Wednesday, March 11, 2009

Demokrati & Skola

Demokrati är en grundsten i det svenska samhället och det är för oss svenskar en självklarhet att demokratins principer präglar vårt sätt att förhålla oss till det mesta som rör samhället, särskilt förändringsprocesser. När demokratins principer felutnyttjas eller brister så reagerar de allra flesta med bestörtning. Det är en het potatis, med all rätt.

Den offentliga debatten i traditionella medier är idag den bärande demokratiska arenan och med internet som komplement blir det allt svårare att i framtiden att runda demokratin.

Men när det gäller unga så är det inte lika självklart. I skolan tex är det inte självklart att eleverna finns med i viktiga beslut kring utveckling och förändring. På en del skolor är det demokratiska arbetssättet väl fungerande men på många har jag en känsla av att det inte är utbyggt alls.

Jag undrar tex varför denna punkt i läroplanen inte tycks används som en naturlig del i undervisningen:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
Lpo94 1 kapitlet

Notera detaljen "dagliga undervisningen".

Jag undrar till exempel vidare över varför det inte är självklart att ta in eleverna i skolans ledningsgrupp? Det går väl alldeles utmärkt att involvera unga människor i viktiga frågor?

"På det sättet man ju tydligt visa unga att de är kompetenta individer som kan ta ansvar"

Ansvar är ju en viktig kugge i demokratins mekanismer. För att vår demokrati skall kunna fungera och för att vår frihetsgrad skall kunna stanna hos oss i vår kultur så krävs att alla medborgare tar ansvar. Ansvar är något fint och möjliggörande, inte något betungande eller få förunnat. Med ansvar kommer naturligtvis också befogenheter, rättigheter och skyldigheter. Vi skall vara stolta över att ha ett så väl utbyggt tänk kring demokratin, och det är dax att också visa på ett ökat ansvarstagande för demokratins hörnstenar. För när ansvarskänslan brister så brister också engagemanget och i värsta fall uppstår allienation och utanförskap. Den realiteten kan nog alla i skolan vittna om, för exemplen finns på de allra fleta skolor.

Därför bör kanske det demokratiska uppdraget i skolan förtydligas ytterligare och lyftas ännu mer i styrdokumenten. Vi bör ha en nationell undersökning som varje år mäter de ungas upplevelser om hur deokratin fungerar för dem på deras skola. Detta skulle ge oss ovärderlig information och kunskap om hur vi utvecklar demokratin och samtidigt aktivt minskar risken för utanförskap hos ungdomar.

Utanförskap är mycket kostsamt för individen och samhället i stort.

:-)

1 comment:

H.Nordin said...

Hej Fredrik.

Har precis läst färdigt "uppdrag skola". En fantastisk klarsynt bok med många hälsosamma utanförperspektiv på skolan.

Jag har också funderat mycket kring demokratin i skolan. Och jag anser nog att skolan är ganska bra på att iscensätta demokratiska strukturer som elevråd, matråd, klassråd osv. Tyvärr får eleverna ofta erfarenheten av att få nej, i dessa forum, då deras ideér inte är beredda att tas emot. Små saker, detaljer, inredning, inköp osv kan få gå igenom, men de riktigt bra, galna, innovativa ideérna får ofta "Nej". Så känslan av att verkligen få påverka i dessa forum blir, tyvärr, ofta liten.

Sen pratas det för lite om det demokratiska förhållningssättet. Framförallt i de lägre skolåldrarna. Att vara demokratisk i förhållande till sin klass eller elever individuellt. Pedagoger bestämmer vart barnen ska sitta, vem det ska gå med, tider och platser osv. Hur demokratiskt är det? Hur mycket känner eleverna att de kan påverka sin egen vardag?

Ser fram emot att plöja igenom din blogg!

Vänligen