Intervjun med Tina Acketoft fortsätter med tips kring hur man hanterar timplanens begränsande ytterligheter, bearnaissås och varför det behövs ett "rektorslyft" likaväl som "lärarlyft".
Fredrik: När utredningen baserad på 900 skolor som arbetade "timplanefritt" visade att det är bättre för arbetsbelastning, trivsel, elevers måluppfyllelse och utveckling att slopa timplanen så valde dåvarande regering att ändå behålla ett sämre system. Hur kan man välja något som uppenbarligen är sämre för elevers förutsättningar att utvecklas och lära?
Tina: Samma utredning visade också att vissa ämnen riskerar att i bästa fall bara prioriteras ner, i värsta att helt försvinna med ett helt timplanfritt system - det tycker jag är ett allvarligt problem. Allt är inte svart eller vitt, jag tror varken det ena eller det andra är att konsekvent föredra. Därför är det bra att vi behåller timplanen, men ökar friheten att balansera utifrån elevens, gruppens och skolans behov. Mina tre barn går t ex i en montessoriinspirerad skola där man delvis läser i projekt, block och timmar vilket fungerar utmärkt eftersom det är ett flexibelt system som ändå har en kontrollfunktion inlagd genom timplanerna.
Fredrik: Blev du någon gång mobbad, dvs kränkt fysiskt eller psykiskt vid upprepade tillfällen, i skolan? Eller var du nära någon som blev det? Vilket är enligt dig det viktigaste som skolan bör utveckla för att få bort mobbingen i skolan? Försök vara konkret.
Tina: Ja. Jag både blev mobbad under en period, och såg andra bli det. Speciellt under mellan- och högstadieperioden som ju är en period som ofta är stökig för barn och ungdomar. Det händer så mycket i och runt en själv att vissa tar alla chanser att markera sin egen storhet genom att förminska och kränka andra. Vuxna har ett ansvar här som aldrig kan avtalas bort. Man är som vuxen skyldig att titta efter och verkligen se på elevernas beteende. Aldrig tveka, aldrig backa, aldrig bortförklara - att se och agera genast och konsekvent trior jag är enda sättet att förhindra att mobbing slår rot någonstans. Sedan finns det goda möjligheter att arbeta förebyggande med olika konflikthanteringsmetoder som gör att man bygger självkänsla både hos individer och gemenskap hos gruppen.
Fredrik: Gör en analys av ledarskapsstandarden i grova drag när det gäller skola jämfört med exempelvis företag i arbetslivet eller annan samhällsfunktion. Hur skulle du vilja se utvecklingen framåt? Se ledarskapet som att det krävs hos både lärare och skolledare
Tina: Eftersom jag kommer från näringslivet gör jag ofta jämförelser mellan det och politiskt styrda verksamheter - och oftast kan jag konstatera att också skolan ofta brister i ledarskapet. Att vara lärare är redan det att vara ledare, men att vara skolledare/rektor är det i än högre grad så klart. Det är få förunnat att vara födda till perfekta ledare, det är något man måste lära sig och träna. Därför är rektorsutbildade rektorer ett krav för att en organisation överhuvudtaget ska ha en chans att fungera och utvecklas. Jag vill se samma kunskapslyft inom rektorskåren som vi nu ser inom lärarkåren. Och att vidareutbildningen sker kontinuerligt. "Det livslånga lärandet" är ett av de vackraste uttryck jag vet. Både som politiker för att det betyder att samhället konstant utvecklas, men också personligen för att jag verkligen älskar att lära nytt och hoppas få göra det hela livet.
Fredrik: Kan du slänga ihop en riktig bearnaisesås? Alltså inte pulverbea. Vilket är i så fall ditt tips om hur man får den att inte skära sig? Var lärde du dig det?
Tina: Japp. Ha jämn temperatur på alla ingredienser, vispa konstant och ta det lugnt med oljan! Hemma tror jag. Jag kommer från en matglad familj och har en egen matglad familj som både älskar att laga och äta mat. Sedan lärde jag mig otroligt mycket på mitt första jobb som servitris/alltiallo. Då hängde jag i köket så mycket som möjligt och frågade ut kockarna.
Fredrik: Nu när kompetensen i samhället tenderar att vara mer flyktig och viktiga varumärken (verksamheter) flyttar till länder som Kina, hur resonerar du i det sammanhanget kring begrepp som kreativitet och nytänkande i skolan?
Tina: Det är livsviktigt för vår vidare utveckling som välfärdsstaten Sverige. Därför är det skönt att entreprenörskapet som pedagogisk idé nu skrivs in och stärks i den nya skollagen.
Tack ska du ha Tina !
No comments:
Post a Comment