I dagarnas fotbolls WM-yra kring landslaget så finns det uppenbar anledning att fundera de spelare som anses vara bäst och liksom hamnat under favorittryckets ok. För Zlatan, Henke och Co finns ju tex problemet att de alltid presterat starkt men risken med att vara stjärna är att det också tycks få personerna att tappa geisten eller hungern efter ett tag (se Ronaldo). När de tappar geisten så bär det ganska snabbt utför. Brolin kanske är ett ännu tydligare exempel på det som kallas fat and happy.Jag pratade med utvecklingschefen i Danderyd idag och deras skolor presterar bäst i landet år efter år och risken med det är ju att känslan av ett behovet av förnyelse inte är självklar. Man blir liksom lite lätt avspänd och tänker, why change a winning concept". Att skolutveckla i dessa högpresterande kommuner är naturligtvis svårare än i lågpresterade. Men även här finns favoritens fälla. I takt med att samhället förändras och eleverna med dem (se tidigare inlägg) så ändras kraven på undervisningens engagerande inslag (motivationsfaktorer). Och de skolor som inte lyckas utveckla engagerande undervisning framöver riskerar att förlora långsiktigt.
Kom igen nu Henke, visa att du inte e "fat and happy".
No comments:
Post a Comment