Norrköping, Kungsgårdsgymnasiet och förbättringar

I måndags var jag i Norrköping och träffade lärare och skolledare på Kungsgårdsgymnasiet. Skolan står just nu inför flera förändrings- och förbättringsåtgärder. Skillnaden mellan förändringsåtgärder och förbättringsåtgärder är förvisso ibland liten men den ligger i ingångsperspektivet.

Förändring leder inte alltid till förbättring men förbättring kräver alltid förändring.

Kanske kan man tycka att det är ordvrängeri men faktum är att om någon eller några, i bästa fall alla, har gjort hemläxan kring nödvändigheten av att justera verksamheten och har en rimlig och genomtänkt plan alla tror på så kan man istället kalla det förbättringsåtgärd. En process där allas energi riktas mot något som de flesta ser som en bättre anpassning till omvärlden än den nuvarande situationen. Misslyckas chefen/ledaren med detta kan man kalla det förändringsåtgärd, dvs en rörelse där alla inte är helt med på tåget och insiktsfulla om var man är på väg. Vist kan det i en del fall vara en förbättringsåtgärd även om inte alla inledningsvis är med, men förr eller senare måste ju organisationens kraftpil riktas mot samma framtid.

Kungsgårdsgymnasiet och de andra gymnasieskolorna i Norrköping befinner sig just nu i en förändringssituation inom ramen för GY11, där alla inte riktigt är med på tåget. Besluten och dialogerna är väldigt nya och människor måste nu vänja sig vid tanken om att det om ett tag inte alls kommer vara som förr, vilket är rimligt med tanke på att alla organisationer måste justera sina verksamheter efter omvärldens rörlighet. Och man kommer, om man jobbar oförtrutet mot att hitta smarta och "möjlighetiserande" ideer, absolut gå från förändringsprocess till förbättringsprocess.

Dessutom finns planer på Kungsgårdsgymnasiet att gå 1-1 fullt ut inom en snar framtid och det om något kommer kräva av alla att i sann förbättringsanda "TÄNKER OM" kring kunskapssyn och lärprocesser. Så jag är trygg i tanken att Kungsgårdsgymnasiet har framtiden för sig, det kunde man tydligt se i medarbetarnas ansikten under mitt föredrag.

PS. Tack för Pizzburg Ds

:-)

Ekonomilärare, vännerna i Hultsfred och skolan GYRO...

Idag tänkte jag faktiskt göra något så ovanligt som att tipsa om ett spännande jobb. Det är vännerna kring Hultsfredsfestivalens RockCity som behöver en ekonomilärare till sin Gymnasieskola GYRO, http://www.gyrorockcity.se

Grejen är den att jag, om jag var ekonomilärare, skulle söka direkt. För en mer spännande skola än denna tror jag är svår till omöjlig att finna. Miljön och kulturen runt omkring RockCity är, för den det passar, helt enkelt fullkomligt möjlighetiserande. Så känner du att du är rätt person för detta så tveka inte att söka, och skulle du få jobbet så kan du se fram emot en kreativ miljö med stort fokus på ungdomar, framtid, musik, underhållning, drömmar och lärande. Känner du någon som du tror skulle passa in på detta så tveka inte att tipsa. Kolla på denna prezi så ser du lite mer om vad jag menar:

Prezi (presentation)

Och att få bostad i Hultsfred är inga problem, hus är billigt och lägenhet ordnas i ett nafs enligt Rektor Mikael Pettersson.

Så här lyder annonsen:
Lärare med brinnande musikintresse sökes till en av landets mest spännande arbetsplatser! Till start av läsåret 2010/11 söker vi innovativa, kreativa och utåtriktade lärare i ekonomiämnen för heltidsanställning. Om du har erfarenhet från musik och/eller mediebranschen väger det tungt vid behandling av din ansökan. Gymnasium Rockcity är en friskola i Hultsfred som startades 2006, och beräknas till kommande läsår ha ca 100 elever. Inriktningen på skolans båda program är musik och media, och de yrkestillfällen som skapas runt denna bransch. Ett holistiskt angreppssätt kring kunskapsförmedling och kunskapsinhämtning ligger som grund för vår verksamhet, och vi ser mycket positivt på möjligheter att samarbeta med aktörer utanför skolans väggar. T.ex. samarbetar vi med MTV, Universal och Spotify, arrangörer som Rockparty, Siesta! och liknande.

För dig som vill utvecklas som lärare, ta chansen nu.
Vi söker nu en Ekonomilärare 100%
Skicka CV och ansökan med referenser till:

mikael.pettersson@gyrockcity.se

Tina Acketoft (fp) om timplan, matglädje och om att bli mobbad...

Intervjun med Tina Acketoft fortsätter med tips kring hur man hanterar timplanens begränsande ytterligheter, bearnaissås och varför det behövs ett "rektorslyft" likaväl som "lärarlyft".

Fredrik: När utredningen baserad på 900 skolor som arbetade "timplanefritt" visade att det är bättre för arbetsbelastning, trivsel, elevers måluppfyllelse och utveckling att slopa timplanen så valde dåvarande regering att ändå behålla ett sämre system. Hur kan man välja något som uppenbarligen är sämre för elevers förutsättningar att utvecklas och lära?

Tina: Samma utredning visade också att vissa ämnen riskerar att i bästa fall bara prioriteras ner, i värsta att helt försvinna med ett helt timplanfritt system - det tycker jag är ett allvarligt problem. Allt är inte svart eller vitt, jag tror varken det ena eller det andra är att konsekvent föredra. Därför är det bra att vi behåller timplanen, men ökar friheten att balansera utifrån elevens, gruppens och skolans behov. Mina tre barn går t ex i en montessoriinspirerad skola där man delvis läser i projekt, block och timmar vilket fungerar utmärkt eftersom det är ett flexibelt system som ändå har en kontrollfunktion inlagd genom timplanerna.

Fredrik: Blev du någon gång mobbad, dvs kränkt fysiskt eller psykiskt vid upprepade tillfällen, i skolan? Eller var du nära någon som blev det? Vilket är enligt dig det viktigaste som skolan bör utveckla för att få bort mobbingen i skolan? Försök vara konkret.

Tina: Ja. Jag både blev mobbad under en period, och såg andra bli det. Speciellt under mellan- och högstadieperioden som ju är en period som ofta är stökig för barn och ungdomar. Det händer så mycket i och runt en själv att vissa tar alla chanser att markera sin egen storhet genom att förminska och kränka andra. Vuxna har ett ansvar här som aldrig kan avtalas bort. Man är som vuxen skyldig att titta efter och verkligen se på elevernas beteende. Aldrig tveka, aldrig backa, aldrig bortförklara - att se och agera genast och konsekvent trior jag är enda sättet att förhindra att mobbing slår rot någonstans. Sedan finns det goda möjligheter att arbeta förebyggande med olika konflikthanteringsmetoder som gör att man bygger självkänsla både hos individer och gemenskap hos gruppen.

Fredrik: Gör en analys av ledarskapsstandarden i grova drag när det gäller skola jämfört med exempelvis företag i arbetslivet eller annan samhällsfunktion. Hur skulle du vilja se utvecklingen framåt? Se ledarskapet som att det krävs hos både lärare och skolledare

Tina: Eftersom jag kommer från näringslivet gör jag ofta jämförelser mellan det och politiskt styrda verksamheter - och oftast kan jag konstatera att också skolan ofta brister i ledarskapet. Att vara lärare är redan det att vara ledare, men att vara skolledare/rektor är det i än högre grad så klart. Det är få förunnat att vara födda till perfekta ledare, det är något man måste lära sig och träna. Därför är rektorsutbildade rektorer ett krav för att en organisation överhuvudtaget ska ha en chans att fungera och utvecklas. Jag vill se samma kunskapslyft inom rektorskåren som vi nu ser inom lärarkåren. Och att vidareutbildningen sker kontinuerligt. "Det livslånga lärandet" är ett av de vackraste uttryck jag vet. Både som politiker för att det betyder att samhället konstant utvecklas, men också personligen för att jag verkligen älskar att lära nytt och hoppas få göra det hela livet.

Fredrik: Kan du slänga ihop en riktig bearnaisesås? Alltså inte pulverbea. Vilket är i så fall ditt tips om hur man får den att inte skära sig? Var lärde du dig det?

Tina: Japp. Ha jämn temperatur på alla ingredienser, vispa konstant och ta det lugnt med oljan! Hemma tror jag. Jag kommer från en matglad familj och har en egen matglad familj som både älskar att laga och äta mat. Sedan lärde jag mig otroligt mycket på mitt första jobb som servitris/alltiallo. Då hängde jag i köket så mycket som möjligt och frågade ut kockarna.

Fredrik: Nu när kompetensen i samhället tenderar att vara mer flyktig och viktiga varumärken (verksamheter) flyttar till länder som Kina, hur resonerar du i det sammanhanget kring begrepp som kreativitet och nytänkande i skolan?

Tina: Det är livsviktigt för vår vidare utveckling som välfärdsstaten Sverige. Därför är det skönt att entreprenörskapet som pedagogisk idé nu skrivs in och stärks i den nya skollagen.

Tack ska du ha Tina !

Att lära på nya eller fastna i beprövade sätt, det är frågan....

Frågan som nu snart kommer upp på bordet ordentligt är såklart huruvida iPad slår sig in på skolmarknaden. Min tanke här är att eftersom den i princip kan köras både i Mac och Windowsmiljö + att (om) de svenska förlagen börjar paketera om sina skolböcker för e-boksläsaren så är det högst troligt. Amerikanska förlag har redan påbörjat sin omvandling sedan länge, och det brukar ju betyda att vi snart även ser det här.

"Several major textbook publishers have begun collaborating with software companies to bring educational content onto the iPad, according to a Wall Street Journal report. Companies working on schoolroom-focused projects include McGraw-Hill, Houghton Mifflin Harcourt K-12, Pearson Education, and Kaplan, among others."
macnn.com

Här är även ett par andra användningsområden för iPad i skola, det är hämtat från Edutechnophobia, som alla redovisas:

The iPad as Lab Equipment
The iPad as a Virtual Laboratory
The iPad as a Simulator
The iPad as a Research Device
The iPad as a Communication Device
The iPad as a Field Trip

Här är också 15 redan klara Apps för utbildningsmarknaden.

Om dessa tankar leder till nya sätt att lära eller om de förstärker gamla beprövade lärprocesser återstår att se, förmodligen det senare i ett första skede. Vad vi därför måste fundera över är hur datorn eller andra "divices" kan leda oss mot nya typer av sätt att tänka kring lärande, sätt som utvecklar en bredare palett av kunskaper, förmågor och talanger än dagens skolas kunskaps- och lärandesyn.

Tina Acketoft (fp) om kommunalisering och tillgång till information

I min intervjuserie med politiker i utbildningsutskottet möter vi idag Tina Acketoft. Acketoft, föddes 19 mars 1966 i Karleby, Finland. Hon är riksdagspolitiker och representerar Folkpartiet i Riksdagen sedan 2002. Tinas arbetsområden politiskt har tidigare varit bland annat jämställdhet och arbetsmarknad. Nu är hon ledamot i utbildningsutskottet och dessutom ledamot kommunfullmäktiga i Höganäs.


Fredrik: Hur var du som elev i skolan? Prestationsprinsessa eller glidartjej?

Tina: Både och tror jag. Jag kunde glida och ändå prestera upp ganska högt genom skolan. Sedan blev det en liten chock att jag skulle behöva "plugga" i gymnasiet för att klara mig. Men generellt är jag en prestationsmänniska som noga synar vad jag åstadkommit var natt innan jag somnar. Och jag hatar att underprestera.

Fredrik: Hur tycker du pedagogiken bör formas för det 21:a århundradet? Vilka talanger och förmågor vid sidan av grundkunskaper vill vi ge de unga på väg ut i samhället? (För full poäng, resonera kring vikten av mer eller mindre katederundervisning).

Tina: "Talangerna" trygghet, nyfikenhet och "jävlar-anamma" är principer jag försöker förmedla till mina egna barn och något som jag önskar alla elever. Och det får man genom att man är trygg i vad man kan, och att man kan. Skolans och pedagogikens del i det hela sker genom att vi har väl utbildade och motiverade lärare. En ämnes-, och pedagogiskt trygg lärare växlar mellan kateder och andra platser, beroende på ämne, klass, situation.

Fredrik: Hur kan det komma sig att det inte självklart att skolans personal och elever har personlig tillgång/möjlighet till internet hela tiden som en viktig del i lärandet på 2000-talet? Borde inte samhället ställa kravet att skolorna använder internet på ett självklart sätt, precis som övriga samhällsdelar?

Tina: Absolut. Men skolan är ju som bekant kommunaliserad sedan 1991, vilket bland annat innebär att man har väldigt olika syn på detta beroende på i vilken kommun man befinner sig (eller vilken huvudman skolan har). Vissa skolor satsar på en integrerad undervisning där IT är en naturlig del både för lärare och elever - andra satsar mindre. Ett försök att styra upp detta från statens sida är ju nu i den nya skollagen som snart ska debatteras och beslutas om, där vi förtydligar kravet på moderna läromedel.

Fredrik: Är staten en bättre huvudman än kommunen? Vad bygger det resonemanget på?

Tina: Ja, jag tror faktiskt den skulle vara det. Skolan ska vara kompensatorisk och jämlik oavsett var du bor i landet. Men så är det ju inte. Vissa kommuner satsar och prioriterar skolan, andra gör det inte. Jag tycker det är ett problem ur medborgarperspektiv att det ska spela roll vilken sida kommungränsen jag bor och vilken kvalité mina barns utbildning då kan hålla. Att helt gå tillbaka till hur det var innan Göran Persson kommunaliserade skolan är kanske inte en modern lösning, men jag vill att vi ska se över hur man bättre kan styra upp det från staten och vilka delar som bäst ligger kvar på kommunerna.

Fredrik: Finns det någon risk att vi är på väg in i ett kunskapsklassamhälle? Dvs ett samhälle där en del har mer förmåga att lära nytt snabbt och en del till och med saknar den förmågan helt? Vad skulle det i så fall hypotetiskt kunna betyda ur ett samhällsperspektiv?

Tina: För mig innebär inte ett "kunskapsklasssamhälle" ett samhälle som skiktas beroende på förmåga att lära, utan möjligheten att få lära på ett sätt som gör att varje individ utvecklas optimalt. Det kräver ibland olika tid och olika metoder eftersom vi är olika som individer. En skola med lärare som förmår identifiera vad varje elev behöver, och som sedan har verktygen som behövs för just den eleven är en del av lösningen för ett mer jämlikt och rättvist samhälle.

Jag har ingen önskan att skapa ett samhälle där alla är lika - men att alla måste få så lika möjligheter så att man kan göra egna val är fundamentalt för mig som liberal. Och en bra utbildning för alla är sättet att bygga över alla klassklyftor - kunskaps så väl som inkomsts och "statusklyftor".

Fredrik: Är det önskvärt att dina barn eller barnbarn får gå i en skola baserad på och som ständigt utvecklar modern pedagogik? Varför är det i så fall viktigt/inte viktigt? Hur kan du se till att pedagogisk utveckling stimuleras i svensk skola?

Tina: Det är viktigt att mina barn, och alla andras, får gå i en skola där lärare fortbildas och där man knyter an till nya kunskaper både om lärandet, men också om ämnesfakta.

Regeringens "Lärarlyft" har varit ett viktigt steg för att utveckla lärarnas kunskap och möjligheten att kunna utvecklas i sin lärarroll. Att anställa lektorer på skolenheterna är ännu ett sätt att locka, mana, skapa möjligheter till utveckling av både individer och hela skolenheter.

Fredrik: Spelade du något instrument eller fritidssysslade du med något annat under dina ungdomsår? Vilket/vad i så fall och hur mycket övade du när du övade som allra mest?

Tina: Sång och teater var huvudintresse, men jag höll på mycket med olika sporter som segelflyg, skidor, allmän konditionsträning och kampsporter också. Svårt att räkna i timmar, men var dag hade jag någon aktivitet.

To be continued.....Del 2 i morgon....i en dator eller mobil nära dig....

;-)