Pensionerade lärare...

Idag har jag träffat två pensionerade lärare i Beijing (Peking). Herr och fru Fang och jag diskuterade utbildning, lärande och framtid i deras soffa drickandes grönt te. De båda lärarna bjöd öppet på 80 års samlade erfarenheter av undervisning vid det omtalade "Peking University", det kanske mest statusfyllda universitet i hela Kina. Beroende på hur man räknar och vem som räknar så hamnar Peking University bland de kanske 20 bästa universiteten i världen. Inte illa för ett föredetta helt slutet land. Hur man värderar universitet tänker jag inte ge mig in i här, det får andra sköta. Informationen är hämtad från Wikipedia.

Samtalet pågick flera timmar och eftersom en av dem inte förstod engelska så översattes allt som sas fram och tillbaka. Inte så ovanligt här i Kina eftersom engelska inte är särskilt utbrett, i synnerhet inte bland de äldre. Men fru Fang var som tur var lärare i just engelska så här gick det som smort. Efteråt var jag alldeles matt av alla intryck och allt diskuterande så i taxin tillbaka kändes det nästa som om huvudet snurrade av axlarna.

Jag fick många nya insikter i och kring det Kinesiska lärandet, familjens betydelse och baksidorna av en alltför hårt konkurrensbaserad skola. Jag tänker utveckla det mer vid ett senare tillfälle. Mycket av sådant jag tidigare snappat upp fick jag också mer bekräftelse på, vilket känns skönt. Bland annat att det finns en rörelse kring nya moderna sätt att undervisa i det Kinesiska utbildningssystemet. Inte helt utvecklade ännu men det känns helt klart att det finns de som knäckt koden för tex kollaborativt lärande. På Peking University och andra ställen experimenterar man fokuserat inom gruppinriktat lärande och man har till och med, som jag uppfattat det, satt ett eget namn på det hela, nämligen

"Team Spirit Learning".

Spännande val av perspektiv. Själva grundtanken är helt enkelt att skapa nära relationer till studenterna och omforma lärarens roll från att vara "lecturer" to "helper" eller typ "learning guide". Lärarna kallar sig TeamSpirits och är själva smörjmedlet och stimulansmekanismen för studenrnas lärprocesser.

Känns det igen? Sannolikt ja...

Även om det tar lång tid för det Kinesiska skolsystemet helt transformeras från "testkultur" till "lärandekultur" så har den resan i alla fall påbörjats. Ännu sin linda, men i den lindan har vi ju alla varit. Eller hur?