Svensk skola är i världsklass

I debatten kring skolan som nu rasar överallt ligger tyngdpunkten på eländesromantik, framburen av maktkontrollerade mediekanaler som medvetet styr innehållet ensidigt mot ett håll.

Eftersom denna ensidighet som herrar som Zaremba ger tenderar att ge en bild av skola som inte helt stämmer överens med verkligheten så finns det anledning att höja rösten en sekund och lyfta en sanning som är svår att blunda för:

Svensk skola och skolutveckling är i världsklass

Ok vi brister naturligtvis inom ett par områden om man enbart ser det hela genom PISA. Dessa brister skall vi naturligtvis med praktiknära forskning och pedagogiskt nytänkande åtgärda. Men det finns också en värld utanför detta perspektiv! En till och med ännu mer relevant värld.

Efter att ha rest runt i världen, och besökt skolor i både Nordamerika, Asien och Europa har jag fått förmånen att se vartåt det lutar när det gäller kunskapsutveckling. Vi har i Sverige tveklöst den bästa och mest framåtsyftande läroplanen i världen. Vi har också de vassaste grundidéerna om lärutveckling ute i kommunerna, en utveckling som baseras på en modern kunskapssyn och tankar om vad skolan skall syfta till. Vi måste nu bara få in i skallen att vi verkligen är på rätt väg. Det vill säga att se fortsatt framåt. Inte bakåt ! Vi måste sluta lyssna på de okunnigt kraxande kråkorna som vill vända utveckling mot retardation.

Jag är helt inne på samma linje som debattören Stig-Roland Rask (fd KK-stiftelsen) och jag menar att ett verkligt bra tecken på att svensk skola är på rätt spår är ju på det sätt vi hanterat den ekomomiska krisen, dvs hur resilienta vi är som samhällsorganism (en biologisk term för förmåga att inte påverkas dramatiskt negativt av störningar i ekosystemet). Bortsett från vissa politiska eldfängda diskussioner, inte utan relevans, har vi en väl sammanhållen samhällskropp som kan resa sig och borsta av dammet och ta tag i bitarna. Det kan absolut hålla ihop bättre, men ändå. Man ska betänka att de globala kraven 2011 ser helt annorlunda ut än 1950.

Men ser vi på samhällsdebatten om skolan utgör den möjligen ett genant undantag.

Poängen är att de 20, 30, 40 och 50 åringar som nu påverkar och beslutar om åtgärder i både offentlig sektor, föreningsliv, politik, myndigheter och näringsliv har alla gått i en skola som uppenbarligen gjort dem väl skickade att ta hand om ett land i en ekonomisk global kris. Se bara på Anders Borg och Reinfeldt, en gång två obstinata högjutt gapande tonåringar som nu leder landet. En av dem hävdade en gång att anarki är den bästa samhällsformen och att Landstinget är farligare än knark. Varifrån uppmuntrades de ta ut svängarna så pass, från hemmet? Kanske? Av videovåld? Troligen inte! Det var naturligtvis svensk skola som starkt bidrog till att ge dem de förutsättningar för intellektuellt experimenterande, glöm inte det. Svensk skola har på det stora hela fungerat väl ! Men det räcker inte om man ser framåt.

Vi måste bli bättre inom en rad områden för att möta framtiden, det är just nu det enskilt viktigaste för oss alla. Att se framåt ! Förbättra! Skapa en faktiskt utvecklingsrörelse! Så låt oss därför diskutera hur lärandet skall bli effektivare rent pedagogiskt och didaktiskt (i praktiken) istället för att ge vedträn till kvasidiskussioner liknande den som Zaremba initierat. Hans ogrundade tyckanden leder inte till den förändring/förbättring vi behöver. Den leder mot, i bästa fall, stagnation.

Låt oss nu utveckla våra styrkor än mer så vi kan möta den globalisering som rullar därute, den kommer nämligen inte vänta på Zarembas gäng...

Jag kommer utveckla dessa tankar mer i min kommande bok, men jag kände att det är på sin plats att lyfta det faktum att

Svensk skola och skolutveckling är i världsklass

=:)