forskning från bl.a ett flretal svenska universitet, Harvard University, Stanford University och MIT).
Ganska snabbt in i mina 20 minuter så möttes jag av ett antal blickar som kan liknas vid "evil eyes". Jag utmanade uppenbarligen ett antal människors fasta uppfattningar av vad skola, kunskap och lärande är och skall vara enligt kultur och tradition. Faktum är att jag har aldrig mött sådana tydligt hatiska och innerliga blickar förut. Jag blev överrumplad. Det ska sägas det var långt ifrån alla, snarare i praktiken bara några få enstaka personer. Men förmodligen inflytelserika sådana.
Det är inte alls ovanligt att jag möts av skeptiker, det hör själva rollen till om man vill provocera konstruktivt. Men aldrig förr har jag mött blickar som verkligen vill utplåna en.
"Men för att kunna laga en god omelett så måste man knäcka i alla fall några ägg....."
1 comment:
Så är det ju. Äggen i sitt skal är nog vackra på sitt sätt, lätta att förvara dessutom, men så värst mätt blir man inte på att ha gott om ägg i förvaring.
För några år sedan (4-5, kanske?) var det många som protesterade, som invände, som kritiserade, som opponerade sig mot själva tanken på att tiden går, världen förändras och skolan måste förändras med den för att förbli relevant. I dag är det fler som vågat sig över tröskeln, men de som står kvar, blir de inte allt högljuddare och aggressivare ju färre de blir?
Post a Comment