Nu väntar den sista delen i min lilla research som handlar om IT och lärande i Kina. För att förstå denna utveckling som ännu ligger i startgroparna implementeringsmässigt här i Mittens Rike så kändes det från början angeläget att först fördjupa förståelsen för landets utbildningstradition och skolkultur. Risken är annars att slutsatserna blir alltför grunda. Det gäller för övrigt allt som rör det som händer här nere, förstår man inte utvecklingen utifrån Kinas kulturella glasögon är det lätt att antingen helt missförstå det man möter eller dra felaktiga slutsatser.
När det gäller teknik så finns i stort sett allt det vi har i väst tillgängligt på en armslängds avstånd, i alla fall i Beijing. Värre är det förstås ute i provinserna på landet där köpkraften är lägre och där även infrastrukturen inte är lika väl utbyggd.
Men även om tillgängligheten på modern teknik, prylar och gadgets är stor så är den för den vanlige Kinesen i storstaden nästan oåtkomligt dyr. Och inte är det särskilt billigt med västerländska mått mätt heller. Visst kan man pruta en del även inom teknikområdet men priserna inte galet låga på tex Nokia, SonyEricsson etc. Nån hundralapp billigare kanske, om man har tur. Är man inte insatt kan det till och med bli dyrare. Det är affärsmän vi talar om här nere, inte ordermottagare i svenska kedjor. Så passar man sig inte blir det dyrt. Om man inte vill köpa kopior förstås, då är det en annan femma. Jag köpte själv på kul en iPhone-kopia förra vecka. En SciPhone som den heter. På baksidan står med liten skrift:
"Designed by Apple in California and assembled in China"
På bakplattan sitter en oskickligt ditsatt klisterlapp med Apples logo. Den känns plastig, men å andra sidan väldigt lätt. Men vid en hastig blick ser den ut som helt äkta första generation iPhone och fyller därför sitt syfte som statussymbol för den medvetne Kinesen på sin resa in i medelklassen. Slår man på apparaten så hälsas man välkommen av en gräslig melodi som får alla att vända sig om medan man med all kraft försöker gömma den för att dämpa ljudnivån. Givetvis så är mjukvaran i telefonen en helt annan än Apples smarta gränssnitt. Det är krångligare och bökigare att få saker gjort även om det går. Kan vara ett gränssnitt som Kineser är mer bekväma med, jag vet inte. En bra grej är FM radio. Nåja, en kul pryl som på något sätt accentuerar Kinas kopieringstradition. Det återstår att se om den funkar i Sverige. Priset då? Jo du kan få en iPhone-kopia för under en femhundring med lite pruterfarenhet.
Idag ska jag träffa ytterligare personer som har stora kunskaper om IKT i Skolan i Asien, dvs IT i lärandet. Man inte kommit särskilt långt med IT i lärandet i praktisk mening, däremot har man i läroplaner och i teoretiska termer förberett för den nya tidens lärande. Datorer finns på skolorna men det är ont om exempel där alla lärare och elever har varsin dator med internetaccess. Visst finns det experiment och goda exempel på kollaborativt lärande där datorer ingår, som jag beskrev igår. Men några egentliga 1-1 installationer finns ännu inte, alltså projekt där man utrustat varje elev med en dator. Men det ska vara på gång påstås det och de flesta datortillverkare är hemlighetsfulla med hur långt man kommit. Viljan finns hos lärare och rektorer, men det finns en rad komplicerande omständigheter i Kina som gör det krångligare än i väst att sjösätta denna typ av projekt. Bland annat bestämmelser från staten.
To be continued...
No comments:
Post a Comment