Debatten har visst startat även detta år kring något som diskuterats så länge jag kan minnas. Nämligen frågeställningen om elever skall sätta betyg på sina lärare.Metta Fjelkner LR är skeptisk till det eftersom iden uppkommit efter Klass 9A, och man får intrycket att det är efter programmets nymodighet som hon ställer sig kritisk till det här kvalitetssäkringsförslaget.
– Att betygsätta lärare med Klass 9A som ursprung, en redigerad tv-serie, är att misstro lärare, säger hon till programmet.
Aftonbladet 081016
För det första är programmet en dramadokumentär och inte en redigerd TV-serie, det finns en skillnad i det. Så i mediekunskap får Metta lilla "b" i betyg av mig.
Men idén med betygsättning av lärare är inte ny, utan har ständigt varit på tapeten, och alltid rivits ned med diverse argument som speglar rädsla mer än rationellt tänkande. Argumenten mot har varit att barn inte kan skilja på prestation och person och att lärare kan bli utsatta för kränkande situationer. Dessutom menar man att det kan finnas risk att "betygsättningen" kan påverka enskilda lärares löneutveckling negativt. Båda dessa farhågor kan man riskminimera då man konstruerar själva utvärderingsverktyget.
Men om man nu istället stannar upp en smula så är ju hela diskussionen lite absurd. Frågeställning bör ju istället vara en helt annan. Nämligen den att det är högst märkligt att lärare och rektorer inte aktivt efterfrågar strukturerad feedback från elever och föräldrar, så att de tidigt kan sätta in insatser för sig själva för att förbättra sin undervisning eller sitt förhållningssätt eller vad det hela nu kan röra sig om för den enskilde. Hur kan man ur pedagogiskt perspektiv inte vilja ha denna feedback på ett strukturerat sätt? Kan det röra sig om sina egna skolupplevelser som ung och om hur det kändes att bli betygsatt? Hmmmmm...
Både för rektorer och lärare är "återkoppling" avgörande viktigt för hur man utvecklas framåt. Om det heter betyg, omdömen eller något annat är mindre viktigt.
:-D
"Betyg" är onekligen ett engagerande ord...tänk om "lärande" var lika hett att diskutera....
9 comments:
De flesta skolor/lärare låter eleverna utvärdera alla ämnen regelbundet, handledaren samtalar med eleverna om deras lärare, enkäter skickas hem till föräldrarna mm mm. Underlag saknas inte (och om det gör det ska skolinspektionen se till att det förbättras). Det är bara det att politikerna och media vill ha en enkel siffra att pränta!
Jag förstår hur du menar, och det stämmer naturligtvis att det finns skolor där detta fungerar inte bara bra utan perfekt. Jag har dock en ytterligare bild efter att ha varit ute och besökt över 100 skolor de senaste åren. Min bild är att det väldigt ofta saknas rutiner för hur eleverna kan medverka till att förbättra den gemensamma lärsituationen.
Sen har du säkert rätt i att media och politiker vill ha allt enkelt, men jag eftersöker inte det. jag eftersöker en helhetsbedömning av skolans insatser, där lärarens prestationer som pedagog spelar en av de viktigaste rollerna (bland andra viktiga).
:-D
Du har så rätt Fredrik!
Utvärdering är alltid en bra sak, för hur skall man annars kunna bli bättre.
Under ordnade former så klart och till alla Politiker och vissa Journalister. Det är dags att lämna sandlådan och inse att livet och världen inte är svart och vit, rätt och fel utan det finns nyanser som inte kan beskrivaes i en siffra eller en bokstav utan måste målas med regnbågens alla färger. Vi pedagoger kallar det för matriser och är ett utmärkt sätt att utvärdera fler dimensionella mål som vi arbetar med i skolan.
HURRA - Jag läser ju alla dina inlägg på min email, men detta är alldeles för viktigt att inte kommentera. Hurra, Anne-Marie
Ska länka hit.
A-M
Utvärdering är viktig som instrument för förbättring. Men den måste göras på ett sätt som upplevs som meningsfullt av läraren själv, inte vara kommunens eller arbetsgivarens instrument för sortering, lönesättning osv. Det betyder att lärarna själva tillsammans på varje skola borde få tillverka utvärderingsinstrumentet för att få fram de synpunkter som de behöver för att bli bättre. Det får inte bli ytterligare en blaha- uppgift som ska värma hyllorna. Det har vi redan alldeles för många av.
Läraren är ju ständigt under granskarens lupp, alla har gått i skolan och är "experter" på vad skolan är, så vad är lärarna "rädda" för? Det vore bra om vi kunde få bli granskade utifrån kvalitativa bedömningsgrunder så att skolan=lärarens insats kan utvärderas och bli bättre. Det blir skolutveckling det....
Klart att de ska betygsättas, men under ordnade former. Det måste bli utveckling. Fredrik du finns nu med bland mina videoklipp kring lärande och utveckling under blixten.vodpod.com
/Lars
Hej Fredrik! Har läst lite i din blogg och den är så pass intressant att jag har addat den till min egen. Hoppas att du inte misstycker!
vänligen,
Erik
http://russinbullen.bloggsida.se/
Det reagerade på i denna "nyhet" är att det ska formaliseras så att säga "uppifrån" (och då menar jag inte det självklara att vi ska ha klara rutiner så att detta fungerar hos alla och inte bara hos dem som gör det ändå...).
När jag sätter betyg på mina elever ägnar jag mig åt myndighetsutövning. För denna myndighetsutövning är jag utbildad i att bedöma och sätta betyg, utifrån Skolverkets kriterier. Jag får också - åtminstone i teorin, men låt oss ta den diskussionen en annan gång... - kontinuerlig fortbildning i att utveckla min bedömarkompetens. Ändå är det svårt... jättesvårt!.. att göra rättvisa bedömningar och sätta betyg utefter dessa. Kanske det svåraste med mitt jobb, faktiskt.
Hur blir det med våra elever? Ska de bedöma, och betygsätta, mina pedagogiska insatser och mitt ämneskunnande? Vilken utbildning får de för detta? För det måste de ju i rimlighetens namn få, väl..? Eller ska de bara sätta upp fingret och se vartåt det blåser? Det vore inte rättvist. Inte mot mig. Inte mot mina kollegor. Och - framförallt! - inte gentemot eleverna själva.
Post a Comment