China vs Microsoft

I Metro idag står det om Microsofts nystartade krig mot piratnedladdade operativsystem i Kina. Man har helt enkelt skapat ett program som stänger av funktioner hos de som använder ett piratkopierat operativsystem.

Att Microsoft inte gillar att folk i allmänhet inte betalar för sina licenser kan man ju utan problem förstå och känna empati med. Enligt en rapport är 82% av alla programvaror som används i Kina är piratkopierade och då ska man veta att antalet internetanvändare i Kina idag är fler än USAs.

Men vad det hela rör sig om för kineserna är lite knepigare än så. Och kanske sätter de upprörda kinesiska ungdomarna fingret på en öm punkt som vi tycks glömt bort här i vårt blåögda Sverige, dvs företags rätt att ta sig in i enskilda datorer.

– Varför är Microsoft anslutna direkt till min dator? Datorn är min! Microsoft har ingen rätt att styra min dator utan att jag gått med på det, skriver en arg kinesisk bloggare på portalen sina.com, enligt Reuters.

Enligt den kinesiska advokaten Dong Zhengwei så beskrivs Microsoft nu som "den största hackaren i Kina", skriver China Daily.
– Microsofts nya grepp kommer att orsaka stora problem för användarna, och enligt kinesisk lag kan de hållas ansvariga för att de bryter sig i folks datorer, säger Dong Zhengwei.

Då jag var i Beijing såg jag tydligt hur utbredd internetcafékulturen är. I stort sett i varje hörn finns små internetcaféer eller små "hål i väggen" med ett antal datorer där kinesiska unga och gamla aktiverar sig. Man gör läxor, studerar på distans, socialiserar eller spelar spel. Ungefär som här alltså. När man nu tar sig in i datorer och stänger av dess funktioner över nätet drabbar detta väldigt många människor som varje dag försöker resa sig ur fattigdom och sett ur det perspektivet tycker jag Microsoft borde tänka lite smartare, men å andra sidan är det inte självklart att företag som Microsoft tänker ens en knivsudd i termer av socialt ansvar eller Corporate responsibility. And who can blame them? De har i grunden endast ett kommersiellt existensberättigande och avkastningsuppdrag gentemot sina aktieägare i första hand. Bill Gates däremot, skänker stora belopp till behjärtansvärda ändamål, som en slags motvikt mot det extremt kommersiella och ramgångsrika företag han byggt upp. Men det är ju hans egna stålar. Viss skillnad. Ur ett varumärkesperspektiv så kan man ju dessutom inte direkt påstå att de stärker sina kort i det största landet av alla i världen med denna typ av åtgärder. Ett land som arbetar med att frigöra sig kan det knappast vara fiffigt att stänga av saker om man vill bli hjälte. Frågan är alltså mer komplex än vad det verkar vid första anblick. Microsoft borde kunnat löst detta problem på något annat sätt kan jag tycka.

Jag kommer åka tillbaka till Beijing i februari och kommer då lägga ganska mycket krut på att titta på digital kommunikation (eller IT) i undervisningen ur olika aspekter.

Hepp :-D