Föredraget "Uppdrag Skola!"

Nu finns delar ur föredraget "Uppdrag Skola!" på Youtube för den som eventuellt skulle vara intresserad. Det är bara ett axplock av innehållet men det kanske kan ge en bild i alla fall av vad jag är ute efter i budskapsväg.



Håll till godo med det lilla !

:D

Elevitera Mera !

ABC för lärare (inget aprilskämt)

På onsdag nästa vecka, dvs 1 april, så släpper vi Max Entins nya seriebok om skolan med titeln "ABC för lärare". Det är Maxs andra bok som vi ger ut och den som den första ger anledning till mycket igenkänning och gutturala skratt.

Ni som vill komma på releasepartyt kl 18.00 på Sveavägen 34 (Stockholm) och samtidigt få möjligheten att köpa boken signerad till partypris kan anmäla er på denna mailadress:

abc@rektorsakademien.se

Vi bjuder på något att dricka såklart, plus mingelmöjligheter.

Välkomna att anmäla er

Ni som vill beställa den som vår/sommarpresent till personalen kan kontakta oss på Rektorsakademien så lovar vi att ge er ett bra paketpris. Annars är ordinarie pris 120 kr (plus frakt).

=D

Timplanen, en black om foten....

Timplanedelegationen lämnade sitt betänkande till den regeringen 2005. Slutsatsen var att timplanen inte hör hemma i en mål och resultathävdande skola. Den hindrar utveckling av arbetsprocesser och ger mer negativa än positiva effekter. Bakgrunden vara att man givit 900 skolor under 5 år tillåtelse att arbeta utan timplan. Det betydde att skolorna själva kunde anpassa lärandet efter de ungas förutsättningar. Projektet beforskades och man kom fram till följande i den slutgiltiga rapporten:

- Ökad måluppfyllelse, dvs ökat lärande
- Förbättrad arbetstillfredsställelse för lärare och elever
- Ökat korrelation med den målstyrda läroplanen Lpo94
- Föräldrar blev också mer nöjda med skolan

"Försöksverksamheten har följts av ett flertal olika forskare. Resultaten visar att i de skolor som ingår i försöksverksamheten har det utvecklats olika sätt att använda tiden mer flexibelt. Det har skett en ökad målorientering, en konsekventare utvärdering och en positiv utveckling av arbetssätt som lett till ökat elevinflytande. Betygsresultaten har utvecklats mer positivt än i övriga skolor."
Helsingborgs Stads hemsida

Detta betyder att det i och med detta är empiriskt klarlagt att timplanen inte är förenlig med en målstyrd (målhävdande) skola och delegationen gav, med Skolverkets välsignelse, regeringen rådet att avskaffa timplanen eftersom den är ett hinder för skolans möjligheter till utveckling och förbättring. Regeringen vågade dock inte sätta ned foten den gången, man var rädd för konflikter. Regeringen vek sig helt enkelt för enskilda människors tycktande istället för empiriskt belagd kunskap. En trend som sitter i när det gäller nuvarande regering.

Ett hån mot skolans professionella och framförallt ett hån gentemot forskning och skolutveckling.

Min uppfattning är att timplanedelegationen hade helt rätt i att timplanen och målstyrning inte kan fungera tillsammans, och det är enkelt att förklara rent logiskt. Vi vet att individer tar olika lång tid på sig att lära för bestående kunskaper, detta eftersom vi alla har olika förutsättningar och olika erfarenheter. Några har lättare än andra inom vissa områden men svårare inom andra. Det är en del i vår komplexa mångfald. Detta är empiriskt belagt i forskningen om lärandet och inget särskilt kontroversiellt. Att då hävda att alla skall ha exakt lika många timmar, 6665, fördelade på 16 ämnen är direkt okunnigt och världsfrånvänt. I en sådan skola styr strukturen och timmarna mer än vad som sker kring lärandet. Man tar inte förtsta utgångspunkt i lärandet utan timplanen sätter istället gränser för vad man kan och inte kan göra i skolans namn. Inte behoven och förutsättningarna.

Timplanen är inte bara kontraproduktiv i en målstyrande skola utan den blir också på många håll en enkel en ursäkt för att inte förändra skolans pedagogiska arbetssätt och grundantaganden. Att förändra kostar initialt kraft och engagemang. Man skyller därför gärna på att man är så styrd av timplanen. Det blir en lätt väg ut ur komplicerade resonemang.


En del skolor i Sverige jobbar trots timplanen ämnesintegrerat och verklighetskopplat i projekt och teman där eleverna med olika förutsättningar kan jobba självständigt eller med mer stöd från läraren. Man utnyttjar det frirum som finns men som få vågar. Det är skolor med tydliga ideer om pedagogik och arbetssätt, också också med starka ledare. Ledare med visioner om den globala framtiden och vad unga behöver. Men de flesta fjättras i de arbetssätt och den kunskapssyn som passar med timplanens instrumentella syn på lärande. Alltså styr gamla strukturer och idéer som inte vilar på forskning och beprövad erfarenhet skolan och hur vi löser de utmaningar som nu tornar upp sig.

Jag förstår inte hur man kan stå upp för den typen av idéer?

Det är nu dax för politiken, forskningen och professionen att samlas runt idéer som ger oss en skola med fokus på lärprocesser.

Först då kan vi skapa en skola som bygger på motivation, lust och engagemang för lärande. Då kommer också det djupa lärandet.

Men framförallt ger det oss en skola som vilar på resultatet av forskning och beprövad erfarenhet istället för trender och enskilda personers tro och tyckanden.

Bad and worse...

Enligt ett flertal analyser, bland annat Lärarförbundets, kommer nu krisen snart att också slå mot skolan. Enligt de förvaltningschefer och politiker jag har kontinuerlig kontakt med så kommer de riktiga effekterna kommer inte för än 2010, då budgetarna på allvar minskar i kommunerna. Självklart måste en ansvarstagande huvudman redan nu vidta åtgärder för att minimera konsekvenserna så långt det går när vågen väl sköljer in. En smart huvudman tänker däremot långsiktigt och passar på att ta initiativet på skolområdet när alla andra intar passiva roller i kylan.

Krisen vi nu befinner oss i är en kris som går genom hela samhällsstrukturen och det krävs att alla och envar inser allvaret i situationen och ser till att bidra med smarta och nytänkande lösningsförslag.

Extra ordinära situationer kräver extra ordinära insatser.

Politiker på alla nivåer har nu en hel del tuffa beslut att fatta och jag kan inte låta bli att citera Barack Obama när han beskriver karaktären på en hel del av de beslut han dagligen har på sitt bord. Han säger:

"It's often a choice between bad and Worse"

De val man nu måste göra handlar om att bygga framtid och för att klara det krävs prioriteringar. Och hur konstigt det än kan låta så skulle jag vilja att man i denna tid inte tar fram osthyvel och bara tänker kostnadsnedskärningar rakt över alla områden utan att man frdar skolans område. Inte bara fredar utan omprioriterar i budgeten och satsar på skolan på aldrig tidigare skådad nivå. det är nämligen nu man måste visa hur man tänker hantera framtida kriser på denna nivå. Alla länder kommer givetvis skära i de offentliga utgifterna så att så få som möjligt drabbas. I de flesta kulturen skär man direkt i vård, omsorg och skola. Men en klok beslutsfattare skär istället bort sådant vi kan avstå ifrån, sådant av karraktären "nice to have" och lägger överskottet i sådant jag kallar "crucial to have". Skolan är ett sådant. Och våra barn och unga behöver en bättre utbildning. Jag skulle vilja se följande:

En ny snabbutredning och sjösättning av en modern lärarutbildning
En ny snabbutredning och sjösättning av ny skolledarutbildning
Investering nationellt i en långsiktig implementering av "en dator till varje elev"
Säkerställning i styrdokumenten att djupinlärning prioriteras framför ytinlärning
Starta nationella projekt för ökat inflytande för unga

Och vad ska man då skära ned på frågar sig den pålästa?
Ja allt som har karaktären "nice to have"....

It's often a choice between bad and worse....

Den skolpolitiska debatten 18/3

Över 180 rektorer, lärare och politiker och förvaltningschefer i både kommunal och fristående skola samlades den 18/3 för att diskutera det upprop som Mats Ekholm, professor vid Karlstads universitet, Hans-Åke Scherp, docent pedagogik vid Karlstads universitet och Bengt-Erik Andersson, professor emeritus, Stockholms universitet startade i januari.

Debattledare var Sofia Strömberg som är rektor på Berghs School of Communication och jag själv. Vi försökte få en framåtsiktande diskussion men ändå med förankring i nuet. Inte så lätt alla gånger, och vi hann inte med alla de frågor vi hade som mål men dem spar vi till nästa gång.

Utbildningsutskottet var representerat av Gunilla Tjernberg (KD), Rossana Dinamarca (V), Sofia Larsen (C), Mats Pertoft (MP), Mats Gerdau (M), Christer Nylander (FP) och Marie Granlund (S).

Scherp inledda med att beskriva den forskning som anger vad som utmärker en skola en där djupinlärninbgen står i fokus. Att som pedagog och skolledare finna inre motivation och drivkraft hos eleven är i särklass bästa verktygen enligt den forskning som finns på området. Scherp hänvisade också flera gånger på den svängande debatten i England (se förra blogginlägget här) där 20 års nationella prov nu ifrågasätts av pedagoger, föräldrar och forskare. Man tenderar att lära för provet.

Min egen erfarenhet av Kina visar på detsamma. Kinerserna är världsbäst på att lära enligt förmedlande utbildningsprincip inför proven. Man lär inte för livet utan för provet. Det är detta som skapar ytlärande, snarare än inre insikter och kunskap på syntesnivå. Skolan utvecklas till att pedagogiskt didaktiskt just lära barnen inför tex de nationella provet och inte förbereda dem för vad som krävs i det samhälle de skall leva i. Där givetvis utantillkunskaper också har sin roll. det finns ingen motsats här.

"Det finns en risk med att se de nationella proven som enda sätt att mäta kunskap. Skolan tenderar nämligen då att fokusera på ytinlärning istället för att djupinlärning" uttryckte Scherp med en blinkning åt politiken.

Den efterföljande debatten startade i vilka lärandeperspektiv vi bör inta utifrån ett globalt perspektiv. vad krävs av skolan för att Sverige långsiktigt skall kunna hävda sig på den globala marknaden. Vilka talanger eftersöks i det framtida samhället/arbetsmarknaden? Förhållandet mellan det hårda kunskaperna som är mätbara och hur vi kanske måste lära oss att värdera den inre djupinlärningen. Vad är en kvalitativ skola, hur vet vi vad vi behöver? Svåra frågor. Ännu svårare blev det när jag ställde frågan jag brukar ställa kring kreativitet och idéskapande, nämligen

"kan utskottets representanter förklara vad en idé består av?".

Inget direkt tydligt svar framkom naturligtvis, utan tvärtom det vanliga trevandet om att man behöver ditten och datten och vilka förutsättningar som krävs för en kreativ miljö. Men inte så mycket kring vad en idé faktiskt är. Och då blir det ju förstås svårt att som politiskt vald skapa politiska förutsättningar för hur dessa talanger utvecklas mer i skolan.

Sammantaget kan man säga att jag ändå förvånades över hur överens partierna ända är över vad som måste göras i skolan på det stora hela, även om de skiljer sig ideologiskt i detalj. Framförallt skiljer de sig kring HUR vägen bör stakas ut. Och det är ju den vägen vi alla söker, med ljus och lykta....är den vägen verklugen svart eller vit?

Det blev i alla fall en bra förmiddag på rektorsakademien tycker jag. Vetenskapen, politiken och professionen mötes för en gångs skull på samma arena. Alla förstod inte varandra på en gång men rollsökningsfasen är inledd. Det borgar för en fortsättning.

:)

England vänder riktning?

I detta inslag redovisas hur debatten i England verkar få en annan riktning ifråga om nationella prov.

Sveriges Television SvtPlay (Rapport)

Hur går era tankar kring det?

F

Bidra till politisk debatt!

Nu finns det möjlighet för er bloggläsare att bidra med tankar till den allmänna skolpolitiska diskussionen.

Den 18/3 arrangerar vi en debatt på Rektorsakademien med riksdagspartiernas skoltalespersoner. Inledande anförande genomförs av Hans-Åke Scherp där han förklarar mer om sitt nationella upprop med bland annat Mats Ekholm. Inlägget blir startskottet på den efterföljande debatten mellan Mats Pertoft (mp), Marie Granlund (s), Mats Gerdau (m), Christer Nylander (fp), Rosanna Dinamarca (v), Sofia Larsen (c) och Gunilla Tjernberg (kd).

Syftet med att arrangera detta är att vi vill nyansera den offentliga diskussionen runt skolan. För Rektorsakademien som är partipolitiskt neutrala men intresserade av skolpolitik är det viktigt att bidra till en mer nyanserad diskussion.

Debatten kommer att röra framtidens globala arbetsmarknad och skolans roll i den. Säkert kommer en del handla om ledarskapets roll för skolledare och för lärare. Andra intressanta områden är själva lärandet, tex om innehållet, hur vi ökar intresset för lärandet hos unga, vilka talanger vi behöver framöver samt hur vi bäst stimulerar utveckling av dessa.

Själva områdena är ännu inte satta med debattledaren och det finns möjligheter för er att påverka innehållet.

Sveriges framtid behöver dig och dina tankar !

Om ni mailar mig eller kommenterar här på bloggen så bidrar ni till att innehållet blir ännu mer relevant.

:-)

Demokrati & Skola

Demokrati är en grundsten i det svenska samhället och det är för oss svenskar en självklarhet att demokratins principer präglar vårt sätt att förhålla oss till det mesta som rör samhället, särskilt förändringsprocesser. När demokratins principer felutnyttjas eller brister så reagerar de allra flesta med bestörtning. Det är en het potatis, med all rätt.

Den offentliga debatten i traditionella medier är idag den bärande demokratiska arenan och med internet som komplement blir det allt svårare att i framtiden att runda demokratin.

Men när det gäller unga så är det inte lika självklart. I skolan tex är det inte självklart att eleverna finns med i viktiga beslut kring utveckling och förändring. På en del skolor är det demokratiska arbetssättet väl fungerande men på många har jag en känsla av att det inte är utbyggt alls.

Jag undrar tex varför denna punkt i läroplanen inte tycks används som en naturlig del i undervisningen:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
Lpo94 1 kapitlet

Notera detaljen "dagliga undervisningen".

Jag undrar till exempel vidare över varför det inte är självklart att ta in eleverna i skolans ledningsgrupp? Det går väl alldeles utmärkt att involvera unga människor i viktiga frågor?

"På det sättet man ju tydligt visa unga att de är kompetenta individer som kan ta ansvar"

Ansvar är ju en viktig kugge i demokratins mekanismer. För att vår demokrati skall kunna fungera och för att vår frihetsgrad skall kunna stanna hos oss i vår kultur så krävs att alla medborgare tar ansvar. Ansvar är något fint och möjliggörande, inte något betungande eller få förunnat. Med ansvar kommer naturligtvis också befogenheter, rättigheter och skyldigheter. Vi skall vara stolta över att ha ett så väl utbyggt tänk kring demokratin, och det är dax att också visa på ett ökat ansvarstagande för demokratins hörnstenar. För när ansvarskänslan brister så brister också engagemanget och i värsta fall uppstår allienation och utanförskap. Den realiteten kan nog alla i skolan vittna om, för exemplen finns på de allra fleta skolor.

Därför bör kanske det demokratiska uppdraget i skolan förtydligas ytterligare och lyftas ännu mer i styrdokumenten. Vi bör ha en nationell undersökning som varje år mäter de ungas upplevelser om hur deokratin fungerar för dem på deras skola. Detta skulle ge oss ovärderlig information och kunskap om hur vi utvecklar demokratin och samtidigt aktivt minskar risken för utanförskap hos ungdomar.

Utanförskap är mycket kostsamt för individen och samhället i stort.

:-)

Saab, skola och strukturomvandling

När jag var i Kina nyss pratades det en del i olika läger om Saab och om Kinesiska bilföretag skulle vara intresserade av varumärket SAAB. Det samlade intrycket var att då pengar finns i bilindustrin och landet har en stor kassa (även om Kina nu också kliver rakt in i den globala krisen) så kommer Kineserna sannolikt göra ett försök att köpa bilmärket så billigt man kan. Idag kom fler uppgifter fram om vilka intresserade köpare som VD talade om förra veckan.

"Omkring fem tänkbara köpare har visat intresse för att köpa Saab, uppger källor för Reuters. Däribland de båda kinesiska bilföretagen Geely Automobile och Dongfeng Motor Group."
Svt 2009-02-04

"Flera företag ska ha visat intresse för varumärket Saab och GM kan öppna för budgivning, så snart finansiellt informationsmaterial gjorts tillgängligt åt de intresserade.
Syftena är gissningsvis två, dels att komma åt kompetensen som finns i Saab kirng byggandet av SAAB-bilar men också utvecklingskompetensen, alltså förmågan att i framtiden skapa nya innovativa bilmodeller."
DN 2009-02-04

Och här har nu SAAB en liten chans till att bevara lite av sitt kära bilmärke, genom att i förhandlingar vara benhårda med att innovations- och utvecklarprocessen tillåts ligga kvar i Sverige även om produktionen så småningom sväng om till Kina. kan sen SAAB behålla innovationskompetensen så kan man rädda ett hundratal jobb kvar i landet. Dräneras den är det sannolikt utför med alltihop. Samtidigt kan man givetvis fundera över just den kompetensen då inga verkar vilja köpa SAAB numera, försäljningen sjönk 59 % i Feb. Mycket pga av bolaget nuvarande situation såklart men SAAB har ju nästan aldrig i sin moderna historia varit ett framfgångsrikt bolag. Det ska man komma ihåg.

Detta är ytterligare ett tecken på hur olika kompetens i skilda delar förskjuts i globaliseringens efterdyningar. Och att vi i strukturomvandlingen som nu sker i bilindustrin (tidigare varvs och teko industrin) är igång ordentligt men att vi även i framtiden kan ha roller, om än mindre. I Sverige sitter över 100 otroligt duktiga personer och konstruerar båtar över hela världen, som en rest från den gamla varvsindustrin.

För att ha chans att hålla kvar dessa roller krävs en utveckling och förändring av den svenska skolan så att fler kvaliteter skapas än de som hörde till industrisamhället...

Fler företag kommer nämligen att passera denna strukturomvandlig framöver, inte bara i Sverige utan även i världen. Inte bara i tung industri, utan även inom vissa delar av inom delar av IT och mobilbranschen. Och då måste vi ha en samlad innovativ, kunskapskonkurrenskrafig och ständigt förnyande lärandebas i hela landet. Annars kan vi inte möta framtiden.

Här krävs nu ett starkt ledarskap i skola, bland politiker och i företag.

Att luta oss tillbaka nu gör oss inte mer förberedda. Vi kan lösa detta om vi agerar nu. Det är när det blåser upp till storm som vissa bygger vindskydd och andra väderkvarnar som kineserna (Mao) säger....

Obama och skolan...

I torsdags talade president Obama till nationen igen och denna gång handlade det om hur USA skall återta initiativet igen internationellt genom att bygga upp landet inifrån. Skolan fick en intressant position igen, jag bloggade om det redan vid valutgången och han verkar återkomma till detta med skolan i en alltmer globaliserad värld:

Och ”våra barn” tävlar om jobb i en global ekonomi, men ”alltför många av våra skolor” förbereder dem inte för detta.
Sydsvenskan 26/2 2009

För detta vill han nu ha rejäla satsningar så att man kan bygga ut infrastruktur, bredband, och reparera och modernisera skolan i grunden. Hur det nu blir med detta vet ingen men det är ändå intressant att frågan "skola" ständigt sätts i ljuset av hur landet skall återhämta sig.

Det är mer än man kan säga här hemma, där denna typ av resonemang lyser med sin frånvaro i skuggan av annat.

Synd tycker jag....

:-/